Legender från Thiramaar – del 5 – Gudomligt Mord

Gudomligt Mord är arbetsnamnet på det som är tänkt att bli min femte bok i serien Legender från Thiramaar. Nu finns det säkert de som höjer på ögonbrynen och protesterar lite försynt.
”Ursäkta … men var blev del fyra av?”
Ja, jag vet … del fyra är fortfarande ett pågående projekt, och givetvis ska den skrivas klart först.
Men eftersom jag har den oförställda glädjen att få vara gift med en kreativ och idérik kvinna som ständigt kommer med nya konstruktiva idéer, är jag bara tvungen att hänga på. Vid frukostbordet för några dagar sen diskuterade vi det här med deckare och dess något förbryllande ihållande popularitet. Folk tycks ha en omåttlig fascination för mord. Så – Thiramaar är väl en värld som alla andra – ja, kanske inte, men ändå – och det sker säkert ett och annat mord även där.
Blev helt enkelt tvungen att skriva ner några rader för att bevara idén, och det handlar om ett mordfall faktiskt bland gudarna. Misstänkta förövare finns lite här och var, även nere i världsdelen Thiramaar bland människorna. Vem vet, om det inte rent av kan vara den där trollkarlen som tagit guden av daga … som man säger.

Litteraturrundan 2023

Idag hölls åter Litteraturrundan i Karups Nygård, och vi deltog med våra böcker. Presentation av Snezanas Skarvkvinnan som kom ut på Internationella Kvinnodagen, och som handlar om en stark kvinna. Sedan en ganska ingående presentation också av min självbiografiska Idag kan det kvitta. De här båda böckerna uppmärksammades glädjande nog också alldeles extra av Ystads Allehanda. För övrigt presenterade vi självklart även serien Det hände vid Skärsjön och min Legender från Thiramaar. Och några böcker sålde vi också. En bra dag i Karup, med andra ord.
Och hemma igen kunde vi njuta en stund på altanen.

Inte där …

Har hittills lyckats arbeta mig fram till och med kapitel 4 i Ashas sten … men! Det fungerar inte riktigt! Nu har jag tillbringat det mesta av denna fredagskväll åt att försöka hitta tillbaka in i Thiramaars magiska värld. Men det fungerar inte. Jag kommer inte riktigt in i världen. Jag kommer inte in i humorn fullt ut. Jag känner inte att jag till hundra procent kan fullfölja min egen humoristiska berättarstil! Inte just nu! Jag är mentalt fortfarande kvar i Annas värld – i min värld. I sjuttiotalets Malmö! Tror faktiskt att jag behöver avsluta den delen helt först innan jag fördjupar mig i Ashas värld. Så vad jag tänker göra nu, är faktiskt att återgå till Kalla mig Anna, på så vis att jag börjar läsa och redigera från början och framåt. Jag behöver nog det. Anna behöver det, och Asha mår nog bäst av att vänta ett tag till.

Klart för Litteraturrundan 2023

Nu är skyltarna uppsatta inför söndagens Litteraturrunda på Klingavälsgården i Karups nygård.
Lätt att hitta – Följ vägen mellan Sövde och Blentarp och håll utkik efter skylten!
VÄLKOMNA!

That’s it Anna

Beslut taget! Nu pausar jag arbetet med Kalla mig Anna. Har i stort sett fått ihop råmanuset, även om det saknas en del detaljer. Har en del researchresultat samlat som jag ska bearbeta framöver. Men just nu känns det som att manuset dels behöver läsas av någon annan. Dels kanske behöver ”vila lite”. Dessutom känner jag ett påträngande behov av att få återvända till Thiramaar för ett tag nu.

Tonfiskris – nostalgisk mat

Dagens måltid var nostalgisk, och inspirerad av mitt skrivande.
I mitten av sjuttiotalet var det här en av våra vanliga måltider när jag och mina båda kompisar Emma och Hans-Olle (det var så jag kallade dem i Idag kan det kvitta) fixade våra lördagsmiddagar tillsammans. Perfekt anpassat till vår begränsade budget, och samtidigt ändå i all sin enkelhet väldigt gott. Tonfiskris! En maträtt som dessutom självklart kommer fram i min delvis självbiografiska roman Kalla mig Anna som jag arbetar för fullt med just nu.
Som sagt – väldigt enkel mat! Tonfisk, champinjoner, lök, vitlök, rostad lök, japansk soja, cevapcicikrydda och ris.
Ur Kalla mig Anna;
Det var lördag när de som vanligt satt vid Jannes blodröda matbord i köket.
”Som vanligt så jävla gott”, sa Robban och torkade sig med servetten runt munnen.
”Tonfiskris”, svarade Janne. ”Världens enklaste maträtt.”
”Enkelt om man kan sånt ja.”
”Det är bara lite ris som du blandar ner med tonfisk, svamp, skivade tomater och kanske lite lök i stekjärnet. Lite soya på det. Ja, just det … en halv flaska lättöl också. Sen är det klart.”
”Är det allt? Det är väldigt gott.”

Våra böcker till Sci-Fi World

Har lämnat böcker som ska finnas med i Fantastikbokklubbens monter på Sci-Fi World nu i helgen i Malmö (29-30 april).
Tyvärr har vi inte själv möjlighet att delta, så det är verkligt uppskattat att vi ändå får möjligheten att vara representerade där.

Röntgen, fika, skrivstund och skön vårpromenad … bland annat!

Idag var åter en sån där dag då väckarklockan dikterade villkoren (förvisso på min order). Först en tur till Ystad och lasarettet för uppföljande skiktröntgen efter den långvariga lunginflammationen i januari-februari förra året. Mest för säkerhets skull, rekommenderat av röntgenavdelningen.

Efter detta körde jag direkt till Malmö, där jag landade hos St Jakobs glass, för en smarrig Skagenmacka på stenugnsbakat bröd och en kopp kaffe. Spenderade sedan några timmar där med skrivande, och kom faktiskt ytterligare en bit på vägen med manuset Kalla mig Anna. Na-No-Wri-Mo är slut på söndag, och jag när en fåfäng tanke om att kanske vara klar med råmanuset då! Med tanke på resterande veckas olika engagemang känns den tanken förvisso mest fåfäng! Men man behöver ju drömmar och att ha ambitioner är ju heller inte negativt. Kunde även kosta på mig en hyfsat lång promenad ner mot Ribershus och sedan även genom ett svagt vårgrönt Slottsparken, just som molnen långsamt vänligen lämnade lite plats åt solen.

På det var det dags för ännu ett besök på Regementsgatan 7, där jag för övrigt passade på att skänka ett ex av mina memoarer, som tack för hittills väldigt bra behandling.

Idétorka

Just nu känns det som att Anna har svikit mig – eller är det jag som har svikit – näää, inget av detta egentligen. Det handlar nog snarare om att min hjärna har stängt och personalen har åkt på semester.

Med andra ord – jag har kört fast! Av erfarenhet har jag lärt mig att vid de tillfällena är det bättre att bara göra några anteckningar om de eventuella idéer som finns, och hasta vidare till nästa kapitel. Bättre att få klart hela manuset i första omgången och åstadkomma ett råmanus. Dit hän ska man ju under alla omständigheter, och förhoppningsvis kanske idéerna infinner sig när man plöjer igenom manuset andra gången. Sagt och gjort – vidare till nästa kapitel. Men inte fan hjälpte det! Tvärstopp även där. Så nu har jag två kapitel som enbart innehåller några fattiga anteckningar om vad jag har tänkt! Fortsatte vidare till nästa kapitel … och nu känns det som att jag har ett tredje kapitel att lägga till högen av sådant som behöver bearbetas framöver. Lite extra frustrerande är det onekligen eftersom jag faktiskt har en tidslinje för storyn som faktiskt känns riktigt bra. Men jag får bara inte till berättelsen! It goes on and on and on …