Veterinärbesök

Var med Scrollan hos veterinär idag där de skulle ta bort en knuta hon hade på ena benet. Det togs sköldkörtelprov då man misstänkte att det kunde finnas något problem med den. Hon ska åter till veterinär för att ta stygnen om tio dagar, och då får vi förhoppningsvis också närmare besked.

Trots att hon nu tvingas ha plastkrage i tio dagar framåt för att inte slicka på såret, och trots efterverkningar av att hon varit nersövd var hon ändå förhållandevis pigg när vi tog en kvällspromenad med henne.

Gammalt blir nytt

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jobbar lite med gamla bilder i Photoshop. De första åren med digital kamera hade jag ofta problem med att bilderna gärna blev lite överexponerade. Efter hand som jag kommit in i bildskapandet i PS har jag också lärt mig en hel del om vanlig redigering, och det är extra roligt när man faktiskt kan lyfta gamla, mer eller mindre misslyckade, bilder.

Vi har fått en liten flicka!

Vi kan inte ersätta vår fina Dennis! Vi kan bara försöka fylla ut tomrummet efter honom.
Det blev lilla söta Endicott Punk Princess som fick göra det! Eller snarare ska hennes inträde i vår familj och kärleken till henne hjälpa oss att komma vidare utan Dennis. Och så bedårande söt som hon är, blir det nog inte så svårt.
Med andra ord en ny familjemedlem för Chicco och Flisan att acceptera.
Så här långt har det gått ganska lugnt tillväga. Flisan är lite försiktigt avvaktande, och Chicco tycker att det "räckte väl med den där", Och då syftar han på Flisan som till och med var mindre än vad lilla Scrollan är, när  hon kom in i hemmet.

IMG_1414 IMG_1440

 IMG_1442 IMG_1451

DENNIS

Nu lever bara minnena kvar efter Dennis! Igår tvingades jag ta det tunga beslutet då hans bakben inte längre bar honom.
Det är sorgligt och tungt, och ändå… han var drygt tre månader ifrån att fylla FJORTON ÅR! Och det är väldigt högt för en så stor hund som en golden retriever.
När far gick bort sommaren 2006 efter en lång tids svår sjukdom, fanns det de som ansåg det bästa för Dennis vore att avliva honom, på grund av att han hade "haft det så jobbigt de sista åren"!
Tvärtom ansåg jag att det då var upp till mig att se till att de åren Dennis kunde tänkas ha kvar (han var tio år då) skulle bli så bra som möjligt! Och jag vill bestämt påstå att det lyckades.
Här har han fått röra sig fritt – han har tagit sina promenader ned till dammarna och upp i skogen och även in till grannarna i bland. I sin egen lugna takt! Och ofta har han legat på rygg totalt avslappnad, med tryggheten lysande omkring honom!
Och så har han levt i drygt ytterligare tre år!
Och så har han förgyllt tillvaron för oss också!

20080718-21-015 20090529-005 20090620,O1-001