Bokrecension: Av Gudarna märkta

Av Gudarna märkta av Snezana Lindskog
Eftersom jag är en älskare både av fantasy och historiskt drama är egentligen den här boken perfekt för mig. Därför var det både en ära och ett spännande uppdrag att få vara med och både redigera och korrekturläsa och även aktivt delta med goda råd och i viss mån uppmuntran när denna fantastiska berättelse tog form.

Jag blev fast direkt redan efter den första avgörande händelsen i ”Av gudarna märkta” som sker bara några få sidor in i boken. Vändpunkten som förändrar Tassims liv från en trygg tillvaro i ett liv där hon är älskad och högt värderad till att förlora allt detta och bli såld som slav till nordborna. Man bara måste få veta hur det går sen. Flera spännande livsöden flätas samman i en dramatisk värld, och det är omöjligt att lägga ifrån sig boken. Det unika och poetiska språket i boken fängslar mig också.

Vikingamarknad vid Foteviken 2018

På dagen fyra år efter förra gången, besökte vi åter igen Fotevikens Vikingamarknad. Då 2014 var det ganska regnigt och betydligt mer besökare. Båda delarna är nackdel när man vill fotografera. Allt blir vått i regn, och sen är det nästan omöjligt att få bild på tidsenligt klädda vikingar utan att få någon lönnfet turist shorts och kritvita ben eller någon annan ”obehörig” med i bakgrunden.

William Wallace och urskog

Eftersom vi för tillfället bor i Stirling var ett besök på William Wallace-monumentet en självklarhet. 246 vindlande trappsteg upp till The Crown där man på 67 meters höjd kan blicka ut över Wallace största seger mot engelsmännen i the Battle of Stirling Bridge 1297. På vägen upp kunde man också få utökad inblick i Skottlands blodiga historia, och det är lätt att förstå varför Wallace betraktas som en nationalhjälte. Sen är det alltid också ett extra plus att man kan få reda på lite mer detaljer, och förvisso även lite personliga känslor, när man samtalar med skottarna själva.
Sen promenerade vi även ner från monumentet genom skogen, och det blev en promenad på cirka fem kilometer, eftersom vi lyckades välja den längsta gångstigen ner.
Efter monumentet körde vi mot Castle Campbell där vi fick en härlig promenad längs forsande vatten och tätvuxen skog på uppskattningsvis 2-3 km upp till själva slottsruinen.
Så idag känns det som att vi förutom att vi upplevt underbar skotsk natur och fått en god portion skotsk historia, även har vandrat för hela den gångna veckan – uppskattningsvis cirka en mil. Hur lång sträcka man kan tänka sig att de 246 stegen upp till toppen av monumentet kan motsvara vet jag faktiskt inte. Och vi gick ju ner också. Men… vi har gått långt!

Teknik då och nu

Jag köpte ny cd-spelare 2010! Den blev dock inte använd särskilt mycket då jag alltmer digitaliserat hela mitt musikarkiv, och cd-skivorna stod bara och samlade damm på hyllan tills vi började med bakluckeloppis förra året.
Under helgens besök i Fristad plockades det fram en gammal vevgrammofon modell A77 uppskattningsvis från någon gång på 1930-talet som stått oanvänd på vinden i många år. Provspelning, och den fungerade felfritt! ”Bristerna” som förekom berodde helt på vår okunnighet om dessa grammofonbranchens gamla under.
Men jag undrar… kommer min cd-spelare att fungera lika felfritt om någon efterlevande till mig tar fram den om runt år 2090!?

Terezín

Besökte Terezín (Theresienstadt) – den gamla garnisonsstaden som uppfördes vid slutet av 1700-talet av den österrikiske kejsaren Josef II och som av nazisterna utnyttjades för internering av judar. Det gjordes till ett uppsamlings- och genomgångsläger där judar hölls instängda tills de deporterades till läger i öst.
Staden blev tidigt överbefolkat. Den var anpassad för cirka 7 000 invånare, men tidvis bestod dess judiska befolkning av upp till 53 000 personer. Omkring 140 000 deporterades till staden. 87 000 fördes vidare till förintelseläger och mindre än 4 000 av dem överlevde. Cirka 33 000 människor dog under sin tid i Theresienstadt av undernäring, sjukdom och vid avrättningar.

Idag är den Lilla fästningen samt delar av garnisonsstaden ett framstående museum.

Det berör verkligen djupt att se alla de olika föremålen som bevarats. Kanske allra djupast alla de teckningar som ritats av barn som levde i gettot där flertalet illustrerar deras upplevelse av tiden där. Flertalet av dem fick aldrig uppleva vuxen ålder!

Måtte världen aldrig få uppleva något liknande igen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Semester 2013

Inledningsvis kan man knappast klaga på vädret. Ja, det ska väl i så fall vara det vanliga gnället att det är för varmt!  Vi var på Degeberga antikmarknad på eftermiddagen i cirka trettio plusgrader! Lite för mycket faktiskt.
Dock – roligt att komma dit. Senast jag var på den marknaden var 2006. Vi gick runt och tittade på diverse gamla grejer, och kan väl konstatera att mycket av de prylar man omgavs med i sin barndom och även ungdom faktiskt klassas som antikviteter idag. Så det är väl där vi står idag! Lite antik, även om man är ganska ung i sinnet! I det avseendet hjälper naturligtvis kärleken upp väsentligt och bidrar till att man inte känner sig så himla gammal.

Detta bildspel kräver JavaScript.