Igår var det hårklippning och handel som gällde. Resten av påsken blir lite lugnare än vanligt. Idag har vi faktiskt tagit del av Konstrundan, och besökt en författarkollega och hennes deltagande i konstutställning i Västra Vemmenhögs gamla skola. Väl värd ett besök!
Långfredagens ”påskmat” bestod av god salladsblandning från ICA Kvantums salladsbar. Bara en sån sak!
Den här söndagen har lunkat lite försiktigt, och jag kanske har varit något omtumlad efter att ha hamnat på förstasidan i bästa lokaltidningen, när jag dessutom fick veta att det var redaktionschefen som bestämt att det var dagens bästa reportage. Och visst har det haft effekt – några nya vänner har dykt upp på sociala medier, och någon ytterligare bok har faktiskt sålt. Ganska många träffar på min hemsida. Och flera trevliga människor har hört av sig med uppmuntrande tillrop.
Har gjort lite tekniska förberedelser i studion, där planen är att jag ska tillbringa större delen av den kommande veckan. Kanske blir det utrymme även för lite mer målande. (to be continued …)
Dagen inleddes med ett positivt besked rörande kommande marknader i sommar! Vi ska prova lite nya ”jaktmarker”. Så nu vet vi vad vi ska göra till midsommar.
Annars har dagen mest handlat om korrekturläsning av noveller till vår kommande novellantologi ”Löftet”, och även publicering av några nya E-böcker och även några nya ljudböcker. Mellan varven har vi fortsatt vårt avkopplande målande.
Allt i väntan på en ”specialleverans” från tryckeri, som utlovats mellan kl. 8 och 17 idag! Enligt spårningsinformationen ankom den igår kl 22.24 till Taulov terminal, men där tycks det ha stannat. Säger bara en sak – Postnord!
För lite drygt en vecka sedan genomgick jag en operation i överkäken, utförd hos Folktandvården i Lund. Det handlade om det här med ”fickor” som behövde åtgärdas. Största besväret med det var, förutom att halva käften var borta det mesta av dagen på grund av all bedövning, var ändå min nacke. Den där positionen tandläkarna så gärna vill ha en i – liggande och lutande på så vis att fötterna nästan är högre än huvudet, är ingen behaglig ställning för mig med mina uppslitna nackkotor. Men operationen gick bra, och sen dess har jag fått dras med spretande stygntrådar i överkäken. Idag äntligen fick jag plockat bort dem. Så nu är jag trådlös!
För övrigt fortsätter vi med vårt boklyssnande och målande i uterummet, och försöker förtränga att USA och världen ska dras med en ignorant clown till president och en heilande miljonär i världspolitiken, under X antal år framöver!
Det fanns en tid för länge sen, långt före datorns intrång i vår tillvaro, då jag hade nästan mani på att sitta med en bit papper och en penna och klåttra för fullt varje gång jag talade i telefon. Kanske naturligt att sådant klotter inte sparas, just eftersom det mest är klotter. Ändå … ibland blir resultatet intressant. På senare tid har det där klottrandet lite grann hittat tillbaka till mig. Vi tillbringar ofta tid vid fikabordet och lyssnar på någon spännande ljudbok tillsammans. När fikan är över, är det inte alltid man är redo att gå från bordet. Vill lyssna på några kapitel till. Då passar det utmärkt att klottra lite. Så det här blir … tja … lyssnarklotter.
Plockade fram en av mina gamla blyertsteckningar, som jag påbörjat någon gång i början av åttiotalet, men aldrig har färdigställt. Tänker mig att göra ett försök nu och färdigställa med akrylfärg istället. Trivsamt att sitta i uterummet tillsammans med kärleken, och lyssna på ljudböcker, och äntligen försöka bruka allvar med målarambitionerna.
Jag är gift och djupt förälskad i en tusenkonstnär … Och allt hennes skapande är en ständig inspirationskälla för mig. Under 70- och 80-talet gjorde jag ansträngningar att skapa konst. Det handlade om tusch, färg- och vanlig blyerts och akvarell. Tidigt åttiotal gick jag några terminer i en teckning- & målarkurs för den duktige och inspirerande tjeckoslovakiske konstnären Vladimir Kamendy i Malmö, som jag idag önskar att jag hade fortsatt fler terminer hos. Men tyvärr kom jag lite bort från tecknandet, så det fick aldrig utvecklas riktigt.
För ganska exakt ett år sedan köpte jag lite nya akvarellfärger, akrylfärger och penslar med ambitionen att äntligen komma igång igen. Ett helt år hann passera, men nu sitter vi tillsammans, kärleken och jag, i uterummet och lyssnar på Katarina Wennstams spännande välskrivna bok Död mans kvinna, samtidigt som vi var för sig skapar konst.
Tidigare inlägg om tecknings- och målarkursen för Vladimir Kamendy
På sjuttiotalet hade jag en förtjusning för tusch. Och jag klottrade och ritade för jämt. Det låg sällan någon särskild planering bakom heller. Det bara blev. Den här till exempel kom till under ett långt telefonsamtal med en f d flickvän, som ringde mig på mitt arbete på dåvarande Statens Vägverk året 1973. Har vävt in ett antal låttitlar som var aktuella i min musikvärld då. Jag kallar teckningen för ”Telefonklotter”.
Häckeberga – så otroligt många barndomsminnen jag har med den skogen.
Året runt under alla årstider besökte vi den. Lek, promenader, bocciaspel, skidåkning, skridskor och tefat.
Ändå – Häckeberga kvarn har jag aldrig sett. Förrän nu när en av våra kreativa medlemmar i fotoklubben drog igång en utflykt dit, denna kyliga men mestadels soliga novembersöndag.
Triggade till och med igång lite skapelselusta!
Tack Camilla i Sjöbo Fotoklubb!
Tog en tur i vinterlandskapet in till Sjöbo för att handla lite förnödenheter. Dessutom en sväng till Dollarstore för att där inhandla lite konstnärsmaterial. Har på sistone fått lite inspiration att försöka återuppta min tecknar- och målarambition. Det är väldigt många år sedan jag var kreativ på den fronten, och egentligen är det synd. Om jag nu är kapabel att åstadkomma något vettigt, återstår klart att se. Men inspirationen finns, liksom ambitionen.
Andie Lindskog 