Det bästa av allt denna fredag … vi har ätit äkta Irrydiska Ostellobullar! Det är få förunnat i vår värld!
Lager på lager-deg, med ost och vitlöksconfit!
Annars inleddes dagen med styrelsemöte, verkställd boktryckorder och uppdatering av lageruppgifter hos Förlagssystem.
Har satt en hel påse popcorn för att få det där dekorativa popcorngräset till altanen.
Och nu kastar jag mig över mordutredningen igen …
Våra stunder vid frukostbordet genererar ofta konstruktiva samtal om olika pågående eller tänkta skrivprojekt. Dagens frukostsamtal handlade bland annat om min mordhistoria, där mitt största problem har handlat om att få till en tillräckligt trovärdig bakgrundshistoria. På senare tid har det nog ändå sakta men säkert formats en bra grund, och kanske dagens samtal ledde fram till en liten men dock betydelsefull detalj. Något som helt klart kan få manuset att växa väsentligt, och det blir dessutom utrymme för ett sidospår som kan bli åtminstone två-tre ytterligare kapitel. Första kapitlet är påbörjat, och har fått arbetsnamnet Ett lager i Celandine.
Även om den senaste veckan upptagits mest av förnyad datorkraft, har det ändå funnits utrymme för en del annat också.
En tur till Lund och en ny träff med HBTQ-seniorer blev det under tisdagen.
På onsdagen satt jag en stund vid ”skolbänken” – på Sjukvården i något som kallas ”Artrosskola” – för att lära att hantera artrosen på rätt sätt, och fram för allt träna på rätt sätt. Ytterligare två tillfällen väntar.
Det blev ett akut tandläkarbesök på grund av en tappad plomb. Inga problem alls att få det fixat, av en av Folktandvårdens många duktiga och trevliga tandläkare. Och jag kan inte undgå att känna tacksamhet över att vår rasistiska regering ännu inte har hunnit utvisa alla! Såväl tandvård som sjukvård skulle helt säkert kollapsa om Svärjevännerna fick bestämma fullt ut!
En trevlig fikaträff på Möllans Café med en kär vän har vi också hunnit med. Hade faktiskt gått nästan tre månader sen vi senast sågs.
Och sen blev det fredag den trettonde igen, då min nya dator kom, och hela dagen och kvällen ägnades åt uppackning och konfiguration. Glad ändå att jag efter närmare fyrtio års arbete med datorer, fått in en bra rutin på det där med återställning av datorn. Det som förr handlade om att formatera om hårddisken och ominstallera Windows, och som numera sköts smidigt genom Windows. Men det omfattar ju samtidigt en hel del arbete med att installera om alla program och fixa alla filer.
Nu avrundar jag med att resa till Thiramaar.
Under den senaste dryga veckan, har tillvaron handlat till väldigt stor del om datorn!
För en vecka sedan körde jag igång en välbehövlig återställning av min dator, eller det jag lite slarvigt brukar kalla att ”blåsa datorn”. Det vill säga att man rensar allt och återställer datorn till i princip nyskick. Något jag gjort regelbundet sedan jag fick min första dator för trettiosex år sen!
Problemet var väl bara att det inte riktigt avhjälpte alla problem som växt fram efterhand. Exempelvis att Word ”tänker” evinnerligt långa stunder, och ställer till problem i mitt skrivande. Eller att vissa funktioner i Photoshop tar sådan kraft av datorns klena grafikkort, att till och med musiken från mediespelaren hackar!
Som om det sen inte var nog, så har det även dykt upp problem med att datorn har en föråldrad BIOS-fil. Egentligen borde det inte vara något problem – om inte det visat sig att datorn är något slags budgetmaskin som okunniga säljare på El-Giganten tyvärr lyckades lura mig att köpa, för att jag var naiv nog vid det tillfället att trots allt lita på att säljaren visste vad han snackade om! Det gjorde han inte – vilket grafikkortet kontra Photoshops funktioner är ett klart bevis för. De senaste dagarna har jag spenderat sammanlagt fem – sex timmar med att försöka ladda ner BIOS från tillverkarens hemsida, vilket under lång tid var helt omöjligt. Men när det väl gick, visade det sig att tillverkaren inte lyckats, eller kanske ansträngt sig att skapa en drivrutinsfil som klarar Windows säkerhetssystem. Så nu står jag och stampar på ruta Ett! Eller egentligen inte, för det här påskyndade enbart tidigare planer – så nu väntar jag bara på leverans av ny och väsentligt kraftfullare dator!
Förutom datorhandel via telefon, har vi även hunnit med att ladda upp inlagan till en fin självbiografi till tryck!
Och resten av kvällen snirklar jag vidare mellan Words tankestunder i min sega gamla dator, i jakten på mördaren i Thiarien.
En av stadsviskarna – Sokia – är hemma i Irrydien och hälsar på sina föräldrar. När de tillsammans njuter av frukost i den solvarma trädgården, föds en briljant affärsidé hos Sokia. Vad det är och hur det går kommer man naturligtvis att få veta mer exakt när boken är klar. För övrigt gör jag listor över alla misstänkta, alla förhör, alla indicier och alla spår som stadsvaktens särskilde utredare Melinda Back måste följa upp. Jag trodde nog inte riktigt att det skulle vara så här spännande att skriva en mordhistoria. Inspirationen är på topp just nu, så det gäller att jobba på ordentligt.
Idag var vi på en trevlig och inspirerande fikastund med Litteratur Skurup i Timotej & Andersens mysiga butik på Kyrkogatan 5 i Skurup! Vi var där för att möta Giovanni och skapa vår alldeles egna Litteratur Skurup-bokhylla.
Från och med idag finns därmed hela 28 boktitlar av tio lokala författare, i många blandade genrer att köpa i butiken. Så passa på och ta en go fika, köp lite böcker och ta del av butikens övriga spännande varor.
Det här blev till stor del en administrativ dag! Fakturering och betalning av en del fakturor. Inventering av boklager. Ändrad hantering av vårt Photoshop-abonnemang, som faktiskt gjorde att det blev väsentligt billigare. En del planering kring vårens väntande aktiviter, i samband med Litteraturrundan såväl som Skurup Pride, och dessutom en spännande händelse som väntar på lördag. Samt lite förberedelser inför torsdagens årsmöte.
Från dagens administrativa arbetet blev det åter en tur till Thiramaar och fortsatt arbete med mordhistorien. Gläds åt att jag faktiskt ganska snabbt lyckats knyta ihop en ny, och fungerande, intrig som dessutom ser ut att kunna göra berättelse än mer klurig. Och förhoppningsvis spännande!
Alla Hjärtans Dag, dagen då man förväntas vara lite extra kärleksfull, eller nåt! Fast det tycker jag att vi är alla dagar på året. För mig är det faktiskt viktigt att varje dag upplysa min kärlek om hur mycket jag älskar henne – fast hon är fullt medveten om det. Men det är ju så det är. Hon är ju mitt allt – det vet alla – och det behövs egentligen inte EN dag på året för det.
Hur som helst så har vi tillsammans njutit av ännu ett avkopplande SPA-bad, med inspirerande samtal.
Övriga kvällen är jag tillbaka i Thiarien, och botaniserar i lite olika spännande öl-sorter i den här världsdelen. Vad sägs till exempel om den importerade lyxölen från Kracaast – Lojabidenasiskt Guldmalt?
Detaljer som bidrar till att färglägga mina Thiramaar-legender.
Skulle arbeta med min stadskarta över Camyrlin under kvällen, och upptäckte att den inklusive hela mappen med allt kartmaterial var försvunnen. Totalt! Fanns ingenstans! Inte heller i Papperskorgen! Och den är dessutom inte tömd på flera månader. Jag har en säker sökfunktion i mitt bildprogram ACD See, där jag kan söka igenom hela databasen på ett specifikt ord! Den hittar ingenting! Hela mappen är totalt försvunnen! Helt obegripligt! Som väl är hade jag inte kommit så jättelångt i arbetet, men det är ändå frustrerande. Nu får jag börja om igen i Photoshop.
Att vara författare är att kastas mellan flera olika stadier – positiva såväl som negativa! Det är inte så länge sen som jag jublade över att jag faktiskt lyckats få till en väl sammanhängande struktur för min femte Thiramaar-roman. Allt stämde och flera nya idéer väcktes! Sen – plötsligt har allt havererat! Har insett att motivet för romanens mord helt enkelt inte håller! Själva bakgrundshistorien, det vill säga det som hänt i dåtid och som är tänkt att fungera som upptakt, behöver ändras från grunden. De mord och allt övrigt som sker i ”nutid” är näst intill perfekt! Men bakgrunden håller inte! Att inse sådant är frustrerande, men samtidigt är det ju tur att det sker. Nu måste jag släppa alltsammans och låta det vila, och förhoppningsvis försöka krysta fram en bra grund, så jag kan börja om.
Andie Lindskog 