Midsommarfrukost – Fox-kolor och öl

För exakt 50 år sedan!

Ur ”Idag kan det kvitta” – Midsommar 1974

Det var en tillvaro med mycket festande, som nådde sin kulmen kring midsommar.
Olle, en av kompisarna i gänget hade problem hemma med en alkoholiserad far, och gjorde vad han kunde för att slippa vara hemma. Jag tyckte synd om honom, och under en tid lät jag honom bo hos mig. Kvällen innan midsommarafton besökte vi pizzerian på Lilla Torg som då var en av ett fåtal i stan. Efter pizzan begav vi oss sent på kvällen ner till Malmös ”Riviera”, Ribersborg eller Ribban som det kallas. Där satt vi halva natten och lyssnade till vågornas skvalpande, snackade skit och drack öl.
Fram på morgontimmarna hördes ett rejält brak.
”Va fan var det?!” utbrast vi båda nästan i mun på varandra.
Vi reste oss försiktigt och kikade över grästuvorna mot det hållet ljudet kommit.
”Nån jävel har gjort inbrott i kiosken”, sa Olle.
”Fan!” sa jag. ”Vad gör vi?”
”Sitter kvar här och väntar tills dom har försvunnit”, tyckte Olle.
”Ja, det är nog säkrast.”
Det var fullt dagsljus, och vi avvaktade kanske en halvtimme innan vi försiktigt började bege oss hemåt. När vi kom fram till kiosken besannades våra misstankar. En av glasrutorna var krossad, och cigaretthyllan var tömd. Olle gick försiktigt fram till det krossade glaset.
”Olle!” sa jag. ”Skit i det. Vi sticker.”
Han greppade en mindre plastspann och började springa, och jag hängde på.
Väl hemma hos mig fick jag se vad han tagit. En plastspann full med Fox-kolor i varierande smaker.
Lagom berusade stupade vi båda i säng och slocknade antagligen direkt. Ingen av oss ägnade en tanke åt att anmäla inbrottet.
När vi vaknade vid middagstid, konstaterade jag snabbt att vi hade glömt att handla något att äta till frukost.
Så vår midsommarfrukost blev istället Fox-kolor och öl.

Full rulle …

Dags för ännu en tur till Slottstaden. Faktiskt den sextioförsta … åtföljt av fika på St. Jakobs. Därefter en runda till Svågertorp och Biltema för att inhandla en styck motionscykel, plus några andra prylar. Tanken är att vi ska kunna cykla även när det är skitväder. Med andra ord … nu går det inte längre att skylla på det!
Sen bar det av raka vägen hemåt, med ärende in på Willys i Skurup och även att hämta paket hos Tempo i Blentarp. Eftersom jag hade ärende till Svågertorp, fick kvällsmaten idag nästan självklart bli asiatisk hämtmat från Chop-Chop! Montering av motionscykel under kvällen, och sen spenderades resten av denna dag i sällskap med Asha. Och ja, självklart också i sällskap med min kärlek.

Hårfint!

Det dryga halvår det tog mig att skriva romanen Kalla mig Anna kom den att få allt mer personlig betydelse. Kanske inget konstigt i sig, eftersom den är en blandning av fiction och verklighet. Min verklighet!
Det är så att även om långt ifrån allt är sanningsenligt, så bygger ändå bokens huvudkaraktär till stor del på min egen person. Delar av hennes upplevelser är hämtade ur mitt liv. Andra delar är tankar kring hur mitt liv hade kunnat bli, om jag kunnat eller vågat göra andra val än jag gjorde. Därmed är jag också starkt berörd av berättelsen. Långt mycket mer än jag egentligen själv hade räknat med.

Jag är förvisso stolt över det jag presterat i min humoristiska fantasyserie Legender från Thiramaar, med snart fyra utgivna böcker på vardera mer än 400 sidor. Det är hårfint, men frågan är om inte ändå Kalla mig Anna har blivit min absolut bästa roman.
(Kalla mig Anna kommer som E-bok under den kommande veckan)

Fika, arbete, laser, bokförsäljning och ID-strul

Med årets litteraturrunda avklarad, med försäljningsmässigt klent resultat, men så mycket bättre resultat i sociala kontakter, började vi veckan med ett trevligt möte med en kär vän på Maria Caféet i Ystad. Även tisdagen blev det ett möte i Ystad, men den gången i syfte att eventuellt hitta något enklare extraarbete. Kvällen var det dags igen för medlemsmöte med fotoklubben, som bland annat innehöll en del intressanta diskussioner om AI-bilder. Som väntat var det allmän oförståelse inför mitt val av bild till månadstävlingen med tema PÅSK – en samling rödblommande julstjärnor dekorerad med lite påskfjädrar. Vi skulle ju ha en bild tagen runt påsk – jag kan inte hjälpa att våra julstjärnor fått röda blad lagom till påsk!
Onsdagen hade jag bokad tid på Lasermottagningen i Malmö, och valde att ta det säkra före det osäkra, med tanke på befarad Eurovisionröra i stan. Körde in ett par timmar i förväg och tog mig en fika och skrivstund på Coffeehouse.
Torsdagen inleddes med full pott i bokförsäljning! En granne köpte alla Thiramaar-böckerna. Alltså även de sex novellerna.
Så var det ju det där med bank-ID som var ur funktion i närmare en timme under fredagen, vilket gav mig anledning att ifrågasätta hur bankerna tänker. Egentligen! När jag blev varse att bank-ID hade upphört att fungera, hade de inte hunnit gå ut med information. Så jag försökte ringa banken i tron att det var mitt ID som upphört fungera. Men för att ens få fram telefonnummer till bankens kundservice, behövs bank-ID. Hittade dock ett telenummer till bankens support … där jag behövde logga in med mitt bank-ID! Suck!

Handel i Malmö

Det blev en rejäl tur idag.

Inledningsvis var vi hos duktiga Camilla i Sjöbo för att bli friserade. Sen en sväng på bolaget och ICA Kvantum, och därefter vidare till Malmö. Handel på Västchark bland annat. Nästa mål var Triangelen, och bland annat Hallbergs där jag köpte nya örhängen i silver, för att slippa fler allergiska reaktioner. Lite klädshopping passade vi också på att göra.

Blev också lunch på ett av favoritställena – Creperiet på Triangelen.

Avrundningen en stilla kväll hemma. Och vår popcornodling frodas och växer betydligt snabbare än förra året.

Möten i Malmö

Så blev det ännu en tur till Malmö under gårdagen.
Först för ännu ett viktigt möte på översta våningen i Öresundshuset, med utsikt över parkeringsplatsen på Utställningsgatan som en gång på åttiotalet var min arbetsplats. Sen ett trevligt möte med en av mina äldsta vänner. Om lite drygt en månad har vi faktiskt känt varandra i 45 år. Det blev några timmars trevlig pratstund med mat på O’Learys på Centralstationen. Att sitta på gamla fina Malmö Central och umgås med vänner och äta god mat, väcker onekligen nostalgiska känslor, och jag minns med värme alla de tillfällen under sjuttiotalets andra hälft då jag och mina vänner ofta besökte Centralens Pub & Restaurang. Som dock inte finns längre.

Casting, korrektur och Steg Tre …

I söndags lämnade jag Dödsgudinnans sten till Snezana för korrekturläsning. Och jag har redan fått tillbaka den, och har påbörjat min tredje genomgång. Tror faktiskt att berättelsen kommer att växa ganska mycket, innan vi är framme vid slutet. Medan jag väntat på att få tillbaka mitt manus, har jag arbetat med korrekturläsning av Tillbaka till Skärsjön, vilket är tredje delen i vårt gemensamma projekt Tillbaka till Skärsjön. Målsättningen är att denna del ska vara klar för tryckning i god tid innan Malmö Pride i juli i år.

Under veckan har jag fått en för mig helt ny vy över Malmö, från tolfte våningen i Öresundshuset, där numera Vuxenpsyk, könsidentitet håller till. Fler besök är planerade, så det finns anledning att återkomma i detta. Så har vi också uppnått över förväntan positivt resultat av vår ”selftape”, och den kommande veckan får vi förhoppningsvis veta mer exakt HUR positivt det är. Inte mycket vi kan säga om detta nu, mer än att det är ett väldigt spännande projekt, som kan bli mycket givande, om vi når ända fram. Slutligt, beskedet från Skatteverket i år var över förväntan positivt.

Nu går jag vidare med korrekturarbetet med Dödsgudinnans sten – eller om den kanske rentav ska döpas om, igen – Dödsgudinnans ögonstenar!

Då, nu och framåt!

På plats i god tid som vanligt, så det blev utrymme för en kort promenad. Eller, det kunde blivit lite längre, om det inte hade blåst så förbaskat kallt. Kan hoppas på lite behagligare väder nästa gång. Fast det på kartan ser ut lite som att jag gått på vatten. Men det var ändå roligt att återse ytterligare ett område jag tillbringat många arbetstimmar på i mitt liv. Skeppsbron där bland annat tobaksaffären jag på den tiden frekventerade ganska ofta. Stormgatan där Postens paketexpedition låg på 70-talet, liksom det fik vi brukade handla bullar till frukosten på Skånska Cementgjuteriets vaktmästeri. Kolgahuset och Öresundshuset varifrån jag idag från översta våningen kunde beskåda min gamla arbetsplats på Utställningsgatan, Plast & Papper, som numer är en parkeringsplats. Kunde också förundrat notera att den enkla lunchrestaurangen på Hans Michelsens gata fortfarande finns kvar. Där man ofta åt lunch med Rikskuponger på åttiotalet.  

Regementsgatan – lugna gatan

Var ännu en tur till Malmö och Slottsstaden igår. Sen snart två år tillbaka har det blivit en hel del turer dit, och än återstår några till. På grund av planerna för ”superbussen” som ska gå mellan Limhamn och Segevång, genomför man bland annat stora ombyggnationer på Regementsgatan. Den gatan som tillhört mitt hemområde i drygt åtta år under sjuttiotalet och början av åttiotalet, har nog aldrig varit så tom på biltrafik som nu. Genomfart mot Erikslust är avstängd, och gatan ser på vissa ställen nästan ut som en krigszon med flera stora containrar och gatstenar i högar. Eftersom jag inte är helt insatt i hur trafiksituationen med bussar och så ser ut idag, kan jag heller inte bedöma hur bra eller dåligt det här. Har ju läst en hel del kritiska kommentarer om det. Men nog känns det hela lite väl överdrivet att bygga om så mycket för att anpassa för superbussar. Vore det inte trots allt billigare att bara sätta in fler normala bussar?

Tänk om trafiksituationen förändras efter några år, så att den där superbussen kanske aldrig har full beläggning, om den nu kommer att ha det nu. Då har man genomfört stora, väldigt stora, och kostbara ombyggnationer kanske helt i onödan.

En grå dag med färgläggning

Denna åtminstone vädermässigt väldigt grå dag, var det åter dags för en tur till Malmö. Den femtiotredje i sitt slag, noga räknat. Vinterväglaget råder ju fortfarande, med snömodd och en del hårdpackad snö som blivit till is. Men detta var egentligen inte några större bekymmer. Var nästan värre med diset. Allt, precis allt var grått. Kunde dock dra nytta av mina gula glasögon, som faktiskt verkligen är användbara i sådant väder. Kvällen blev desto mer färgglad. Och de sista timmarna innan dagen ska avrundas, ägnas fortsatt i sällskap med dödsgudinnan, Cornizendo, Belvida Bell och kaldinierna Robia och Neibi.