Nästan dagligen tampas jag med Robia. Alltså, det är arbetsnamnet på min fjärde del i Legender från Thiramaar. Har så här långt skrivit tio kapitel. De flesta väldigt korta! Men det handlar inte i första hand nu om att få till en diger roman. Det viktigaste nu är att få idéerna nerplitade i text. Färgläggningen tar jag tag i sen. Min skrivarprocess är oftast sådan. Jag skriver ner mina tankar och idéer. Med lite tur får jag till bra formuleringar också redan i det skedet. Jag är dock fullt medveten om hela processen, och vet att manuset kommer att behöva flera genomgångar, då man kan fylla ut med idéer och tankar, som skapar ett fylligare och bättre gestaltat (färglagt) manus. Men i första skedet är det viktigaste just att få idéerna på pränt. Det går långsamt, men det rör sig trots allt framåt.
Första veckan i april har passerat ganska stillsamt förbi. Den avrundades med den lite rörliga påskhelgen, som ju sällan eller aldrig inträffar vid samma tidpunkt. Man firar Jesu födelse exakt den 24 december varje år medan högtidlighållandet av hans död är mer flytande. Hur som helst så blev det ett besök i Fristad med sedvanlig påskmat, även om den kanske inte var helt traditionsenlig. Men det måste den inte heller vara. Enda sillen som förekom var den som fanns i matjestårtan. Sen blev det också sedvanligt sällskapsspel. Fanns även utrymme för lite konstruktiva samtal kring min fantasyserie, som kan bli användbart. Hemfärden tog lite längre tid än vanligt då det var totalstopp på E4 i höjd med Traryd, i båda färdriktningarna på grund av en trafikolycka med flera inblandade fordon. Ett fordon som forslades bort var rejält intryckt i baken. Ett annat var en minilastbil med totalt kvaddad förardel. För kort avstånd och bristande uppmärksamhet är min klara teori om orsaken till olyckan. Så det blev ungefär en halvtimmes väntan på E4:an. Väl hemma kunde vi koppla av med för min del lite arbete med ”Fyran”.
Så var det långfredag! Dagen som inom kristen tradition uppmärksammas till minne av Jesu korsfästelse. Nu är ju inte jag någon ”sann kristen” även om jag visst kan tro på många av de berättelser som finns kring dessa händelser. Tror visst att Jesus har funnits och han var säkert en person med egenskaper eller kanske snarare kunnande utöver vanliga människors kunskaper. Romarna härskade i hans del av världen då, så hela historien kring korsfästelsen har säkert en stor sanningshalt. Men för mig är detta mest ännu en ”röd dag”, som dessutom under mina yrkesverksamma år innebar en extra ledig dag. Numer märks den här dagen inte så värst mycket utöver alla andra dagar. Eller jo, det gör den ju förstås, eftersom röd dag innebär att kärleken är hemma hela dagen. Men visst firar vi påsk! Numer med ljuvligt god matjestårta och … eller ja, det räcker faktiskt med det. Den är SÅ god, att det faktiskt inte behövs något annat. Så här långt har denna påskhelg utöver maten mest handlat om skrivande. Men det är ju i och för sig inget ovanligt med det. Enda ovanliga är väl i så fall att man inte ska jobba i morgon … fast det ska jag ju aldrig mer göra.
Skärtorsdag, och påsken är officiellt invigd, med för vår del numera obligatorisk och rent underbar matjestårta! Den här gången ”kryddad” med lax! Någon annan påskmat behövs inte! I övrigt löper kvällen vidare i några försök i att fortsätta skrivandet av del 4. Det går sådär! Jag har i varje fall lyckats göra klart kartan över Thiramaar.
Skrivandet den här veckan har gått lite på sparlåga. Under föregående vecka kunde jag avsluta det senaste korrekturarbetet, som stått på tur. Därmed kunde jag istället ägna lite mer aktivitet åt mitt eget skrivande en stund, även om det just nu går lite trögt. Har fått tillbaka Regntider från Snezanas senaste digra genomarbetning, så framöver kommer stor del av min tid att åter handla om korrekturarbete, fast nu av mitt eget skrivande. Det här innebär ju också att jag är ett steg närmare utgivning av min tredje bok, och som ett led i det behöver jag även uppdatera kartan som alltid ska finnas med i mina böcker. Den behöver uppdateras. Ett arbete jag påbörjade förra sommaren, men som blev förstört i det datorhaveri jag råkade ut för, som inträffade bara några dagar efter att jag påbörjat arbetet med kartan. Lite hastigt och lustigt samlade vi båda ihop vardera 50 bilder som vi laddade upp till en fototävling arrangerad i samarbete mellan RSF och Cewe, med sista inlämningsdag den 31 mars. Kostar inget att delta, och dessutom generar varje uppladdad bild en krona till SOS Barnbyar. Än en gång har vi deltagit i Earth hour, vilket vi gjort på för oss traditionellt vis. Nersläckt i hela huset, med stearinljus på bordet och med våra laptops. Så kan man fortsätta nästan som vanligt. Ja, jag vet. Laptopparna drar ström, men enbart det som finns i batteriet sedan tidigare. Den efterföljande natten var det åter dags att ställa fram klockorna till sommartid. Allt medan frågan om hur och när slopandet av denna omställning fortfarande hänger i luften. Känns onekligen som att det finns betydligt viktigare frågor att hantera i EU just nu, så för min del är det enbart positivt att man avvaktar. När man väl bestämmer sig, hoppas jag beslutet landar i att vi ska behålla sommartiden som permanent! Veckan avrundade vi med att klara av våra deklarationer, inklusive vår första för Belvida Bell Förlag! Känns bra att allt sådant är avklarat.
Enkel men himla go mat inleder helgen! En god räkblandning på våfflor av världens goaste recept (utan socker, naturligtvis). Perfekt inledning på helgen som förhoppningsvis ska resultera i några fler kapitel i min fjärde del!
Det går framåt nu, om än evinnerligt långsamt. Har modellerat om det inledande historiska kapitlet om kaldinierna, när de första människorna anlände till Thiarien. O ve! Har även påbörjat nästa kapitel som handlar om de mörkhyade skönheterna i Irrydien, och i synnerhet Calindrea som väver mattor till landets högste ledarinna Irina. Vad som sker med denna särskilda matta, kan jag dessvärre av ”spoilerskäl” inte avslöja! Och så tillkommer ännu en språklig parlör för det irrydiska språket, så vi kan förklara vad exempelvis Tacedo Calue betyder. Kan bara konstatera att skrivande flyter på bättre ju senare kvällen blir.
Idag lossnade det en aning! Idétorka är inte roligt! Men ikväll fick jag med en lagom cocktail av i vanlig ordning god mat, som idag bestod av kyckling med ris och cashewsås, och sen god kall öl, lite bättre fart på skrivandet. Har fått till lite historisk ”fakta” om kaldinierna, och förhoppningsvis ska jag utifrån detta kunna komma vidare med den övriga berättelsen. Det går långsamt framåt med del fyra.
Just nu befinner jag mig i något slags ordlöst tomrum! Eller nåt! Det känns som att oavsett vilka idéer som än lyckas pressa sig fram i min skalle, tar det bara slut där! Det blir inte mer! Det som varit tänkt som del fyra i min serie om Thiramaar, känns enbart som en tom idélös flopp! De idéer som jag hittills lyckats krysta fram håller inte. Det går inte att väva ihop dem. Så vad gör jag?! Lutar mig tillbaka och super mig full, och svär att aldrig mer befatta mig med några fantasyromaner? Antagligen inte! Jag vill ju trots allt skriva fantasy. Dessutom har jag inte mer öl kvar, och jag vägrar att supa mig full på rött vin! Å andra sidan är ju inte ”fylle” rätt väg att gå heller, bara för att man nu misslyckats med att klämma fram hållbara idéer. Kanske det bästa, och enda, medlet mot detta dilemma vore att helt sadla om. Skit i fantasy, och kasta dig över memoarerna istället. Åtminstone för en stund. Eller varför inte vårt gemensamma projekt inom feelgood? Är det så här det är att vara författare?
Andie Lindskog 