En idé till en ny roman i min humoristiska fantasyserie Legender från Thiramaar föddes idag vid vårt frukostbord. Jag arbetar just nu med korrekturarbetet av en novell som är tänkt att ingå i en planerad samling med Thiramaar-noveller. Den handlar om kaldiniern Robia och hennes kracaastiska prattrast. I den plus allt annat jag skrivit om henne tidigare finns underlag för det som är tänkt att bli den sjätte romanen i serien! Robia som är kaldiniernas övermagiker Ambarands lärling och tillika skickliga skrivare, dyker upp första gången i Regntider, och spelar även en viktig roll i Dödsgudinnans stenar. Hon tillhör en av mina egna personliga favoritkaraktärer som är inspirerande och roligt att skriva om.
När det allra första kapitlet påbörjades fanns världen Thiramaar mest i tankarna. Det var dessutom inte ens en ”värld”. Det handlade inledningsvis enbart om ett land – Thiarien. Men redan innan första kapitlet var skrivet, hade jag insett att en karta var nödvändig. Helt enkelt eftersom Gudarnas spira, som egentligen var den bok jag började med, kretsar kring Andor, Kintara, Tobin & Samus resa runt i hela landet. Så jag ritade upp en godtyckligt formad landyta med enkla pennstreck, och markerade sedan inledningsvis byn Forsthal, där den berättelsen tar sin början. Därefter har orter, skogar, sjöar, berg och så vidare växt fram allt eftersom berättelsen krävt det. Grannlandet Matrurien nämns vid några tillfällen i Gudarnas spira, men det blev först när jag började skriva Eilaths hopp som behovet kom att faktiskt även rita in Matrurien på kartan eftersom en stor del av den bokens handling utspelar sig där. På samma vis har Maguaön kommit till på kartan när Regntider växte fram. Likaså när jag nu skriver på den fjärde boken som ännu så länge kort och gott har Ashas sten som arbetsnamn, finns det eventuellt behov av att även få med grannlandet Irrydien. Den karta som finns med i böckerna, som ju är betydligt mer genomarbetad och designad, började ta form år 2011 när jag fick hjälp av Snezana att skapa i Photoshop. Så här långt omfattar Photoshop-filen 189 lager och är på 283 MB. Den är skapad av en mängd gratis PNG-bilder från Internet och ett antal teckningar av Snezana, som vi skannat och gjort PNG-bilder av. Har ända sedan första boken kom ut fått flera kommentarer från läsare som påtalar just hur god hjälp det är att det finns en karta över hela Thiramaar med i boken. Och den fortsätter att växa.
Nästan dagligen tampas jag med Robia. Alltså, det är arbetsnamnet på min fjärde del i Legender från Thiramaar. Har så här långt skrivit tio kapitel. De flesta väldigt korta! Men det handlar inte i första hand nu om att få till en diger roman. Det viktigaste nu är att få idéerna nerplitade i text. Färgläggningen tar jag tag i sen. Min skrivarprocess är oftast sådan. Jag skriver ner mina tankar och idéer. Med lite tur får jag till bra formuleringar också redan i det skedet. Jag är dock fullt medveten om hela processen, och vet att manuset kommer att behöva flera genomgångar, då man kan fylla ut med idéer och tankar, som skapar ett fylligare och bättre gestaltat (färglagt) manus. Men i första skedet är det viktigaste just att få idéerna på pränt. Det går långsamt, men det rör sig trots allt framåt.
Det går framåt nu, om än evinnerligt långsamt. Har modellerat om det inledande historiska kapitlet om kaldinierna, när de första människorna anlände till Thiarien. O ve! Har även påbörjat nästa kapitel som handlar om de mörkhyade skönheterna i Irrydien, och i synnerhet Calindrea som väver mattor till landets högste ledarinna Irina. Vad som sker med denna särskilda matta, kan jag dessvärre av ”spoilerskäl” inte avslöja! Och så tillkommer ännu en språklig parlör för det irrydiska språket, så vi kan förklara vad exempelvis Tacedo Calue betyder. Kan bara konstatera att skrivande flyter på bättre ju senare kvällen blir.
Det talas om Mello! Helt ärligt – har absolut ingen koll över huvudtaget. Och vi bryr oss inte ett ögonblick. Denna lördagskväll handlar det om att få ihop de första kapitlen till Robia. Ja, så är arbetsnamnet på det som är tänkt att bli den fjärde delen av min serie Legender från Thiramaar. Glädjande nog kan jag säga att det börjar lossna nu. Storyn växer sakta framåt, och jag börjar få struktur på det hela. Viktigt är, som vanligt, att mina kvinnliga huvudpersoner ska vara starka personligheter, och det känns som att jag åtminstone så här långt har lyckats ganska väl. Någon som undrar varför mina kvinnliga huvudpersoner ska vara starka? Helt enkelt för att det är så det är! Under tiden sitter kärleken bredvid och kämpar flitigt med korrekturläsning åt en kund! För oss långt mycket mer givande än att lyssna på menlösa låtar i mello. Vi ackompanjeras istället av spännande bakgrundsmusik av exempelvis Saint of Sin via Spotify.
Idag gjorde jag en djupdykning i den tänkta handlingen i bok fyra! Har hittills skrivit nio kapitel, och jag vågar nog påstå att de så här långt har samma humornivå som både Eilaths hopp och Regntider. Men till stor del har jag mest flödesskrivit de olika avsnitten. Från början hade jag en någorlunda klar bild att jag gärna ville ha med Robia, den kaldiniska trollkarlslärlingen som först dök upp i ”trean”. Självklart vill jag även ha med Elana. Hennes starka karaktär har nästan blivit ett slags signum för mina böcker, som jag gärna vill bevara. Så dessa båda blir helt klart huvudkaraktärer. Samtidigt känns det intressant att även kunna introducera de mörkhyade människorna från grannlandet Irrydien. De har nämnts mest som förklaring till den här världens måttenhet venima, som knyter an till de ovanligt långa, och vackra, irrydiska kvinnorna. Kvinna på irrydiska heter just venima. Men bok nummer fyra börjar dock i Glömskans trädgård hos dödsgudinnan Asha. Åtminstone så som det ser ut så här långt.
En vecka som inletts med en ommöblering av vårt arbetsrum kanske kan borga för mer kreativitet! Och kanske det varit så. Fick färdigställt ett uppdrag som fotoklubben fått i att delta som jury i en fototävling åt Sjöbo trädgårdsförening! Apropå fotoklubben så har det varit en del förberedande arbete inför det stundande årsmötet, som på grund av Coronan kommer att bli en digital prövning. Fick revisorernas redogörelse att tillfoga årsmöteshandlingarna, och det kändes åtminstone som en bekräftelse på att vår två-personers-styrelse gjort ett bra jobb. Veckans viktigaste händelse var dock att Regntider äntligen blev klar, och att jag kunnat skicka den till min första testläsare. Vilket innebär att jag i högsta grad lever i spännande tider. Föga förvånande har veckan i övrigt också handlat om vårt författarskap. Jag har kastat mig från Regntider som är del 3 till del 4, som för närvarande bär arbetsnamnet Robia. Men det har även handlat om korrekturarbete av ett par olika erotiknoveller. I sammanhanget har vi diskuterat hit och dit kring frågan om man i sådana sammanhang ska skriva under pseudonym. Nää …vi har erotiska scener i våra fantasyromaner som av en del anses ”vågade”. Minns en förläggare som tyckte ”too much”, men som i slutänden trots allt vek sig. Två mot en… Där smyger vi inte bakom några konstruerade namn, så varför skulle vi göra det nu? Sex är ju i allmänhet en normalt förekommande företeelse i kärleksrelationer … så varför hyckla? Veckan avrundas med lite förberedelser inför den kommande veckans händelser, och i övrigt fullt skrivande på bok nummer fyra! Vad den nu ska heta! Arbetsnamnet så här långt har varit Robia, eftersom en av huvudkaraktärerna är just hon. Andra tänkbara titlar kan vara Efter regnet eller Soltider. Handlingen utspelar sig ju ungefär ett månvarv efter händelserna som behandlas i Regntider.
Efter att föregående helg ha skickat iväg en bearbetad novell till en aktuell novelltävling, har veckan i övrigt föga förvånande mest handlat om skrivande. Precis som vanligt nu för tiden. I första hand gäller nu att få klart Regntider, så att jag äntligen kan skicka iväg till första testläsaren. Apropå Regntider har vi haft en del konstruktiva samtal kring det tänkta omslaget till den kommande boken. Men även om veckan, och för övrigt den mesta annan tid också, mest handlar om författande numer, så har det ändå handlat lite om bilder också. Vi har skickat in våra bidrag till årets upplaga av RIFO! Och veckan då Trump äntligen fått den slutgiltiga sparken i röven, kan vi också fira med ännu en skaplig inkomst till förlaget och en spännande kallelse till ett intressant möte.
Det rör sig, om än långsamt och stundvis rentav trögt, trots allt framåt med min fjärde del till Legender från Thiramaar. Det börjar så smått formas en svag röd tråd, men exakt vad som ska hända utmed den är höljt i dunkel än så länge. Till en del också för mig. Klart är i varje fall att en kaldinier och tillika trollkarlslärling som intoducerades i Regntider kommer att spela en central roll. Liksom Elana. Dessutom får vi stifta bekantskap med en av de sanslöst vackra skönheterna från Irrydien som gett upphov till en av den här världsdelens måttenheter. Häxor kommer också att spela en betydande roll i handlingen.
Andie Lindskog 