Mest om Epost och inloggning

Ny vecka och det finns inga engagemang noterade i kalendern, förutom ett antal E-böcker som ska publiceras. Och så en föreläsning via zoom på tisdagen. Men det finns inget planerat som handlar om att behöva lämna hemmet. Med tanke på att det varnas i media om en annalkande snösmocka, kan det ju vara rätt skönt att bara vara hemma. Nu tar ju jag dock sådana profetior med en nypa salt. Det finns en tendens att överdriva det där, kanske för att skapa sensation. Å andra sidan – vi är halvvägs in i november och ett och annat busväder är ju trots allt vad man får räkna med.

Annars har stor del av den här dagen handlat om supportsamtal med Microsoft. Vi har haft stora problem med inloggning till samtliga våra E-postadresser i programmet Outlook. Även stundvis har det varit inloggningsproblem i Word och Excel, och ibland även webbläsaren! Men nu är det avhjälpt, och vi håller tummarna att det fungerar friktionsfritt fortsättningsvis. Fick också med detta klart för mig att nya Outlook egentligen mest handlar om lull-lull. Det är fortfarande den så kallade ”klassiska” Outlook som är det kraftfulla huvudprogrammet, med alla de funktioner som också finns i Word. Nya Outlook är helt valfritt om man vill använda eller ej, men det innebär i så fall faktiskt begränsningar i funktionerna.

I sammanhanget måste jag ge en stor eloge till Clas på Microsoft, för ett tålmodigt, kunnigt och mycket vänligt bemötande! Support när den är som bäst!

Fyleverken – tredje gången gillt

Det erbjöds ungefär lika fint och milt höstväder idag, som igår. Så vi bestämde oss för ännu ett besök vid Fyleverken. Lite för att passa på innan de sista höstlöven lämnar träden. Idag gick vår runda till den lilla sjön. Fascineras och förundras över den spännande miljön. Självklart intog vi medhavd fika på plats också.

Fyleverken igen

Eftersom eftermiddagen erbjöd soligt och milt höstväder, valde vi lite spontant att göra en utflykt med medhavd fika till Fyleverket i Eriksdal. Det blev därmed andra besöket där på kort tid för min del. Var ju där i söndags med fotoklubben. Det är ett fascinerande och naturskönt område. Inte minst är den gamla förfallna gården uppe på höjden spännande. Trampar omkring medan det skissas upp fantasifulla bilder i huvudet om hur det kan ha sett ut. Många frågor – varför har det lämnats åt sitt öde? När lämnades det? Hur såg det ut under sin glans dagar? Idag är det svårt att föreställa sig den miljöfarliga industrin som bedrivits här, när man vandrar längs branterna med utsikt över den vackra sjön.

Härlig utflykt i underbar höstnatur

Denna soliga söndagsförmiddag gjorde fotoklubben en härlig utflykt till det gamla kvartsverket i Eriksdal, arrangerat av Michael Nilsson.
Ett stycke ljuvlig natur, och ett fint exempel på hur naturen städar upp efter människans framfart.
Kort och gott – härlig natur, vackert väder och trevligt sällskap.
Jag har bott i kommunen i 38 år, och tänkt många gånger att jag ville besöka det här stället. Men det har aldrig blivit av! Nu kan jag äntligen kryssa av detta från upplevelselistan! Och samtidigt lägga till det på listan över platser jag gärna vill återvända till.

Höstträdgård

Det är väl just nu som höstfärgerna är som finast, men när tiden inte riktigt räcker till får man väl nöja sig med en liten runda i trädgården.

Kan också lite glädjefyllt konstatera att de plantor vi satt för några veckor sedan, ser ut att ha klarat sig väl.

En gran och en bok som vi planterade den 21 september, och en annan gran och en cypress som hamnade i vår jord den 5 oktober. Just boken är kanske lite svår att säga något säkert om just nu. Blir kanske först till våren som vi vet om den klarat sig. Men de båda granarna har till och med skjutit nya skott.

Vårkänning och en allmänt hygglig vecka!

I lördags fick vi en svag antydan om vår. Fyllde fyra stora krukor med jord och ett bra lager med majskorn! Allt för att få det där fräscha härliga ”popcorngräset” att dekorera altanen med. Perfekt växt för oss som älskar att ha grönska omkring oss, men samtidigt är lite värdelösa på odling. Temperaturen mitt på dan tillät faktiskt även vistelse på altanen under segeldukstaket. Kunde sitta där och korrekturläsa ett ovanligt långt novellmanus – drygt 14 000 ord – som vi har publicerat under söndagen.
För övrigt kan väl detta ändå ses som en bra avrundning på en vecka med avklarad deklaration, fakturering och även sammanställning inför utbetalning av royalties. Till det ett värmande och oväntat omdöme om mina Thiramaar-böcker, positivt besked om vårt deltagande på Sjöbo Marknad. Och så andra delen i utredningen kring mitt liv som förhoppningsvis leder till något positivt i slutänden. Ren tillfällighet, men ändå ett avgörande som löper parallellt med det beslut som förväntas tas i Riksdagen den 17 april, och som alldeles för många förståsigpåare har åsikter om.

Earth Hour en Casa de Bosque de Tilos

För tolfte året i följd uppmärksammade vi Earth Hour, genom att parkera oss med våra laptoppar i uterummet i skenet av stearinljus, och med en värmande brasa i kaminen. Allt elektriskt förutom kyl och frys var avstängt. Ja, laptopparna kräver förvisso el, men det blir den elförsörjning de får genom batteriet. Och det är också det som avgör hur länge vi sitter i uterummet. När datorn signalerar att batteriet börjat sina, är det dags att avrunda. Men det blev mer än en timme!

Vinter – Usch!

Fjorton grader minus påstod termometern i morse. Ja, det känns! Vi har eldat för fullt i kaminen och försökt motverka allt för höga elkostnader. Vi tillbringar mesta tiden i arbetsrummet, och har av den anledningen inte någon belysning i övriga huset. Om det sen gör så värst stor skillnad på elräkningen är kanske inte helt säkert, då vi kör LED-ljus i hela huset. Men beträffande värmen får man försöka så gott det går att klä sig varmt. När vi sent om sidor går och lägger oss sveper vi in oss ordentligt i våra täcken, och läser en god bok därunder, tills sömnen påkallar uppmärksamhet. I början av den kommande veckan ska det åter bli några grader varmare. Men än är det långt kvar till de där ljuvliga kvällarna på altanen!

Stillsam och traditionsenlig

Vår nyårsafton var stillsam och traditionsenlig. Frukosten blev ganska sen idag, så vi valde att kombinera den med eftermiddagsfikat och gjorde istället lite extra av det, med en smaskig räkmacka!

Vår nyårsmeny bestod av ångstekt kotlett med mozarella, baconlindad sparris och cheesy potatisgratiner. Dessert chokladmousse med brända mandlar och fudge. Sen blev det filmmaraton hela kvällen och det nya året hann faktiskt bli drygt tre timmar gammalt innan vi avrundade. Så går vi vidare i det nya året, som blir vårt tolfte år som lyckligt gifta, med nya förhoppningar, nya ambitioner och förhoppningsvis fortsatt god hälsa. Och självklart fortsatt lika stark kärlek!                                                       

Det blev jul ändå!

I fjol blev julfirandet kantstött! Efter att vi förlorat vår kära Scrollan, Mogwai hade ett sår i ansiktet som krävde daglig vård, och Snezana dessutom drabbats av covid, fick vi fira julen hemma bara vi två. Inget fel i det i och för sig – vi har det alltid bra tillsammans! Men det blir ju inte riktigt jul om man tvingas avvika från traditionerna.

Det här året blev julfirandet också en aning begränsat, och historien upprepar sig lite. I år har oron kring älskade Mogwais hälsa begränsat julefröjden. Så det blev en i tid räknat något kortare tripp till Fristad, än vanligt. Sen kändes det osäkert även när det gällde väglaget. Men där klarade vi oss faktiskt bättre än väntat. Väderkartan visade hårt och snöigt väder i breda fält både i väster och i öster. Men däremellan fanns ett stråk med betydligt bättre förhållanden, och det var där vi skulle köra! Men på hemvägen fick jag hålla ordentligt i ratten, för det blåste rejält hårda vindar.

Så det blev jul ändå.

En lite rolig notering när vi tankade vid hemkomsten; Full tank – 666kr Mätarställning 171717. (för avdelningen för onödiga noteringar)