En mager men produktiv vecka

Det har varit mest grått utanför fönstret den här veckan, kanske som en sorglig påminnelse om läget i vår omvärld. Men man får försöka efter bästa förmåga att sätta färg på tillvaron, och sig själv.  

Vi har kört vad vi kallar ”Mager vecka”, med yoghurt och flingor till frukost, chiaknäcke med keso och hemmagjord humus till eftermiddagsfika, och soppa av olika slag till middag – Varje dag! Allt för att helt enkelt försöka få ner vikten. En diet som känns alldeles perfekt, inte minst eftersom jag är bortskämd med en kärlek som gör gudomligt goda soppor. Idag avrundades dieten med nybakta ”tiominutersfrallor” till frukost, och en ljuvligt god laxsoppa till kvällsmat.

För övrigt har den här veckan handlat om fotoklubben med planering inför vårens möten inklusive årsmötet. Inte helt lätt att lyckas engagera medlemmarna.

Och ja, självklart har det mest av allt handlat om skrivande, och jag har äntligen lyckats komma en god bit på vägen med Ashas sten.

På god väg med Ashas sten

Nu känns det faktiskt lite som att skrivandet har lossnat lite. Har först och främst fyllt på och kompletterat tidslinjen för de kommande planerade kapitlen, faktiskt hela vägen fram till bokens slut. Den här kvällen har handlat ganska mycket om Belvida Bells tidsresa, och hur trollkarlen irriterat tar emot oväntat besök från grannlandet Irrydien. Och så har jag fått göra en del research både kring piptobak och whiskey. Det har blivit många skrivna ord idag, och det känns bra.

En grå dag med färgläggning

Denna åtminstone vädermässigt väldigt grå dag, var det åter dags för en tur till Malmö. Den femtiotredje i sitt slag, noga räknat. Vinterväglaget råder ju fortfarande, med snömodd och en del hårdpackad snö som blivit till is. Men detta var egentligen inte några större bekymmer. Var nästan värre med diset. Allt, precis allt var grått. Kunde dock dra nytta av mina gula glasögon, som faktiskt verkligen är användbara i sådant väder. Kvällen blev desto mer färgglad. Och de sista timmarna innan dagen ska avrundas, ägnas fortsatt i sällskap med dödsgudinnan, Cornizendo, Belvida Bell och kaldinierna Robia och Neibi.

Belvida Bell och tidsmaskinen och så Astor Stjärna

Skrivandet fortskrider med Ashas sten. Dagens skrivande har handlat specifikt om trollkarlen Cornizendo och hans Belvida, och en argumentation mellan de båda om vem som ska resa i tid tillbaka till år 1308 (alltså i Thiramaars tidsräkning). Det har också handlat om astronomen Astor Stjärna som är verksam i den tvivelaktiga trollkarlsorden Den Röda Draken med Flammande Vingar … Under Sig. AI bistår mig när det gäller att försöka se hur det hela ser ut …i … hmm … verkligheten.

Kort och gott känner jag mig riktigt nöjd med uppbyggnaden av del 4 så här långt.

Trögt

Försökte arbeta vidare med Ashas sten under kvällen. Det är onekligen en lite instabil bana. Jag har en ovanligt väl genomarbetad storyline, och har även redan i förväg lagt upp kapitlen med tydlig vägledning om vad vart och ett av kapitlen ska handla om. Ändå är det just nu lite stillestånd. Tankar som virvlar lite fram och tillbaka. Idéer som gärna vill komma på pränt. Men ändå, jag har lite svårt att riktigt få till det. Det blir en del förvisso rätt roliga dialoger, men jag får inte riktigt flyt i berättelsen. Är väl bara att jobba vidare, och hoppas på att det ska lossna ordentligt. Erfarenhetsmässigt vet jag att det kommer att göra det, i sinom tid.

Växer långsamt men säkert

Fick arbetat lite med Ashas sten ikväll, även om det inte blev så jättemycket. Fick åtminstone klart kapitel om hur Cornizendo och Belvida söker fakta kring vad som egentligen hänt med den magiska stenen Klash ima, som ursprungligen tillhört dödsgudinnan Asha, men sen hundratals år tillbaka i tiden har försvunnit i kaldiniernas huvudstad Tishana. Jomen … romanen växer!

Och vid middagsbordet diskuterade vi vidare kring idéerna till bok nummer fem.

Karaktärer i Thiramaar

Ett stort plus med AI är de oanade möjligheter det innebär när det handlar om att skapa bilder, helt utifrån ens egna idéer och tankar. När jag skriver har jag oftast en klar bild av hur mina olika karaktärer ser ut. Att återge det i ord, på ett sätt så att det kan tolkas rätt av AI är inte alltid helt lätt. Ibland stämmer det inte alls. Men några som jag fått fram på sistone har blivit i det närmaste perfekta utifrån mina tankar.
Tillåt mig presentera solgudinnan Lighla, dödsgudinnan Asha och hennes kära räv Tinker och ugglan Narvi, och så den där skymningsguden Herkes som trollkarlen Cornizendo ofta har irriterande problem med.

Jul och glädje … eller nåt

Julen ska ju vara glädjens tid, men ibland kan man tvivla. Förra julen förlorade vi vår fina Scrollan, och på det var vi dessutom drabbade av covid, så hela julfirandet fick styras om helt och hållet.

I år är det vår älskade Mogwais hälsa som känns osäker.

Försöker ändå lite grann fortsätta som vanligt. Det är ju så att livet ändå går vidare, eller måste ju göra det. Arbetet med Ashas sten är, i alla fall stundvis, ett bra sätt att skingra tankarna. Har ju äntligen lyckats få till ett bra underlag som känns tillräckligt gediget för att kanske rentav kunna leda ända in i mål. I samband med det har jag också lyckats få allt bättre kläm på det där med att skapa AI-bilder, vilket faktiskt är ett utmärkt sätt att få inspiration till fortsatt berättande text. Man får en bild av hur karaktärerna, och även miljöerna kan se ut, utifrån mina egna beskrivningar. Ibland stämmer det, ibland inte alls.

Denna dag har annars gått åt till en del handel, besök för lite efterkontroll hos Folktandvården, och en ny ”testobroms” hos Vårdcentralen.

Hoppas nu julen blir glädjefylld trots allt, och att inte ”Pia” blåser bort den möjligheten.

Nu rör det sig …

Det hjälpte verkligen att skriva ner en tydlig storyline för Ashas sten. Även om det jag skrev igår mest blev skräp som fick ersättas idag. Men i gengäld har det blivit betydligt mer skrivet idag, och en stor del av dagens skrivande har handlat om några av mina favoritkaraktärer – kaldinierna. Nästa kapitel handlar om några andra favoritkaraktärer – trollkarlen Cornizendo och hans numera älskade kärlek Belvida Bell. De ska samtala med hövdingen i kaldiniernas huvudby Tishana om viktiga affärer.
Jo tack, nu rör det faktiskt på sig … i huvudet på denna fantasyförfattare!

Nerstämd – svårt att skriva humor

Just nu är Mogwais mående lite ovisst. Kanske väntat, men det gör ju ändå inte situationen bättre. Helt klart har det ju direkt inverkan på aktiviteterna också. Det funkar inte att skriva humoristisk fantasy då. Eller kanske det gör just det, för att skingra tankarna. Men jag är nu så funtad att jag bara inte kan sitta stilla och rulla tummarna. Oavsett vad som händer omkring mig. Just skrivandet är ett ypperligt sätt att ändå skingra tunga tankar. Kan sen vår älskade katt samtidigt finna ro och ligga i mitt knä under tiden, är allt ändå – nästan – frid och fröjd.