
VAD MEDIA HAR SAGT OM OSS (se meny nedan)
Mitt namn är Andie Lindskog!
Men det har inte alltid varit så. Jag bytte officiellt namn den 16 september. Då hade redan de tre första böckerna i serien Legender från Thiramaar kommit ut. Det är därför det förekommer exemplar med det gamla namnet. Nu är det enbart Andie som gäller!
Ett namn jag för övrigt delar med sexton kvinnor och sexton män i Sverige (med den stavningen). Men det finns bara en Andie Lindskog.
Om hemsidan
Perabl.com! Egentligen ett knepigt namn på en hemsida, jag vet.
Min hemsida har faktiskt funnits, mer eller mindre, sedan 2006. Efter att jag haft en hel del framgång på en världsomfattande bildsida (webshots) under de sista månaderna av 2005 kände jag ett ökat behov av en egen hemsida. Efter en del slit var den klar att publicera den 13 februari 2006. Domännamnet då var skomakarehuset.com, helt enkelt eftersom huset jag fram till dess hade bott i sedan 1986 hette just så. I september 2007 flyttade jag dock därifrån, och därmed tappade det namnet lite relevans. Hemsidan gick mer eller mindre över till det som då kallades msn.spaces, där jag låg kvar till sommaren 2008. Då skaffade jag domännamnet limewood.eu, vilket helt enkelt var en engelsk översättning av mitt efternamn, och jag byggde vidare på en egen hemsida. Parallellt löpte msn-spaces som under de åren avvecklades, varför man erbjöds att lägga över innehållet till WordPress, vilket jag gjorde. I januari 2017 valde jag sedan perabl.com som mitt domännamn, i brist på annat. Idag önskar jag att jag valt något helt annat, eller kanske rentav hade behållit limewood.eu! Det befintliga domännamnet har egentligen ingen vettig koppling till min person över huvud taget.
Men problemet är att det namnet nu är etablerat! Så jag får väl bara stå ut med det, och konstatera att om man söker på mitt namn – Andie Lindskog – så är det just min hemsida man finner! Och väldigt mycket annat av mig!
Det finns bara en!

AI limerick om mig!
En vänlig själ från Sverige land,
vars skratt sprider glädje som sand.
Med en kopp kaffe i hand,
i ljuset från datorns rand,
skapar magi med tangentbordets band.
Att inneha en hög yrkestitel, eller en särskild utbildning i gymnasie eller högskola, tycks ofta ha särskild betydelse, särskilt om man på allvar vill slå igenom. Men en hög titel eller hög utbildning är absolut inget kvitto på hur man är som människa!
Hur som helst, så får i så fall mina titlar vara författare, bildkonstnär och pensionär! De två förstnämnda titlarna är av strikt autodidaktisk karaktär. Den sistnämnda mer en naturligt utveckling. Eller nåt!
Men om vi tar det från början, så heter jag Andie Lindskog, född och uppväxt i Malmö, men flyttade året jag fyllde trettio till Sjöbo kommun, där jag har mina rötter.
Författare alltså … ja, med min fantasyvärld Thiramaar som omfattar fyra böcker, med en femte på gång samt idéer till ytterligare, samt ett flertal noveller som utspelar sig i samma värld, och som dessutom är tänkt att bli en novellsamling, så vågar jag nog påstå att jag är författare. Utöver dessa alster finns ju även min självbiografi och även min feelgoodroman som bygger på samma grund. Plus en mängd samarbetsprojekt med min kärlek Snezana.
Jag sträcker stolt på mig då jag i mitt fantasyskrivande har jämförts med bland annat Terry Pratchett och Tage Danielsson, och jag har till och med kallats Sveriges Tolkien. Så ja, jag kan helt säkert kalla mig författare.
Bildkonstnär då? Jag har så länge jag kan minnas gillat att teckna och måla, men har å andra sidan aldrig haft särskilt stort tålamod. Så mina teckningar blev sällan färdigställda. Mitt bildskapande har egentligen inte fått riktig fart förrän på gamla dar, sen jag lärt mig använda Photo Shop.
Såväl skrivandet som bildskapandet är intressen jag helt delar med min älskade kärlek. Det innebär enbart fördelar. Vi fungerar ständigt som varandras korrekturläsare, redaktörer, kritiker och inspiratörer. Vi har många och långa samtalsstunder vid frukostbordet, vid middagsbordet och i badet, då vi bollar tankar och idéer.
Drömmar har följt mig hela livet, men vägen har varit lång och kantad med många hinder som gjort det omöjligt att förverkliga dem. Men sen jag kom in i livets andra halvlek har dröm efter dröm kunnat förverkligas. Fler drömmar återstår, för utan drömmar utvecklas man inte.
Pensionär då … ja, om det ska betraktas som en titel eller ej, vet jag inte. Enda meriten som krävs för att uppnå den titeln är väl att hålla sig vid liv tills rätt ålder uppnåtts. Vilket jag bevisligen lyckats med, och väl är ju det, för jag behöver verkligen min lediga tid för att hinna med allt jag vill göra.
Driver ju också sen samma år jag blev pensionär bokförlaget Belvida Bell tillsammans med Snezana.

Jag är glad att jag lärt känna er. Ni har gett mycket eftersom ni vågar säga brister och fel, men också säger ni till då något är bra!!
GillaGillad av 1 person