Nu är samtliga marknader vi tänkt oss att kunna medverka på det här året bokade.
Därtill kommer förvisso Mikaeli marknad i Sjöbo 5 – 6 oktober, och julbokmarknaden på Victoria i Malmö i december. Men dessa marknader är inte öppna för anmälan ännu.
Det dryga halvår det tog mig att skriva romanen Kalla mig Anna kom den att få allt mer personlig betydelse. Kanske inget konstigt i sig, eftersom den är en blandning av fiction och verklighet. Min verklighet!
Det är så att även om långt ifrån allt är sanningsenligt, så bygger ändå bokens huvudkaraktär till stor del på min egen person. Delar av hennes upplevelser är hämtade ur mitt liv. Andra delar är tankar kring hur mitt liv hade kunnat bli, om jag kunnat eller vågat göra andra val än jag gjorde. Därmed är jag också starkt berörd av berättelsen. Långt mycket mer än jag egentligen själv hade räknat med.
Jag är förvisso stolt över det jag presterat i min humoristiska fantasyserie Legender från Thiramaar, med snart fyra utgivna böcker på vardera mer än 400 sidor. Det är hårfint, men frågan är om inte ändå Kalla mig Anna har blivit min absolut bästa roman.
(Kalla mig Anna kommer som E-bok under den kommande veckan)
Med årets litteraturrunda avklarad, med försäljningsmässigt klent resultat, men så mycket bättre resultat i sociala kontakter, började vi veckan med ett trevligt möte med en kär vän på Maria Caféet i Ystad. Även tisdagen blev det ett möte i Ystad, men den gången i syfte att eventuellt hitta något enklare extraarbete. Kvällen var det dags igen för medlemsmöte med fotoklubben, som bland annat innehöll en del intressanta diskussioner om AI-bilder. Som väntat var det allmän oförståelse inför mitt val av bild till månadstävlingen med tema PÅSK – en samling rödblommande julstjärnor dekorerad med lite påskfjädrar. Vi skulle ju ha en bild tagen runt påsk – jag kan inte hjälpa att våra julstjärnor fått röda blad lagom till påsk!
Onsdagen hade jag bokad tid på Lasermottagningen i Malmö, och valde att ta det säkra före det osäkra, med tanke på befarad Eurovisionröra i stan. Körde in ett par timmar i förväg och tog mig en fika och skrivstund på Coffeehouse.
Torsdagen inleddes med full pott i bokförsäljning! En granne köpte alla Thiramaar-böckerna. Alltså även de sex novellerna.
Så var det ju det där med bank-ID som var ur funktion i närmare en timme under fredagen, vilket gav mig anledning att ifrågasätta hur bankerna tänker. Egentligen! När jag blev varse att bank-ID hade upphört att fungera, hade de inte hunnit gå ut med information. Så jag försökte ringa banken i tron att det var mitt ID som upphört fungera. Men för att ens få fram telefonnummer till bankens kundservice, behövs bank-ID. Hittade dock ett telenummer till bankens support … där jag behövde logga in med mitt bank-ID! Suck!
Det här med korrektur och förberedelse av manus för publicering, är en rätt märklig historia. Det är förvisso i första hand så att merparten av de manus vi väljer att ta in i vår produktion, också är berättelser som på olika vis tilltalar oss. Ändå kanske det inte alltid är så! Lite motvilligt har vi även gått med på att ta med några manus vars innehåll vi egentligen inte alls ställer oss bakom. Heller inte författarens åsikter i flera för oss väsentliga frågor. Ändå kan man i vissa fall inte undgå att känna ett litet mått av … hmm … tja, förståelse eller nåt, när man bearbetar texten inför utgivning. Bearbetar en text skriven av en person som levt som yrkeskriminell i stort sett hela sitt liv, och jag ställer mig inte på något vis bakom det han skriver. Men det är ändå intressant att kunna se att det någonstans ändå tycks dölja sig någon ynka humanistisk glöd, långt därinne bakom allt kriminellt tänkande och all tvivelaktig kvinnosyn. Något slags önskan att ändå kunna leva ett, åtminstone någorlunda, normalt liv. Och tanken att aldrig någonsin klarat att leva upp till den anställdes underställda villkor under en chef som styr och ställer över allt som ska göras, stämmer väl in på mig också. Jag har alltid haft en drift att vara min egen chef, utan direktiv från någon över mig.
Men sen läser jag vidare i manus, och inser att författarens och min syn på jämställdhet och HBTQI, och inte minst kvinnosynen, ligger årtusenden ifrån varandra, och jag konstaterar lite lättat att detta trots allt bara är ett uppdrag för vårt förlag. Vi kanske inte alltid måste hålla med! Kanske inte alltid behöver tycka lika. Kanske om vi utanför våra skrivna ord, trots allt bara håller tyst med vad vi tycker … och ändå respekterar att vi får lov att tycka olika … Det är så det blir ett proffessionellt samarbete.
Årets Litteraturrunda hade vi nöjet och äran att delta i arrangemang i Studjefrämjandets lokaler i Kristianstad. Tyvärr är de här arrangemangen inte precis de mest välbesökta publikt sett, men behållningen är ändå stor då man alltid träffar många trevliga och spännande författarkollegor. Vi fick åter tillfälle också att berätta lite om vårt gemensamma skrivarliv och vad vi åstadkommit hittills inför publik. Självklart kunde vi berätta om sviten Det hände vid Skärsjön som är komplett nu då vi hade release på tredje delen – Tillbaka till Skärsjön – i helgen. Men också om våra övriga sju romaner inom både fantasy och hbtqi! Faktum är att vi också börjar bli allt mer vana vid att tala inför publik, och det känns faktiskt riktigt bra.
Som ett extra plus för den här helgen kunde vi avnjuta ovanligt god asiatisk mat på restaurang Oasen i Kristianstad på lördagskvällen.
Efter denna lyckade och trevliga helg, vill vi säga varmt tack till Åsa för övernattningsmöjligheten och trevligt sällskap. Och även en stor eloge för ett väl genomfört arrangemang.
Idag kom Tillbaka till Skärsjön – tredje och avslutande delen i sviten Det hände vid Skärsjön, från tryckeriet. I tid inför den kommande helgens Litteraturrunda. Alltid lika spännande och inspirerande att få packa upp och få se sina egna böcker i tryck.
För övrigt har jag varit vid Regementsgatan i Malmö igen.
Boken kan förhandsbeställas av oss – 120 kr signerat ex. inkl. porto!
Hör av dig till BelvidaBell@outlook.com
Andie Lindskog 