Jag är fullt medveten om att man som författare måste vara beredd på både positiva och negativa omdömen, och att man måste leva med det. Men jag kan inte låta bli att känna mig irriterad när mina alster recenseras av någon som jag vet har läst boken under ett bokläsarmaraton som går ut på att läsa så många böcker som möjligt under 24 timmar! Helt ärligt – hur noga läser man då? Hur väl tar man till sig berättelsen på det sättet? Jag är själv en snabbläsare, men inte under tidspress! All min läsning får ta den tid som behövs. Vissa böcker behöver mer tid, vissa kan jag läsa på kort tid. I synnerhet böcker som verkligen tilltalar mig avverkar jag snabbt.
Men det känns frustrerande att få omdömen om sin bok som tydligt visar att recensenten har missat väsentliga delar i boken. Delar som flera andra läsare uppenbart har sett. Samtidigt är det klart synpunkter man bör ta till sig och kanske anstränga sig lite extra för att bli tydlig i kommande projekt.
En av de viktigaste delarna i mitt skrivande handlar om att framhålla de kvinnliga karaktärerna som starka och intelligenta personligheter. Det bottnar i att jag har en stark övertygelse om att kvinnan i många avseenden är klokare än mannen rent allmänt, och jag anser att vår värld hade mått betydligt bättre om många fler kvinnor fick vara delaktiga i allt styre!
Därför känns det extra hårt när en recensent om min bok skriver att hon inte ”gillar att vi än en gång ser en värld där ena könet trycks ner och förminskas”! Jag framhåller min kvinnliga huvudkaraktär som en mycket stark person, men om jag samtidigt skulle beskriva världen hon lever i som en hundra procent jämställd plats, skulle ju hennes styrka falla platt till marken. Så hur ska jag kunna gestalta en stark kvinna utan att beskriva en ojämställd värld?! Jag anser bestämt att om man ska recensera böcker, är man skyldig författaren att åtminstone ge boken all tid som behövs, och verkligen försöka förstå vad man läser. Annars är det bättre att låta bli att recensera!
Hedrande!
Verkligen hedrande att få vara en del av denna samling nämnda fantasy/fantastik-författare!
https://www.instagram.com/p/B_kq3SgJVRW/?utm_source=ig_web_button_share_sheet
Snart kommer den!
Ännu en pandemivecka
Veckan inleddes med sommartid, och marken var vit av snö när jag steg upp. Och då hade vi ändå inte ens hunnit komma in i april månad. Ironiskt nog blev detta säsongens första – och förhoppningsvis sista – snö.
Nu blir det intressant och se var vi kommer att hamna när det väl blir bestämt vilken tid vi ska ha permanent – vinter eller sommar! Personligen önskar jag att man bestämmer sig för sommartiden, eftersom det innebär att det är ljust en timme längre! Ljus mår vi ju bra av och vi har nog i allmänhet större nytta av ljusa timmar på eftermiddagen än på morgonen. Sen finns det de som nästan lite hysteriskt försvarar vintertiden (s.k normaltid) och menar att sommartiden är en ”hittepåtid”. All tid är ett påhitt av människan. Solen och månen har sin gång runt jorden alldeles oavsett vilka termer vi använder för att beskriva det.
Nu när vi befinner oss mitt i den bistra verkligheten med coronapandemin, kan vi notera att vårt liv varit i stort sett som vanligt den här veckan. Mest skrivande helt enkelt. I samband med det lite kartarbete och så har jag skrivit några rader på gammelthiramaariska. Allt för att göra berättelsen autentisk, så att säga.
Veckans sista dag kunde jag fira att det hunnit gå trettio år sedan jag fimpade min sista cigarett, med en ofantlig mängd pengar sparade. Synd bara att jag inte lagt de pengarna i en sparbössa! Bara räknat på det pris som gällde när jag slutade, och med hänsyn till prishöjningar sedan dess, skulle jag ha sparat i runda slängar ungefär en halv miljon vid det här laget!
En stillsam skrivande vecka avrundades på bästa tänkbara sätt, med att jag kunde skriva på förlagsavtal för Gudarnas spira, del två i min fantasytrilogi Legender från Thiramaar.
Påskkampanj!
Omslaget klart (mer eller mindre) till Gudarnas Spira (del 2 i trilogin)
Gudarnas Spira – på gång
Signerad bok kan beställas direkt från mig via e-post
Saxat ur recension;
”Nu när boken tagit slut längtar jag redan efter att få återvända till världen Thiramaar.”
Saxat ur recension
En dag i livet
En märklig dag i livet! Besök på Arbetsförmedlingen i ett ”klargörande samtal” som skulle skett för nästan ett halvt år sedan. Men bättre sent än aldrig kanske. Fick i alla fall bekräftat att jag kan få lönebidrag för att kunna ”prova på yrke”. Men A-kassan varar inte för evigt, och det känns som att utsikten att få något sådant arbete inte kommer att ske den närmaste tiden. Det kommer däremot sänkningen av ersättningen att göra. Så nu har jag lämnat ansökan om att få bli pensionär på riktigt.
Kvällen ägnades – som vanligt – åt fortsatt skrivande. Del tre i trilogi växer sakta fram, och just den här kvällen kändes extra positiv. Blev flera kreativa idéer som föddes i samråd med min älskade! Trollkarlen Cornizendo kommer att få uppleva känslor han aldrig tidigare känt av. Belvidia Bell kommer att ha ett kreativt samtal med Döden. Och så kommer kaldinierna att möte den store Frälsaren! Låter det rörigt?! Blir mindre rörigt när del tre kommer ut!
