Regnbågsdagar

Malmö Pride är över för den här gången, och förutom att den dragit fler deltagare än någonsin tidigare, var det också första gången vi deltog. Under sammanlagt tre dagar har vi varit delaktiga i denna färgsprakande livsbejakande tillställning. Och det känns väldigt bra! Att få vara en del av festivalens öppnande på Scandic Crown och få berätta om vårt gemensamma bokprojekt ”Vi badade i Skärsjön” var väldigt positivt. Det ingav onekligen både styrka och självförtroende att stå inför engagerade åhörare och berätta såväl om den boken, som min fantasyserie där i synnerhet första delen har ett tydligt hbtq-tema, liksom även att tala öppet om mina kommande memoarer. Alla de glada, positiva och trevliga människor vi sedan träffat i Folkets park under fredagen och lördagen var också inspirerande.

Från att en gång ha varit ganska återhållsam och alltid undvikit att prata inför folksamlingar (typ allt från fyra personer och mer) känns det här väldigt stort.

Vi ser verkligen fram emot Malmö Pride 2023, då vi förhoppningsvis kan prata om andra delen i serien ”Det hände vid Skärsjön”, och även mina memoarer ”Idag kan det kvitta”.

Pride i Folkets park 2022 – Dag 2

Idag var det dags för dag två i Folkets Park. Inför dagen hade vi bestämt oss för att inte satsa lika optimistiskt som igår. Då hade vi två fulla väskor med böcker när vi kom till parken. Samma sak gällde när vi körde hem. Så idag valde vi att låta en väska ligga kvar i bilen. Men fram på eftermiddagen fick jag gå och hämta den, och när vi packade ner böckerna efter dagens försäljning, rymdes samtliga böcker i den ena väskan! Så det här har varit en bra dag. Och precis som igår har vi träffat en mängd trevliga människor, och stortrivts bland regnbågens alla färger. Nu ser vi fram emot en upprepning inför nästa år, då vi förhoppningsvis kan presentera del två i sviten Det hände i Skärsjön, och troligen även mina memoarer.

När vi nu efter grillspett till middag sitter här hemma och summerar dagen, kan vi konstatera att vi är helt slut. Så i morgon sover vi länge, och ägnar dagen åt att ladda batterierna. Såväl egna som kamerorna!

Pride i Folkets park 2022

Malmö Pride i Folkets Park – en inspirerande och trevlig dag när allas lika rättigheter och friheten att älska vem man vill firas!
Vår bokförsäljning lämnar en del övrigt att önska denna dag. Men vad gör det, när man träffar en mängd trevliga och inspirerande människor.
Nya bekantskaper och även möten med människor vi lärt känna via Instagram och Facebook, och som vi nu haft nöjet att träffa ”på riktigt”! Därtill även möten med gamla kära vänner.
Tack till alla berörda för en trevlig dag!

Första delen av Skärsjön och första och enda delen av memoarer … och en del annat.

Första dagen denna veckan var vi nästan uppe och väckte tuppen. Anledningen var att vi skulle Sturup på morgonen! Då skulle man kunna tro att vi äntligen var på väg på en utlandsresa. Men icke! Vi skulle hämta en hyrbil hos Hertz, innan vi därefter fortsatte till Motorcity i Svedala. Ärendet var att lämna bilen för service, byte av vindruta efter ytterligare ett förargligt stenskott, reparation av krockskada och dessutom besiktning av både bil och släp! Ett suveränt kundmottagande, och väldigt lätt att förstå varför vi varmt rekommenderar denna bilfirma! Och så fick man för några dagar dessutom prova på att köra en Peugeot SUV med automatlåda. Annars har veckan föga förvånande handlat mest om skrivande. Dock kanske lite mer än vanligt. Första delen i vårt gemensamma projekt – Vi badade i Skärsjön – kom från tryckeriet. Boken vi ska presentera på Malmö Pride den 6 juli. Inom samma genre kan jag också glädjande och lite lättad konstatera att råmanus och även min första korrekturläsning av mina memoarer blivit klara den här veckan.

När vi nu förväntas få lite varmare och soligare väder den kommande veckan, kunde vi redan på fredagen avnjuta grillmat på altanen, innan vi återgick till fortsatt skrivande under kvällen.  

Korrektur klart första omgången!

Korrekturläsning första omgången klart!
Saxat ur näst sista kapitlet;
Ibland har jag funderat över vitsen med att gräva i min historia, när det ändå inte finns något positivt att hitta. Kunde kanske vara bättre att låta det gamla vara bortglömt. Men så enkelt är det inte. Någonstans inom mig har jag alltid undrat över varför jag aldrig fått någon uppskattning eller uppmuntran, fram för allt från mina föräldrar. Aldrig någon kärlek. Aldrig några kramar. Varför jag aldrig fick söka den yrkesinriktning jag verkligen ville ha.

Det blev 50 891 ord! Så här långt! Kan bli mer – eller mindre!

Memoarer på gott och på ont

När jag på allvar började skriva mina memoarer någonstans runt 2012, var det kanske mest för att jag kände behov av att försöka räta ut ett antal frågetecken kring fram för allt min barndom och uppväxt. Kanske att på så vis få några svar på varför saker och ting blivit som det blivit. Kanske jag hade vissa aningar om vad jag skulle få fram. Men jag hade nog ändå inte räknat med att det skulle bli så mycket varseblivande som det faktiskt blivit. Och jag kan inte påstå att det är direkt upplyftande. Det har gett en hel del insikter jag önskar jag hade haft medan mina föräldrar levde, så att jag haft möjlighet att konfrontera dem. Men det har också gett en hel del uppvaknande kring min uppväxt, pubertet och allt vad som skedde där. Detaljer jag skulle önskat att jag varit betydligt mer varse redan då, eller åtminstone i början av nittiotalet när jag hade samtal med psykolog.

En uppväxt som präglades av föräldrar som ständigt övertygade mig om att jag inte kunde räkna med att komma någon vart, för det ansågs att jag inte hade förutsättningar för det. En situation som ironiskt nog samtidigt gjorde mig stark på ett märkligt vis, så att jag ganska effektivt stod emot alla motgångar. Ändå ser jag nu ett tydligt mönster, hur jag faktiskt i olika långa perioder inte alls var så stark. Även hur jag faktiskt vid några tillfällen mer eller mindre har brutit samman också. Men jag har ändå lyckats hantera det. Jag har brutit ihop och gått vidare. Tyvärr, kan jag nog tycka idag! För frågan är vad som egentligen hade skett om jag på allvar hade brutit ihop då! Hade frågetecknen kring min person kunnat få hjälp att rätas ut redan då? Hade allt kunnat lösas redan då, istället för att all min verklighet ska komma ikapp mig nu när jag är en bit in i livets andra halvlek?! Tunga frågor, som aldrig får svar. Men på något vis känns det ändå välgörande att successivt komma till insikt om allt som gick fel under min barndom och uppväxt. Om inget annat stärker det mig i mitt fortsatta liv och bekräftar att de val jag gör och gjort nu i den här delen av mitt liv faktiskt är helt rätt.

HBTQ-roman, fantasynovell, planer inför Pride … spännande tider

Den här veckan som inleddes med den fjärde Covidsprutan, bjöd även på en god nyhet som i högsta grad berör alla EU-invånare. Frankrikes president Macron sitter kvar fem år till. Inte för att jag är särskilt insatt i fransk politik, men så mycket vet jag att EU, och säkert även Frankrike, hade inte mått bra av den högerpopulistiske Le Pen.
Veckan inleddes dessutom för min del med en del oroväckande synproblem. En hel kväll hade jag stora problem när jag satt vid datorn och skrev. All text blev dubbel. Ungefär som när man har en text i Photoshop med ett underliggande lager som flyttats lite för mycket under det befintliga. Kunde dagen därpå dock dra en lättnadens suck och konstatera att det troligen berodde på trötthet, kanske kombinerat med kvardröjande sviter av Covid!
Kan också konstatera att mitt nya namn allt mer börjar ”sjunka in” och etableras. Till och med så att böcker som registrerats i bokhandeln mer eller mindre hänger kvar på min person, oavsett namn. En liten kul detalj apropå namnet är dessutom att det är 28 personer i Sverige som heter Andie. Jämt fördelat med fjorton kvinnor och fjorton män.
Mitt arbete med memoarerna har flutit på bra, och jag börjar faktiskt så smått se en ende på det projektet. Apropå skrivande kunde vi mot slutet av veckan presentera omslaget till den första boken av tre i serien ”Det hände vid Skärsjön”. Vi har också kunnat delge flera mycket positiva omdömen om boken. Dessutom så som en renodlad HBTQ-berättelse finns det även planer inför Malmö Pride. Och som ett perfekt utropstecken för en bra vecka, kunde jag på söndagskvällen avslöja utgivandet av min första humoristiska fantasynovell i serien ”Det händer i Thiramaar”.