Kända författare gör sig till högerns sändebud!

På sistone har Björn Ranelid publicerat en del ytterst tvivelaktiga inlägg, där han reagerar över allt kriminellt våld i vårt samhälle. Just det har jag egentligen inga synpunkter på. Det finns all anledning att reagera över allt skjutande som sker i gänguppgörelser på öppen gata, där oskyldiga ständigt löper risken att ofrivilligt dras in. Vilket också har skett, senast då två småbarn skadades i en skjutning. Men att som nu Ranelid börjar gasta om landsförrädare när man talar om våra politiker och deras oförmåga att få stopp på våldet, är att ta de högerextremas ”argumentation” i sin mun! Han skriver om våra politiker som ”landsförrädare” och stämmer därmed in i extremhögerns skrämmande resonemang om att ”avrätta misshagliga politiker”. Trodde faktiskt inte att verbalt kunniga människor som Ranelid skulle sänka sig till den nivån! Inbillade mig faktiskt att han var klokare än så.

Lämnar ännu en Facebook-grupp

BIld av 👀 Mabel Amber, who will one day från Pixabay

En sida på Facebook kallad ”Vi pensionärer” som har drygt 4 400 medlemmar, förlorar nu mig som medlem. Detta är ännu en av dessa otal grupper på Facebook som översållas av en mängd rasistiska, islamofobiska och homofobiska inlägg. Allt med den numera klassiska och innerligt trista attityden som en allt för stor del av det här landets befolkning tycks ha, åtminstone när de tror sig skyddade bakom sitt tangentbord, som handlar om att allt man anser vara fel i landet beror på invandrarna och HBTQ med mera! Detta trots att det påstås i informationen om gruppen att den är opolitisk och alla politiska inlägg kommer att raderas!

Mitt avskedsinlägg på den sidan idag innan jag valde att lämna;

Denna sida, i likhet med många andra påstått opolitiska FB-sidor har alltmer tenderat att dra åt det numera allmänt rådande tillståndet i vårt land, där man gärna kallar sina meningsmotståndare för landsförrädare och annat ännu värre. Jag klarar mig väldigt bra utan den sortens medier, så jag tackar för mig!

Chippad!

Denna lördag har jag varit på Vårdcentralen och blivit chippad! Så nu kan myndigheterna ha koll på mig! Allt enligt de där trashjärnorna som grottar ner sig i diverse intelligensbefriade konspirationsteorier.
I min värld har jag tagit ett steg närmare en lite säkrare tillvaro samtidigt som jag även tar min del av samhällsansvaret för så långt möjligt hjälpa till och stoppa den här jädrans pandemin.

Fullt av idioter!

Allt oftare nu för tiden dyker det upp bevis för hur en betydande del av mänskligheten saknar all form av normal intelligens. Det blev tydligt exempelvis för några veckor sedan i det som på vissa håll kom att kallas för ”dammsugarupproret”. Det var då man från SVT gick ut med informationen att med tanke på att det fanns risk för elbrist på grund av en misslyckad energipolitik som till allt för stor del missgynnar fram för allt Skåne, vore det bra om folk valde att dammsuga vid tider på dygnet då belastningen på elnätet var lägre. Det utlöste ett vilt debatterande på sociala medier, med hundratals kommentarer som i vanlig ordning tenderade att bli allt mer arroganta och oförskämda. Bland dessa fanns det också åtskilliga, vuxna människor, som manade till uppror! Man skulle minsann slå på alla strömkrävande apparater och annat under dygnets mest ansträngda tidpunkt i ren protest! Vad dessa opportunistiska trashjärnor dock glömde bort i sammanhanget, var att de själva skulle drabbas av rejält höjda elräkningar!
Ett annat och betydligt allvarligare bevis för den ökande idiotin, är den demonstration som i helgen samlade närmare tusen demonstranter i Stockholm, som på fullt allvar hävdar att coronapandemin är en bluff! Detta är ett direkt angrepp på all sjukvårdspersonal som sliter och riskerar sina egna liv för att vårda alla som insjuknat i corona! Det är ett lika stort angrepp på alla de som har anhöriga som drabbats och än värre som avlidit i denna fruktansvärda sjukdom!
Detta är tyvärr inte den enda idiotiska protesten mot coronarestriktioner! Det har förekommit liknande och till och med värre manifestationer på andra håll i världen. Och vi har helt säkert inte sett det sista än heller!
Det är bara att konstatera – vår värld är belastad med alldeles för många idioter. Samma idioter som framöver löper stor risk att ytterligare belasta vår hårt ansträngda sjukvård!

Pensionärer i Gula Västar – Nej Tack!

Valde idag att lämna gruppen ”Pensionärer i Gula Västar”. En FB-grupp som till största delen tycks bestå av pensionsmässiga barnrumpor som ägnar sig åt personangrepp och kränkande kommentarer – ungefär på samma vis som ofta tycks vara normalt beteende på allt för många ställen idag! Och ur den gruppen håller man på att bilda ett politiskt parti! Har vi inte tillräckligt många inkompetenta politiker redan?!

Obalans!

Idag kan man läsa i olika medier att bland annat statsminister Stefan Löfven fått sin lön höjd med 4 000 kronor till 180 000 kronor i månaden! Kanske man måste förstå vilket ansträngande arbete politikerna har när de ändå lyckats höja våra pensioner – för min del med drygt 60 kronor i månaden – och därmed faktiskt börjat betala tillbaka de pengarna de snodde från våra pensioner på 90-talet!
Ja, det här var menat som ironi! Problemet är bara att det knappast vore någon skillnad med något av de andra partierna heller.

Totalsågning!

Håller helt med om detta!
Egentligen borde alla boksajter kräva att om man vill betygsätta eller recensera, ska man göra det under sitt fullständiga namn! Signaturer borde inte godkännas alls!
Vågar man inte stå för sin åsikt, är det bättre att hålla tyst!
Här finns det dessutom anledning att misstänka att det hela handlar om en ren hämndaktion, snarare än en ”seriös” åsikt.

En ful-hälsning till jul
1. Är jag en så usel författare?
2. Är detta i så fall det sämsta jag har skrivit? Eller får jag en felaktig känsla om jag antar att allt jag har skrivit är av dålig kvalitet?
3. Borde det inte finnas krav på att skriva mer än: ”Den sämsta bok jag har hört.”? För hur ska jag kunna utvecklas som författare om jag inte får en adekvat förklaring på vad som är sämst/dåligt? Konstruktivt? NEJ!
4. Och borde man inte stå för sin recension med ett riktigt namn istället för en påhittad signatur?
5. Hur går man vidare i sitt författarskap när man inte vet vad som är dåligt?
6.Tänker jag fel om jag ser ett samband mellan min mans två dåliga betyg på sina böcker och fyra sänkta betyg på mina egna samma dag?
7. Har jag en ovän eller är jag bara allmänt kass…

Visa originalinlägg 3 fler ord

”Det föll på förlaget” – Om bristande redaktörsinsatser!

Det föll på förlaget – så lyder en rubrik i dagens Sydsvenska Dagbladet. I den här artikeln tas problematiken med bristfälligt redaktörsarbete upp, som ett ständigt återkommande problem i utgivna böcker. Det exempel som i första hand nämns här är den aktuella hårt kritiserade barnboken ”Arnold reser till Sydafrika” av Margaux Dietz. ”På bokens sexton sidor syns inte en enda svart människa. Det är slående banalt” står det i artikeln, och artikelförfattaren Marie Pettersson ställer frågan ”om författaren inte fått någon redaktionell hjälp.” Hon skriver vidare att ”i en samtid där mycket kultur skapas i ett direkt möte mellan avsändare och mottagare är begåvade redaktörsinsatser det som gör förlaget till en plats som faktiskt garanterar någon form av kvalitet.”
Jag har själv läst ett stort antal böcker som i grunden är bra berättelser, men som uppvisar stora brister just i redaktörs- och korrekturarbetet. Jag tror detta gäller för alla författare, att när man skriver ner sin berättelse från början är första målet att få idéer och tankar på pränt. Rättstavning och korrekta formuleringar är kanske inte högsta prioritet just då, även om man anstränger sig för att få det något så när korrekt. Men vi vet ju alla att texten knappast är färdig att gå till tryck när vi skriver den sista punkten. Nu vidtar ju ett antal genomläsningar med en rad korrigeringar, tillägg, radering och så vidare. Det är efter detta man behöver någon utomstående granskare som kan läsa igenom och bedöma texten. Det är nu alla de där små felaktigheterna, bristerna, missarna, felstavningarna och diverse konstiga formuleringarna och syftningsfelen förhoppningsvis ska upptäckas. När sedan förlaget ska ta tag i manuset, är det dags för redaktören och lektören att göra sitt.
Men det tycks bli allt vanligare att den sortens arbete inte görs ordentligt, och jag funderar över varför? Är det så att man medvetet gör ett hastverk och bara tar betalt? Eller är det så att förläggaren struntar i att lämna manus vidare till redaktör och lektör?
Oavsett skälet, blir slutresultatet ett misslyckande!
Jag har läst allt för många böcker där uselt redaktörs- och lektörsarbete dragit ner en annars bra berättelse. Romaner med en rad direkta sakfel och fullkomliga missar som gör att handlingen inte hänger ihop. Bristfällig research som drar ner trovärdigheten. För att inte tala om alla upprepade ord.
I slutänden handlar det ju om förlagets ansvar som utgivare av verket. Förlagen drar in en betydande del av bokens pris, och borde också göra bättre skäl för de pengarna.
Jag har sett flera exempel på böcker där det känns tydligt att förlaget satsar på kvantitet långt över kvalitet.  
TILLÄGG; Ska kanske lägga till att jag i det här inlägget INTE tar ställning varken för eller emot skribenten Marie Petterssons synpunkter när det gäller Margaux Dietz bok. Mitt inlägg tar enbart fasta på det faktum att redaktörs- och lektörs-arbetet ofta sköts illa. Den här artikeln i SDS blev ett underlag för mig i det här inlägget.

Det här med recensioner!

Det här med att sätta betyg och i vissa fall skriva recensioner på böcker! Det figurerar allt för många små ”bokpåvar” som tror sig vara så oerhört väl bevandrade i världen av berättande, att man också tror sig vara kapabel att ge en korrekt bedömning! På diverse boksajter, kanske framför allt Storytel, Nextory och liknande, är det allt för lätt att sätta betyg på olika böcker och noveller. Utan att ens behöva uppge sitt namn! Det borde egentligen inte vara tillåtet. Ska du uttrycka synpunkter och kritisera något som kanske är skapat av en författare som kämpar för att nå någonstans, ska du åtminstone våga stå för dina åsikter och inte bara underteckna med initialer, och en kommentar typ ”tråkig” eller liknande. Ännu värre är de trashjärnor som skriver uppriktigt att de bara orkat läsa några sidor, och sen ändå kan uttrycka väldigt nergörande synpunkter om hur dålig boken är! Hur är det ens möjligt?! Hör du inte själv hur blåst du är?!
Jag recenserar själv böcker, men för det första har jag slutat sätta betyg för jag anser att dessa förbannade siffror mest ställer till det för författaren. Åtminstone om inte alla sätter en femma. Jag skriver ett omdöme om boken, och väljer att alltid lyfta fram det som är bra. Om jag tycker att boken är dålig, skriver jag ingenting alls! Jag har inget behov av att såga böcker bara för att jag tycker den är dålig. Det finns alltid andra som tycker tvärtom. Och författaren har oftast kämpat länge för att få sin bok klar, och det sista hen behöver är någon låg besserwisser som sågar boken efter att ha läst några sidor!
Så du som känner dig träffad av mina kommentarer! Bra, ta det till dig och tänk en extra vända nästa gång du känner behov av att briljera med dina bristande kunskaper.
Vill bara avslutningsvis poängtera att mina åsikter handlar om ALLA recensioner och betygsättningar! Inget jag personligen drabbats av just nu.
Det är bara det att jag ser för jämt den här sortens ”recensioner” och betygsättningar på olika boksidor på nätet, och kan inte förstå meningen med det annat än ett billigt försök från upphovspersonen att framstå som kunnig. Faller dock ganska platt om man inte ens vågar skriva under med sitt namn!