Det gångna året var egentligen ett sparsamt år när det handlar om fotografering för min del. Bara (!?) 4 817 bilder! Jämfört med de senaste fem åren dessförinnan då jag tagit i snitt över 8 000 bilder per år.
Nåväl, nu är ju inte antalet tagna bilder det egentliga målet, utan snarare strävan och önskan att hitta det perfekta motivet!
Att det blivit så pass återhållsamt med fotograferande har ju egentligen flera förklaringar, och den främsta är väl att vi har ägnat mer tid åt att skriva. Men även att skapa bildkonst av redan befintliga bilder.
Men här är i varje fall ett litet urval av mina bilder från 2016!
Försöker skriva en synopsis!
Inte helt lätt, men en del förlag kräver det.
Jag ska alltså på typ en till två sidor beskriva, helst så engagerande som möjligt, vad som händer i min roman. Hur den börjar, var den utstpelar sig, vad som händer som är den utlösande faktorn till hela bokens handling, vad som händer fortsättningsvis och hur det slutar.
Det är ju nästan svårare än vad det var att skriva hela boken!
Nyårsafton igen – den sjätte som vi firar tillsammans!
Firade på vårt eget vis hemma i lugn och ro, med god mat, lite vin och filmer.
Och så slapp ju Scrollan, Chicco och Mogwai vara ensamma hemma när grannarna smällde sina raketer.
Vår mat denna afton bestod av räkcocktail som förrätt, och därefter älgstek med purjolök och morötter, bakad potatis med bacon och cheddarost och gräddsås som huvudrätt.
Efterrätten var Jappmousse.
Nu går vi in i det nya 2017 med förhoppningen att det ska bli ett givande och positivt år!
Nu är min andra fantasyroman helt klar! Färdigskriven blev den i somras den 10 augusti. Men sen handlar det ju om korrekturläsning, som min kärlek har hjälpt mig med, och nu är även det arbetet klart! Så nu ska det letas förlag till ytterligare en roman!
Det har varit en dag med flera bollar i luften!
Jag har skapat ett par nya PS-bilder, skrivit vidare på min tredje fantasyroman, korrekturläst Snezanas roman och min andra fantasyroman. Och emellanåt har jag även ”pausat” med lite spel.
Och nu är vi snart framme vid det läget då vi är redo att söka förlag till även de senaste romanerna!
(Tänk dig att du har en magisk gåva, som du kan ge till dig själv, till världen, till dina nära. Vad vill du ge? Skriv!)
Om jag besatt magiska krafter finns det egentligen mycket i världen jag skulle ändra på. Det kan lätt bli lite klyschigt men jag skulle svinga min trollstav så att magins guldflimrande lätta pulver flödade ut över hela jordklotet och gjorde slut på allt hat, all osämja, alla orättvisor.
(Det känns lite klyschigt, och samtidigt är ju denna dag en sån där dag då man kanske inte direkt har tid att skriva – så det får bli som det blir)
(Dagen före dagen… Temat är FÖRVÄNTAN! Hur känns förväntan i kroppen? Har förväntan ett ljud, en färg, en doft? Hänger förväntan och väntan samman?)
Granen står i vardagsrummet. Det är mörkt och dunkelt. Den är visserligen placerad i sin fot och den har fått vatten också. Men ingen har hunnit klä den ännu. Men den doftar gott. Eller ja, åtminstone om man går nära den, kan man känna doften av… kåda? Granbarr? Men oavsett vilket tvingas den doften snart undan av alla dofter från köket. Lukten av leverkorvskokningen känns lite kväljande och det är faktiskt lite svårt att föreställa sig att det kan smaka bra trots allt när det är färdigt.
Lite senare kommer nya lukter från köket. Det luktar… hmm… vidbrända köttbullar!
Strax därpå det nästan förväntade tjutet från larmet, och den mekaniska rösten som upprepat gastar.
”Varning! Brand!”
Ett gallskrik hörs, åtföljt av en ramsa med fula ord.
”Helvetes förbannade knäck…!”
Sen kommer far springande med brandsläckaren. Upprörda röster.
Nu luktar det verkligen inte gott.
Och utanför fönstret gick tomten just förbi. Jaha, så var det med den förväntan.
(Rubriken är; ”Orden som förändrade allt. Inspireras av den och använd dig också av en miljö / plats från bilderna. Varm jord som silar genom fingrarna, doften av tändvätska, bäckens dån)
De hade vandrat länge. Över nyplöjda åkrar och över blommande ängar. Längs upptrampade djurstigar i täta skogar medan vinden susat i trädtopparna. Till slut hade de slått läger för natten invid en porlande bäck. Elden knastrade trivsamt medan Bullens korv stuckna på pinnar grillades lätt.
Det var en stillsam och fin kväll trots allt. Det var ju ändå bra att man kunde fira semester på detta viset, när ekonomin knappast tillät några större utsvävningar.
Plötsligt bröts kvällens stillhet av mobilen.
”Hallå?”
Det var väldigt dålig täckning, och det var svårt att riktigt uppfatta vad den uppringande sa.
”Ursäkta… det hörs dåligt… kan du ta det igen…?”
”Det här är Svenska spel. Jag vill gratulera till de nio miljonerna…!”
Andie Lindskog 