Utflykt pĂĄ Ă–sterlen (Ja-MĂĄ-Vi-Leva 2020)

För nionde året i rad har vi tillsammans med några av våra käraste vänner firat våra respektive födelsedagar i det vi kallar ”Ja-Må-Vi-Leva”. I år blev det en utflykt på Österlen, som vi inledde på Backagården på vägen mellan Kåseberga och Löderup. En god fika med räkmackor och öl, och sen en trevlig titt på den härliga interiören där. Ett mysigt ställe, med en hel del gamla prylar och fantastiska växter. Efter detta fortsatte vi ut till Löderups camping, mest för att jag ville stilla min nyfikenhet över hur det egentligen såg ut där nu för tiden. Jag hade några övernattningar i husvagn där under några år i början av 2000-talet, och för varje år man kom dit hade havet slukat en del av stranden. Vi körde vidare, och hamnade i Hagestad naturreservat där vi tog en promenad ner till stranden. Det blev förvisso en något begränsad promenad, eftersom det var ganska blåsigt, och dessutom började regna. Så gick färden vidare, igenom Skillinge och bort till GislövsHammar. En liten, med betoning på liten, by eller snarare hussamling alldeles vid havet, där man i kalkstenen runt bukten högg ut sten till kvarnhjul under 1800-talet. Efter detta besök gick färden tillbaka i västlig riktning, där dagen avrundades med god mat på Store Thor i centrala Ystad.

Vandring vid Forsakar

Medan regnet stillsamt föll över det täta lövverket, vandrade vi längs stigen nere i ravinen fram till det nedre fallet av Forsakar.  Platsen är numera översållad med varningsskyltar där man avråder folk från att vandra där, på grund av risken för nedfallande träd och grenar.  Men vi var bara tvungna att komma in till vattenfallet i alla fall. Fast vid den här årstiden är flödet ganska begränsat. Så det är inte precis något mäktigt vattenfall vi möter. Men det är ändå en storslagen och fantastisk natur.

Morgonljus i Snogeholm – igen!

Idag blev det ännu en morgontidig promenad i Snogeholm. Med start strax efter klockan sex, försökte vi undvika den värsta värmen. Det gick sådär! Redan efter kanske en timmes vandring började man känna av värmen. Då är det skönt att kunna slå sig ner invid Snogeholmssjön och äta medhavd morgonfika, och samtidigt passa på och lufta fötterna. Turen vi gått (se kartan) är på 14,8 km.

Finslipad morgonvandring

Vi har hittat ytterligare nĂĄgra mindre stigar pĂĄ vĂĄr morgonvandring i Snogeholm, som gör att vi slipper allt fler sträckor pĂĄ grusvägar, och istället kan ”försvinna in” i skogen.
Den här rundan är på nästan 14 kilometer. Idag startade vi dessutom ännu tidigare (redan några minuter efter sex) för att slippa den värsta värmen.

Morgonpromenad i Snogeholm

Med start kl. 7.40 vandrade vi drygt 12 km i Snogeholm i morse. Hittade lite andra spännande sträckor vi inte sett förut. Sen blev det frukost vid Fiskarehuset.

På väg tillbaka

Fredag kväll, klockan är över 23, några grannar lite i fjärran har dominerat ljudbilden under några timmar. Men i takt med att fredagsfyllet tar över håller de långsamt på att tystna. Så när den sena kvällens tystnad långsamt sänker sig över oss, där vi sitter på altanen i fria luften och den ljuva doften av vildkaprifol smeker våra luktorgan, försöker jag desperat hitta tillbaka till mitt förlorade korrekturarbete av Regntider. Med stillsam filmmusik i bluetoothhögtalaren försöker vi överrösta grannarnas stereo som gastar ut gamla utslitna dängor som ”Var ska vi sova i natt”, medan jag försöker erinra mig vad jag egentligen hade skrivit i mitt korrekturarbete omfattande drygt tjugo kapitel innan det förargliga filhaveriet som inträffade för två veckor sedan. Det går trögt, och det är ganska frustrerande när man efterhand inser att man gjort en hel del korrigeringar, som enbart finns som ett suddigt minne. Hoppas ändå kunna ta mig igenom detta och få till en hållbar berättelse. Samtidigt som den bittra erfarenheten klingar i bakhuvudet, och påminner om att backup är en livsviktig företeelse.

Sommarpromenader

Det här med semester är ju inte riktigt aktuellt längre. Jag har ju permanent semester. Coronan skapar klart en del restriktioner, även om vi egentligen inte känner oss så värst berörda. Det blir inte så stor skillnad mot hur vi brukar spendera våra dagar. Men alla vet ju att det är bra att röra på sig. På senare tid har vi gått in för att försöka få oss en lagom stor promenad helst varje dag. Men för att göra det hela lite mer attraktivt, blir det i sällskap med kameran, och dessutom en medhavd fika. Bland annat har vi hittat en trivsam tur som börjar i Sövde, där vi går längs Saxerödsvägen, vidare mot Sövdeborgs slott där vi får följa bilvägen en bit innan vi åter kommer in i skog. Där fortsätter vi mot Snogeholmssjön och hamnar så småningom nere vid Fiskarehuset där vi intar vår medhavda fika. Sen fortsätter vi bort mot Snogeholms slott. Där viker vi åter in i skogen och fortsätter över Raftarp, och kommer så småningom tillbaka till Saxerödsvägen. En skön och lagom promenad på 12,5 km. Ibland har vi valt en tur som utgår direkt hemifrån. Kan alltså låta bli stå. Den turen leder ner till Karups båtplats och följer sedan en stig som går längs med Sövdesjön, bort till idrottsplatsen i närheten av badplatsen. Där har vi vår fika, innan vi sedan vänder och tar samma väg hem. En lite nättare promenad på drygt 6,5 km.
Bäst av allt är att det finns i vår närhet.
Samtidigt letar vi efter nya strĂĄk!

Haveri!

En vecka med flitigt skrivande är till ända! Alla dagar denna veckan, med undantag av fredagen då vi lite hastigt och ofrivilligt fick ändrade planer, har vi tillbringat kvällstimmarna skrivande på altanen. Denna söndag var tänkt att vara samma. Men när jag sparade mina filer i min externa disk (som också fungerar som min huvuddisk) hände någonting som inte borde hända! Tre viktiga filer gick inte att öppna! Det handlar om det kompletta manuset till min tredje del i trilogin ”Legender från Thiramaar”, min flödesskrivning för det skrivandet som innehåller en hel del viktiga noteringar, samt min dagbok för juli månad. Allt borta!
Bokmanuset har jag en sparad kopia från den 19 juli, men eftersom jag har gjort en hel del bearbetningar i manuset fram till kapitel 20 sen dess, blir det till att gå igenom hela manuset från början! Flödesskrivningen har jag ingenting sedan den 26 juni! Dagboken är hopplöst förlorad!
Så – då blir det till att sätta sig och börja om! När det handlar om mitt bokmanus, blir jag nog tvungen att läsa om från början. Det är omöjligt att komma ihåg vilka ändringar och tillägg jag gjort under den här veckan. Men det kan väl kanske ändå fungera, även om det är frustrerande när i princip en hel veckas arbete är åt fanders! När det gäller dagboken är det egentligen värre. Min dagbok består inte enbart av kortfattade beskrivningar om dagens händelser. Den är full av tankar och funderingar, och även ibland viktiga noteringar som till exempel kan gälla just mitt skrivande. Att återställa dagboken blir en mestadels torftig historia baserat på min planeringskalender och minnet!