Just nu arbetar vi för att få undan alla uppdrag som ligger, helt enkelt för att ha ”rensat skrivbordet” på måndag när vi stänger för semester. Har även arbetat en del i verkstan, där jag bland annat har konstruerat en belysningsramp som vi ska använda i samband med marknader. Första tillfälle att testa blir i Kivik den 20 – 21 september. Och nu är vi faktiskt bra ikapp. Så vi var värda sushi idag (hos Linnea & Basilika) – tyckte vi!
Den här veckan har dominerats av en särskild uppgift! Inledde på måndagen med ett timslångt besök på banken för att få klart med mitt nya bank-ID, och samtidigt få registrerat om alla bankkonton. Såväl privata som för företaget. På eftermiddagen vidtog sedan det ganska omfattande arbetet med att uppdatera alla betalningssystem och företagskontakter så att allt ska fungera precis som vanligt. Det blev med lite varierande resultat. Vissa har uppdaterats automatiskt, andra krävde telefonsamtal. Vilket i dagens samhälle inte alltid är det lättaste. Många företag tycks helst vilja slippa tala med sina kunder.
Krångligast har Carpay och 1177 varit. Men det ska nog gå och få ordning på allt vad det lider.
Vi har firat två jubileum den här veckan! Ett som nästan är ännu större än vår bröllopsdag – årsdagen då vi träffades för första gången – för fjorton år sen!
Sen är det faktiskt så att vårt förlag Belvida Bell fick sitt namn godkänt av Bolagsverket den 19 juni för fem år sedan!
Lite oplanerat hamnade vi på ett av våra favoritmatställen – Oichii Ngon i Ystad – för sushi (och stekta curryräkor för min del) nu under torsdagen.
När vi nu har bilen fullastad, redo för helgens event, kopplar vi av en stund, medan jag noterar det lite bisarra resultatet av uppdateringar hos 1177 – i ett brev från Region Skåne hälsas jag välkommen till Skåne!
I kväll blev det restaurangbesök med klar nostalgikänsla. Mando på Skomakaregatan i Malmö, som funnits sen 1966. Med samma kopparklädda väggar. Ett av favoritställena under tonåren, som då dessutom tillhörde de restauranger jag kunde klara med min praktikantlön. Det var ju dessutom där jag fick smak för det här med planka och även lökringar. Och det var precis lika gott nu, som då.
Mando är självklart även nämnt i min roman Kalla mig Anna, som ju utspelar sig i sjuttiotalets Malmö.
Än en gång besökte vi Frualid, med en liten svag förhoppning av att hitta ätlig svamp. Det gjorde vi inte. Bara några få oätliga att fotografera. På vägen hem var vi en sväng in till ICA Kvantum. Där fanns lite mer ätlig svamp, så det blev ändå en ljuvligt god måltid med pasta, champinjoner, ostronskivling, portabello, kantareller och champinjoner, samt även färsk spenat och bredbladig persilja! Nästan vegetariskt och så otroligt gott. Och inte minst en härlig påminnelse om våra första veckor tillsammans för så där tretton år sedan.
Det har varit mest grått utanför fönstret den här veckan, kanske som en sorglig påminnelse om läget i vår omvärld. Men man får försöka efter bästa förmåga att sätta färg på tillvaron, och sig själv.
Vi har kört vad vi kallar ”Mager vecka”, med yoghurt och flingor till frukost, chiaknäcke med keso och hemmagjord humus till eftermiddagsfika, och soppa av olika slag till middag – Varje dag! Allt för att helt enkelt försöka få ner vikten. En diet som känns alldeles perfekt, inte minst eftersom jag är bortskämd med en kärlek som gör gudomligt goda soppor. Idag avrundades dieten med nybakta ”tiominutersfrallor” till frukost, och en ljuvligt god laxsoppa till kvällsmat.
För övrigt har den här veckan handlat om fotoklubben med planering inför vårens möten inklusive årsmötet. Inte helt lätt att lyckas engagera medlemmarna.
Och ja, självklart har det mest av allt handlat om skrivande, och jag har äntligen lyckats komma en god bit på vägen med Ashas sten.
Min kväll med Anna (alltså korrekturarbetet av romanen Kalla mig Anna) handlade bland annat om att förtydliga några egna matexperiment från förr. Det handlar om tonfiskris, som jag förvisso inte själv kan ta äran för direkt, då det var kompisen Pelle som tillagade detta på lördagskvällarna, ibland innan vi tog bussen till stan för att gå på bio, eller nåt. Eller min kinagryta, som växte upp ur en snodd idé från några kompisar som valt att bjuda på en mix av ungefär de ingredienser som normalt ingår i vårrullar, fast utan rullen men med ris. Den rätten har jag sedan valt att utveckla till i mitt eget tycke nästan fulländning. Det är en rätt som kan varieras nästan hur som helst. Men min egen personliga favorit är den som innehåller köttfärs, kyckling och bacon, champinjoner, bambuskott, purjolök, vitlök och absolut även cashewnötter. Kan även med fördel piffas till med ananas. Dessutom krydda med förslagsvis curry, lite citronpeppar och någon annan krydda man tycker kan passa. Lite ketchup, vatten och soya! Allt rörs ihop i en wokpanna. Klart! Serveras självklart med ris!
Det här blev nästan en heldag. Vi började med en ljuvligt god och synnerligen prisvärd lunchbuffé på Restaurang Gondolen i Sjöbo! Det är fräscht, rikligt och fantastiskt gott. Värt varenda krona! Efter detta körde vi till Ystad, där vi valde att parkera vid Willys, för att kunna få tillfälle att ”gå ner maten”. Promenerade därifrån i solskenet in till gågatan i centrum, dit vi skulle för att shoppa lite nya kläder. Promenad tillbaka till Willys där vi dessutom slank in i den stora Öppna Hjärtat Second hand.
Efter att ha avverkat drygt fyra kilometers promenad och rätt mycket pengar, återvände vi till Sjöbo och var på ICA Kvantum för att avverka ytterligare pengar på nödvändiga livsmedel. Det är ju fan vad allt är dyrt nu! När vi var där passade vi även på att skicka förhandsbeställda exemplar av ”Skarvkvinnan”.
Denna långa eftermiddag avrundades med en sammankomst med några av fotoklubbens medlemmar, då vi skulle agera bildjury åt vänner i en annan fotoklubb i Sverige.
Så var det fredag igen, mitt i mörka november, och alltså bra läge för SPA-bad. Som i vanlig ordning också innebär planerande skrivarsamtal. Med resultatet att jag kunde notera ytterligare några viktiga detaljer till arbetet med Ashas sten. Alltsammans sedan följt av en underbart god sallad med bland annat vitkål, russin, äpple, morötter, lök, creme fraiche, teriyaki, majonäs, senap, surimi, ägg, tomat och spenat.
Ett perfekt sätt att fira det faktum att det hunnit gå hela elva år sedan vi förlovade oss. Därtill kan jag personligen lägga till att detta är mitt längsta förhållande någonsin. Och känslorna är på exakt samma nivå idag, som de varit hela tiden!
Gråa och trista november är här. Enligt mitt tycke årets tristaste månad. Så man får anstränga sig lite extra för att få lite guldkant även dessa dagar. Så vi satsar helhjärtat på ett deltagande i Na-No-Wri-Mo och kommer förhoppningsvis en bit på vägen med aktuellt bokmanus. Kan kanske behövas för att komma över en torftig och egentligen allt för sen recension för min tredje del av Legender från Thiramaar. Denna Alla Helgons dag, har annars ägnats åt att komplettera ljudisoleringen i vår studio. Kunde också glädjas åt att senaste el-räkningen är tusen kronor lägre än föregående månad, och samtidigt konstaterar vi att vi hela det här året har varit duktiga på att spara el. Ett sätt är att använda oss av värmeljus, doftljus och vanliga stearinljus, som dels lyser upp på ett hemtrevligt vis, och dels bidrar till uppvärmningen. Därmed kan vi också hålla ner den elektrifierade uppvärmningen. Idag passade vi även på att stöpa egna doftljus av gammal stearin. Ett välgörande SPA-bad med nya kreativa idéer blev det också, och kvällens middag blev underbara hemmagjorda räkmackor. Bara för att vi kan.
Under mina trettiosex år som invånare i den här kommunen har jag förvisso ofta noterat torghandeln framför kommunhuset när jag har kört förbi. Men jag har aldrig ens tänkt tanken att stanna till och handla där. Har absolut ingen aning om varför. Men när vi var på biblioteket i förra veckan och gjorde vad vi kan för att hjälpa till att förhindra Sveriges Dumhuvuden att få regeringsmakt, passade vi även på att handla lite grönsaker. Bestämde oss också direkt för att det här definitivt ska bli en vana!
Mycket hög kvalité på grönsaker, rikligt utbud och bra priser! Samtidigt är det en fröjd för ögat att betrakta alla upplagda grönsaker!
Andie Lindskog 