Ett dygn i Snogeholm
Vi har tillbringat ett dygn i tält i Snogeholm. Krävs dock en del av en när man ska sova i tält med en futtig plusgrad! Men det gick bra. Efter en något kylig frukost sådär vid 5.00-tiden vandrade vi ned till en av dammarna i närheten av Raftarp där Snezana parkerade sig i en backe och tecknade, och jag vandrade ned till dammkanten och slog mig ned med kamera och stativ. Fick några hyggliga bilder, men samtidigt blev den här turen en tydlig väckarklocka!
Är inte riktigt nöjd, och har heller inte varit det under ganska lång tid, med vad min gamla Canon 50D presterar. Helgens sammanlagda 187 bilder resulterade enbart i en handfull ”godkända” bilder. Flertalet har för dålig skärpa och jag vet inte vad det beror på. Trots att jag uteslutande använt stativ. Min äldre 40D tar bättre bilder.
Bland annat fick jag 48 bilder av ett par gråhakedoppingar på perfekt nära håll – alla med taskig skärpa!
Tilläggas kan att med videokameran på stativ fick jag en filmsekvens med nämnda gråhakedopping på nära håll! Med bra skärpa!
Sedan var det nästan som ett tecken när jag kom hem och kollade e-posten och kunde notera att det just över denna helgen fanns en kampanj hos Cyberphoto på en Canon EOS 5D Mark II! Med tanke på tidigare flertalet missade bildchanser på grund av dålig skärpa plus helgens missar, plus vår kommande Europaresa i åtanke bestämde jag mig för att slå till.
Konstrundan 2013 – Mina bilder
Årstiderna vid Vombsjön – 1 Vinter
Stammisarna
Det är fortfarande ganska begränsat när det handlar om artmångfalden hos besökarna i Restaurang Kvidevitt, men de som kommer är lika välkomna ändå. Har räknat till minst tre olika ekorrar som kommer. Bland fåglarna är det fortfarande de vanliga, talgoxe, blåmes och pilfink fast det har blivit lite fler nu.
Skäralid i höstskrud
Märkliga möten
På en liten grusväg under den gångna natten såg jag i strålkastarljuset att några djur uppehöll sig på vägen. Såg hur ljuset glimmade i ögonen, och jag tänkte mig att det var några katter. Inget ovanligt med det precis.
Men när jag kom närmre, blev jag ganska förundrad.
Det var en ovanlig brokig skara. Nämligen en katt, en räv och en iller.
Vad exakt de egentligen gjorde vet jag inte, för det såg mest ut som att de stod och tittade på varandra. Det fanns inga tecken på att de slogs eller så!
Naturligtvis skingrades de tyvärr när jag närmade mig, och man önskar att det hade varit ljust och att jag haft kameran med mig.
Andie Lindskog 