Omslagstankar

Av någon anledning handlar våra samtal vid fika- eller matbordet väldigt ofta om skrivande. Eller andra frågor som på ett eller annat vis är relaterade till skrivandet. En hel del kreativitet har flödat vid dessa samtal, och många goda idéer har kommit till. Senaste var en diskussiom om omslaget till Regntider, min tredje del i serien Legender från Thiramaar. Jag har skapat en enkel variant som förslag till den, som jag har offentliggjort tidigare. Nu diskuterade vi lite hit och dit och kom fram till att det kanske på sätt och vis är lite för dystert. Den idé vi fastnade för nu är baserad på det inledande kapitlet i boken, som börjar hos kaldiniernas andliga övermagiker Ambarand! Say no more … Snezana gjorde en första skiss!

En vanlig lördag …

En alldeles vanlig lördag, när kärleken och jag försöker svara på ett antal intervjufrågor, samtidigt som redigeringsarbetet av Regntider går vidare. Och idag har jag kunnat färdigställa en novell som jag har skickat in till en aktuell novelltävling. Apropå noveller har vi även ett korrekturarbete som kommer att leda till mer inkomster till Belvida Bell! En vanlig lördag i en hårt arbetande pensionärs liv.

Ingen skattesmitare!

Igår var vi i Ystad och fick en försenad julklapp, som får ses som ett avslut på ett två år långt uppdrag. Fyller därmed på ett lager som antagligen kommer att räcka länge.

Kunde notera en ny inkomst till förlaget, och i samband med det även en glädjande bekräftelse rörande kvalitén på vårt korrekturarbete. Ett novellmanus på åtta sidor som vi skickat till ett stort förlag, där det behövdes två ändringar! Med andra ord hade vi skickat in ett praktiskt taget färdigredigerat manus.

För något år sedan fick jag utstå en lite spydig kommentar om att vi skulle tillhöra de där fuskande svenskarna som flyr landet som pensionär, för att tjäna gott genom att smita undan beskattningen av tjänstepensionen. Alltså med tanke på våra framtidsplaner. Jag var dock helt oförstående inför den anklagelsen. Det är förvisso sant att uppehället torde bli billigare, men det handlar om billigare levnadskostnader. Men främsta anledningen att vi vill flytta handlar om klimatet. Idag fick jag bekräftelse på att jag i varje fall inte kan anses som någon skattesmitare. Fick besked om att det kunde vara dags att ta ut min tjänstepension, vilket kommer att förstärka min framtida kassa under fem års tid framåt med lite drygt tvåhundrakronor! Efter skatt!
Så har jag mer eller mindre färdigställt ett bidrag till en novelltävling under kvällen.
Lite anledning att fira kanske, så det blev ändå till att provsmaka julklappen.

Mycket läsning och inget skrivande

Den här dagen har uteslutande handlat om korrekturläsning! Först de sista kapitlen av en av Snezanas romaner, som därmed i det närmaste kan betraktas som klar så långt. Återstår resultatet från testläsarna, innan vi är redo att ge ut den. Sen har jag även gjort en sista korrekturläsning på två olika bidrag – ett från Snezana och ett från mig själv – till en aktuell novelltävling. Klart att skickas in! Precis i tid.
Och apropå korrekturarbete – nu ska jag kasta mig över förhoppningsvis sista genomgången av Regntider, och förhoppningsvis kan den lämnas ut till första testläsaren en bit in i januari nästa år! Och kanske vi kan ge ut den fram på vårkanten!
Men något skrivande har det inte blivit särskilt mycket av den här dagen.
Resten av den här kvällen får ägnas åt lite hemsidesarbete. Behöver utöka funktioner på förlagets hemsida bland annat.
Apropå hemsidor är det ju rätt kul att kunna konstatera att det finns hygglig spridning internationellt bland besökarna.

En vanlig lördag, eller nåt

Vi var åter i Önneköp och den charmiga butiken ”Vackra ting” för ett andra försök i vårt fotograferings- och filmuppdrag med Belvida Bell förlag. Den här gången fungerade allt som det skulle, så vi kunde åka hem med material för vidare bearbetning.
Mätta och belåtna efter kvällens hemmagjorda tonfiskpizza, ägnade vi resten av kvällen åt radioproduktion. Mer om detta kommer snart.

Uppdrag bland vackra ting

Denna lite ruggiga och grå novemberdag gjorde vi en tur till Önneköp. Den lilla byn drygt två mil från Hörby, där det fina lanthandelsmuséet ligger, har även en charmig butik kallad ”Vackra ting”, som bidrar ytterligare till den där nostalgikänslan. En butik så full av gammalt fint porslin och diverse andra gamla och även en del kanske inte helt så gamla prylar, att man mer eller mindre omedvetet rörde sig försiktigt mellan hyllorna och ansträngde sig för att dra in allt som kunde tänkas ”sticka ut” i form av kameraväska etc, för att inte riskera att välta ner något värdefullt.
Här var vi på ett fotograferings- och filmuppdrag för Belvida Bells förlag, för en författare som just släppt sin andra bok! Mer info kommer om detta.
Dessvärre blev resultatet inte vad vi hade önskat, främst på grund av att vår Panasonic filmkamera inte riktigt lever upp till förväntningarna. Så vi blir tvungna att göra om det hela. Nästa gång sker det helt och hållet med Canon och självklart ingen extra fakturering för kunden.
Kvällen avrundades med smaskig hemmagjord köttfärspaj, och därefter flitigt, eller ansträngt, arbete med några tänkta tävlingsbidrag till en aktuell novelltävling.

Del Fyra på gång!

En hastigt, mer eller mindre, nertecknad storyline, eller nåt. Ett konstruktivt samtal med min kärlek. Lite allmänt bollplankande med idéer. Ha – där är ännu ett sådant där lustigt uttryck, precis som det där med att ’spåna’. Att bollplanka! Enligt SAOL bildlikt en diskussionspartner som man bollar idéer till. Jo, det visste vi ju, men det är ändå lite lustigt uttryck. Med mitt bollsinne skulle resultatet av en kastad boll mot ett plank antingen resultera i att den studsade iväg på helt fel håll, eller rentav träffa mig själv rakt i plytet. Kanske med pajade glasögon, så hade jag ändå inte kunnat skriva något mer.
Nåväl! Med nämnda storyline och bollplank tror jag faktiskt jag vågar påstå att jag är igång på allvar med del fyra! Eller nåt! Arbetsnamnet är tills vidare ”Robia”. Varför? För att en av huvudkaraktärerna i den här boken är just Robia, som är magikerlärling hos kaldiniernas högsta andlige ledare Ambarand.

Regntider – råmanus klart!

Nu är jag allt lite stolt! På Annandag jul 26 december 2019 skrev jag ett textavsnitt som handlade om hur ett mäktigt vattenfall plötsligt spränger hål i en bergvägg efter drygt två månaders ihållande regn. Därmed hade jag inlett arbetet med Regntider. Det vill säga det som är tänkt att bli del tre i trilogin Legender från Thiramaar. Idag skrev jag de sista raderna och kan därmed konstatera att råmanuset faktiskt är klart! Och jag vill nog påstå att jag är nöjd! Det här är en humoristisk fantasy på samma nivå som Eilaths hopp. Den bjuder på egentligen tre parallella historier, som innehåller förutom humor även drama, spänning och kärlek. Huvudberättelsen följer trollkarlen Cornizendo i ett antal tidsresor där vi får träffa magikerkvinnan Belvida Bell. Kaldinierna har en än mer framträdande roll i denna berättelse, genom Kiona och Akim. Dessutom spelar Elana en viktig roll där hennes bristande respekt för landets religion rentav blir till en styrka för henne. Dessutom försöker Kintara och Andor från föregående bok – Gudarnas spira – lösa mysteriet med de bortrövade barnen från Heborra.
Nu inleder jag nästa fas i skrivandet. Nu ska hela manuset läsas, korras och förhoppningsvis förbättras ytterligare från början till slut. För närvarande är den på drygt 380 sidor i bokform.