Spontanutflykt till Malmö för batteri och bjudfika!

Min mobil indikerade häromdagen att batteriets hälsa var kraftigt försämrat. Vilket därmed också förklarade varför den sög batterikraft långt över det normala. Bara att inse – mobilen innehåller för många nödvändiga vardagsfunktioner för att man ska kunna avvara den någon längre tid. Så det blev en spontanutflykt till Phone Hero på Baltzarsgatan i Malmö. Medan vi väntade på batteribytet intog vi en god fika på Coffeehouse på Hansakompaniet, vilket dessutom var en bjudfika från en nöjd kund.

Kort och lĂĄngsam promenad

Jag tog Vårdcentralens råd ad notam, och tog mig en promenad i solskenet. En väldigt långsam och ganska kort promenad förvisso, men så löd också rådet. Det handlar i detta läget inte om någon motionspromenad eller så, utan enbart att få lite frisk luft i mina lungor och lite lindrigare kroppsrörelse som också kan vara positivt för lungorna. Det blev ynka 1,37 km vilket tog mig drygt 18 minuter. Men lika väl säkert hälsosamt.

Friskare … helt klart.

Vaknade i morse med en nästan märklig känsla! Jag hade inte ont! Jag var inte så värst rosslig i halsen. Jag var nästan pigg. Kan det vara så att jag nu, nästan en månad och två antibiotikakurer senare faktiskt håller på att bli frisk. Finns absolut fler tecken på det under dagen. Har faktiskt orkat med flera sysslor vid datorn. Bra många fler än jag annars gjort de senaste veckorna. Och chorizokorven och ölen till maten smakade alldeles förträffligt.
Att sen orken tog slut någonstans runt sjutiden på kvällen, och jag därför allt mer siktade mot soffan och ett nytt avsnitt av ”The Witcher”, eller två, får man väl ändå se som acceptabelt. Lunginflammation, vatten i lungsäcken och på det covid, kan nog sätta sina spår.

Skrivandet har gĂĄtt i stĂĄ …

Med lunginflammation och Covid har skrivandet gått i stå! Jag har förvisso svårt att låta bli tangenterna, men hjärnan är för seg för att kunna tänka ut några användbara idéer. Med några få undantag har jag varit ganska ineffektiv vad gäller skrivande i princip sen trettonhelgen. Sen Covid bröt ut i början av den här veckan har det varit än mer begränsat. De senaste dagarna har jag i princip bott i soffan i sällskap med Netflix och Mogwai (vår katt). Men, jag är ju den där typen som i motgångar och besvärligheter i allmänhet resonerar att det är bara att bryta ihop och gå vidare, så jag tycker mig ändå se ljuset i tunneln. Vistelsen i soffan har nog haft ”läkande effekt”, för det gör mindre ont i lungorna och det är mindre rivit i halsen. I sammanhanget kan jag konstatera att ölen inte smakat särskilt bra! Så visst fan är jag sjuk!

Troget sjuksällskap

Nu med både lunginflammation och covid som kolliderar och gör sitt yttersta för att göra tillvaron så tungsliten som möjligt, är det rätt skönt att bara vila bort skiten i soffan i sällskap med Netflix.
Hela tiden med troget sällskap av Mogwai. I tvĂĄ dar nu har jag mest ”bott” i soffan och har även sovit där den gĂĄngna natten, eftersom jag mĂĄste sova ”halvsittande” för att inte hosta sönder lungorna. Hela tiden har Mogwai legat tryggt bredvid och liksom haft koll.

Ogdas te – perfekt mot halsont!

Medicinkvinnan Ogdas läkande örtblandningar är vida känt i hela Thiarien. Ja, egentligen i hela världsdelen Thiramaar. Nu har hennes teblandning till och med hittat utanför den världen. Jag har provsmakat Ogdas te idag, och konstaterar att det förutom att det är väldigt gott, också är ytterst välgörande mot halsont. Då hör det dessutom till saken att jag normalt inte är någon älskare av te.
Anmärkning: Ogdas teblandning medföljer varje signerat ex vi levererar numera av någon av böckerna i serien Legender från Thiramaar.

Inte helt nöjd med hur det här ĂĄret har börjat!

Det börjar allt mer kännas som att det här året kunde startat betydligt bättre. Det mesta av januari har jag dragits med lunginflammation och vätska i lungsäcken. Har varit två gånger på Akuten i Ystad, med mängder med blodprover, urinprov, Covidprov samt fyra olika röntgen. Har haft och har två olika varianter med antibiotika. Ovanpå detta har vi inlett februari med förkylning, som enligt test för Snezanas del var Covid-positivt. Jag har inte testat än, men det är ju högst sannolikt att det även för min del handlar om Covid! I morgon har jag telefontid med en annan läkare under förmiddagen i ett helt annat ärende. Därefter får jag nog åter kontakta Vårdcentralen, vilket med stor sannolikhet kommer att leda till en ny remiss till akuten! En hel månad – nu vill jag inte vara sjuk längre! Har helt enkelt inte tid.

Tunt med bilder

Att fotograferandet avtagit väsentligt de senaste åren till förmån för skrivandet, blir allt mer tydligt. Satt under kvällen och försökte hitta bilder till mitt galleri på hemsidan som jag kallar ”Utvalda favoriter”. Kunde konstatera att de vanligaste motiven på mina bilder 2021 var vår katt, vår altan, mat, diverse reklamarrangemang för våra böcker, och förvisso några närbilder på det rådjurskid som besökte vår trädgård i somras. Mycket mer var det inte. Jag har valt ut 20 bilder, och så får vi se om jag lägger in dem i ett galleri. Eller om jag rentav låter det hela bero.

Tillkortakommanden!

Intressant egentligen. Noterade idag att jag blivit struken som vän på Facebook av den person som under den tidiga hösten 2021 uppvisade en väldigt arrogant attityd, vilket jag med rätta påpekade, och fick då det bekräftande svaret att jag ”för helvete inte skulle komma och kalla honom arrogant, för då hade jag pissat i skåpet!” Kan alltså därmed notera ytterligare en människa med misslyckat beteende som istället för att stanna upp och tänka efter om han kanske ändå gjort något fel och rentav be om ursäkt, väljer att stryka från vänskapslistan på Facebook. Är det på grund av skam eller är det ren inskränkthet som gör att han inte kan se hur misslyckat hans agerande faktiskt är?! Det mest stötande i det här är att den här personen har ett styrelseuppdrag i en riksorganisation, varför man än mer borde kunna begära ett anständigt uppförande!

Att han nu strukit mig som vän är förvisso helt ok! Jag behöver verkligen inte sura gubbar i mitt liv.

Kill your darlings

Ibland när man skriver kan man lyckas klämma fram något som känns riktigt bra. Man lutar sig tillbaka, läser igenom texten och känner att det här var verkligen en fullträff. Så går det någon dag innan man ska försöka lägga in avsnittet i det befintliga manuset. Då infinner sig funderingarna! Vänta nu! Håller detta verkligen? Stämmer det överens med vad jag skrivit tidigare? Är detta rimligt? Och så vidare. Inte sällan inser man att den förträffliga texten faktiskt inte fungerar alls, och man blir tvungen att åter igen uppfylla maningen ”kill your darlings!” Fast inte helt, för jag brukar alltid spara sådana textavsnitt i en mapp kallad ”Bortplockat”. Ibland kan det faktiskt hända att texten ändå kan komma till användning i en modifierad version i ett annat sammanhang.