Idag kom RSF Årsbok 2023 och jag kan lite stolt konstatera att en av mina bilder – Follow me son – finns med bland totalt 108 utvalda bilder från Sveriges sammanlagt 134 klubbar anslutna till Riksförbundet Svensk Fotografi. Men samtidigt kan jag ju också fundera över varför inte fler av Sjöbo Fotoklubbs medlemmar skickar in bilder! Att döma av våra månadstävlingar och årstävlingen bland annat, så finns onekligen potentialen.
Genom alla år jag ägnat mig åt skrivande, har det förvisso hänt lite då och då att jag fått till texter som varit berörande i olika omfattning. Exempelvis hade jag faktiskt någon scen både i Eilaths hopp och Gudarnas spira som berörde mig. Men jag har nog aldrig upplevt den känslomässigt så starka reaktion utifrån egna skrivna texter som jag gjort idag. Jag har lagt till ett kapitel i Kalla mig Anna, efter lite tips från en testläsare, som har fått rubriken Hello, how are you? Det handlar helt och hållet om ett telefonsamtal mellan några av romanens huvudkaraktärer. Faktum är att jag grät medan jag skrev! Jag hade också svårt att läsa upp vad jag skrivit för Snezana, utan att rösten grötades ihop för fullt. Genom många år av skrivande har jag upplevt det fenomenet några gånger – att man skrattat hjärtligt eller som nu blivit tårögd och till och med gråtit, av det man själv skrivit. Tror på fullt allvar att det betyder att man nog har lyckats rätt bra i sitt skrivande då.
Min kväll med Anna (alltså korrekturarbetet av romanen Kalla mig Anna) handlade bland annat om att förtydliga några egna matexperiment från förr. Det handlar om tonfiskris, som jag förvisso inte själv kan ta äran för direkt, då det var kompisen Pelle som tillagade detta på lördagskvällarna, ibland innan vi tog bussen till stan för att gå på bio, eller nåt. Eller min kinagryta, som växte upp ur en snodd idé från några kompisar som valt att bjuda på en mix av ungefär de ingredienser som normalt ingår i vårrullar, fast utan rullen men med ris. Den rätten har jag sedan valt att utveckla till i mitt eget tycke nästan fulländning. Det är en rätt som kan varieras nästan hur som helst. Men min egen personliga favorit är den som innehåller köttfärs, kyckling och bacon, champinjoner, bambuskott, purjolök, vitlök och absolut även cashewnötter. Kan även med fördel piffas till med ananas. Dessutom krydda med förslagsvis curry, lite citronpeppar och någon annan krydda man tycker kan passa. Lite ketchup, vatten och soya! Allt rörs ihop i en wokpanna. Klart! Serveras självklart med ris!
Var åter en tur i Slottstaden i Malmö idag. Den fyrtiofemte i ordningen, i det här ärendet. Innan det även en tur till Hudkliniken på MAS, för lite fotografering, faktiskt. Börjar nog se slutet på den här behandlingen nu, även om det återstår ytterligare turer. Dagens tur innebar en stunds väntetid, så jag kunde klämma in en eftermiddagsfika hos St. Jakob. Hade egentligen tänkt mig att jag skulle hinna skriva lite också, men det blev inte så mycket tid. Dagens behandling var koncentrerad till överläppen – det känns!
Idag avhandlades ett av David Bowies i mitt tycke bästa album – Hunky Dory – i den alltid lika intressanta Bowie-podden, av och med Sebastian Borg.
En kompis uppmanade oss på en fest för några år sen att lista de musikalbum vi fortfarande höll som de bästa någonsin. I sällskap med bland annat Genesis Seconds out, Yes Tales from Topographic oceans, Klaatus båda album Klaatu & Hope med flera andra, valde ja två album som kommer upp i tankarna allra först i det sammanhanget! Ziggy Stardust och Hunky Dory som jag än idag femtio år senare håller som mina toppfavoriter.
Det var det förstnämnda albumet och i första hand låten Starman som fick mig att köpa plattan under hösten 1972. När jag sen i slutet av januari 1973 hittade Hunky Dory i en skivaffär på Baltzarsgatan i Malmö, var det självklart att jag köpte den. Som vanligt var det här avsnittet intressant. Lite kul också när gästen Magnus Börjesson pratade om den enda äldre låt som Bowie framförde på konserten på Mölleplatsen i Malmö den 25 juli 1997, som var just Quicksand från Hunky Dory, som David Bowie skrattande inför den relativt begränsade publiken inledde konserten med, spelande på sin tolvsträngade gitarr. Resten av konserten handlade uteslutande om drum’n’base från hans då senaste album Earthling. Sett till storleken på publikskaran, var det nog i minsta laget. Men känslan för oss i publiken, var ändå att David Bowie själv hade roligt. Och vi stortrivdes tillsammans med honom i sommarkvällen.
Efter att vi båda, Snezana & Andie Lindskog, deltagit i flera olika novellantologier, kände vi att vi nu var mogna att skapa vår egen. Så det blev Gåvan, som har officiell utgivningsdag måndagen den 16 oktober 2023. På sätt och vis är den nog lite annorlunda, då den rör sig lite fritt över flera olika genréer. Det är historiskt, fantasy, feelgood, romance och erotik i en alldeles lagom och tilltalande mix. Boken omfattar sju noveller, av fem olika författare. Eftersom vi är ett litet och relativt nytt förlag, har vi valt att som vår första egna publicerade novellsamling enbart ge ut den som e-bok. Officiellt ute i bokhandeln den 16 oktober – men finns faktiskt redan tillgänglig på sina håll.
NATHALIE FALK jobbar som författare och skribent. Hennes passion för att skriva och läsa väcktes redan i barndomen. Idag återfinns flickans kärlek till sagor, romantik, skräck och magi i kvinnans texter och noveller. Hennes texter beskrivs som spännande och fantasirika med flera unika twister som skakar om läsaren gång på gång. Just nu är hon aktiv med sin debutroman som kommer att bli den första i en serie på fyra romaner. Utöver romanprojektet skriver hon även kortare noveller av olika genrer med karaktärer och omgivningar som ofta speglar hennes intresse för historia, mystik och romans. Nathalie inspireras gärna av 1800-talsförfattare som till exempel Poe, Brontë, Dickens och Austen.
GÅVAN När Caileen och Annie möts för första gången på Castle Duncairn sommaren 1772 känns det för Caileen som om marken hade börjat röra sig under henne. En orolig sommar förflyter och Caileen känner både lättnad och saknad när Annie reser iväg. Hon kunde aldrig tänka sig att deras nästa möte föralltid skulle ändra hennes syn på sig själv, på framtiden och på kärleken.
JENNY HANSSON är författare, skrivcoach och lektör. Hennes debutroman Mytomanen på Madeira, första delen i serien Trubbel i paradiset, utkom 2022. Hon skriver oftast romantisk feelgood med en humoristisk underton, men skapar då och då berättelser med övernaturliga inslag, gärna i historisk miljö. Hon är bosatt i Vänersborg tillsammans med sin make och en sjuårig son.
ELDFLUGAN Berättelsen om slottsvakten Roar som vet att alla häxor är onda, men när han träffar en dödsdömd häxa inlåst i slottets källare börjar han vackla i sin tro.
PLIKTEN FRAMFÖR ALLT Herrgårdsfröken Ellinor ska gifta sig med den odräglige, nyrike Valter. Men hur långt är hon beredd att gå för plikten när inte hjärtat är med?
KRISTINA SUOMELA-BJÖRKLUND är författare, förläggare och diplomerad manusutvecklande lektör. Hon har skrivit och gett ut en del böcker både på eget förlag och traditionellt förlag. Sedan 2002 bor hon med sin familj i Schweiz utanför Zürich vid den vackra Zürichsjön. För det mesta skriver hon inom genren fantasy, skräck, feelgood och romance, men har även gett sig på erotik (under pseudonym). Förutom eget skrivande brinner hon för att hjälpa andra författare med deras manus.
TIDSVALET Det gamla, stora träskåpet på mormor och morfars slott lockar på henne. När hon rör vid ytan flimrar bilder av en man förbi. Hon och mannen i en säng, heta kärleksnätter från en annan tid. Vem är mannen och varför bär hon kläder från 1700-talet? Och varför känns det som att det är där hon hör hemma?
PHILIP STENSTRÖM (född 1987) är en författare från Stenkumla, Gotland. Han medverkar i flera novellantologier både på svenska och engelska. Hans skrivande präglas ofta av natur och landsbygd mot bakgrund av sin uppväxt på en lantgård. Följ gärna honom på Instagram: @stenstromphilip
ORMKVINNAN När Karl kommer ut på Smissgården känner han genast vårens högtid sjuda av feberaktig verksamhet. Djuren är pilska, brunstiga och ivriga, precis som jorden, att få tillfredsställa sina naturliga behov. Jorden, upptinad av värmen och mjuk av dagg, ligger redo och hungrig för kommande säsong. I samband med vårsådden finner Karl oväntat en gåtfull sten på åkerbruket. På stenen uppenbarar sig en inristad kvinna med ormar som snart visar sig tillhöra en större arkeologisk fyndplats. Upptäckten blir början på en rad gåtfulla händelser som drabbar gården och ska förändra Smissgårdens öde för all framtid.
S&A LINDSKOG
SNEZANA LINDSKOG är författare och skriver precis som hennes co-writer Andie Lindskog i blandade genrer. Hon debuterade med fantasyromanen ”Av gudarna märkta”. Novellformen tilltalar henne och det har blivit en hel del noveller skrivna den senaste tiden. Bland utgivningarna finns förutom erotiska noveller även två barnböcker. ANDIE LINDSKOG är författare och har skrivit nästan hela sitt liv. Humoristisk fantasy är huvudgenren, och debutromanen var Eilaths hopp, som är första delen i serien Legender från Thiramaar. Andie har även skrivit feelgood i samarbete med co-writern och livskamraten Snezana Lindskog. Därutöver har hen även gett ut sin självbiografi Idag kan det kvitta. Samt ett flertal noveller.
GÅVORNA Alma och Elvira är barndomsvänner och har gett varandra vänskapsgåvor sedan de började umgås. Men när de möts sommaren innan Alma ska gifta sig verkar allt vara annorlunda. Vad blev det av deras långa vänskap? Kommer den kunna fortsätta vara lika djup efter sommaren eller blir de som främlingar framöver?
I STORM OCH LUST Är berättelsen om Siri som är förälskad i husbonden. Siri har med sig ett matpaket till husbonden Gustav. Han är flera år äldre än henne men hon är betagen och önskar endast en sak trots det otillåtna. Hon hoppas på att Gustav ser på henne med åtrå i blicken. När stormen tar vid finner de skydd i ett övergivet skjul och delar en het kärleksstund. Men Siri är bara en piga och husbonden en markägare, vågar hon hoppas på mer än den stund intim närhet hon just har fått med Gustav?
Uppmärksammade att den gamla kultfilmen Easy Rider från 1969 gick på Netflix, och att det bara återstod några dagar innan den skulle försvinna därifrån. Så jag bestämde mig för att absolut se den igen. Vad jag kan komma ihåg har jag sett filmen två gånger tidigare. Första gången gissningsvis i mars 1971 och därefter den 11 juni 1978. Som ung på väg mot moppeåldern var jag kanske lite fascinerad av motorcyklarna. Men det handlade mer om friheten det symboliserade, snarare än själva motorcykeln. På samma vis som det sen blev för mig när jag fick min moped på sommaren 1971. Friheten att bege mig ut på Malmös gator och även vägarna på landsbygden runt stan på egen hand. Vet att jag inte riktigt förstod filmberättelsen då 1971, men inte så värst mycket mer 1978. Betydligt mycket mer nu. På sitt vis en lite sorglig berättelse om inskränkthet och fördomar.
Men nu har jag sett filmen för tredje gången – when I’m old and wise – och kan med musiken ur filmen, som är en stor del av styrkan med bland annat Byrds och Steppenwolf, sätta punkt och glädjas av att jag äntligen lite bättre har förstått berättelsen.
Inspirerad av positivt omdöme från testläsare, arbetar jag glatt vidare med Kalla mig Anna. Först ett kapitel som faktiskt får bli en ny inledning av boken. Det är just detta som är fördelen när någon utomstående får läsa vad man skrivit. Det kan ofta medföra nya fräscha idéer. Infallsvinklar och berättelser man själv kanske inte tänkt på. Handlingar som någonstans finns i mitt medvetande, men som kanske inte riktigt kommer fram i det jag skrivit.
Jag är så tacksam för den input jag hittills fått av testläsare, och jobbar vidare för fullt med mitt skrivande.
Det kan inte hjälpas! Har nyligen återupptagit arbetet med ”Ashas sten”, men idag fick jag ett omdöme och flera konstruktiva och väldigt bra förslag från en testläsare av ”Kalla mig Anna”. Så jag bara måste ta tag i den berättelsen ett tag till.
Kan med viss stolthet konstatera att vårt gamla skrivbord fått nytt liv – igen! Då mitt skrivbord byttes ut på mitt dåvarande arbete på Skanska i Malmö, fick jag köpa det gamla möblemanget för en billig peng. Det har sedan hängt med. För många år sedan plockade jag av benställningen till ett avlastningsbord, som hörde till möblemanget. Den bordsskivan har jag sedan många år tillbaka som arbetsbänk i verkstan. Så småningom gick skrivbordet samma öde till mötes. Vi köpte benställning på Ikea för kanske tio år sedan, och monterade skivan på, och dessutom skruvade vi på utdragsskivor för tangentbord. Förra året bytte vi benställningen mot en höj- och sänkbar istället. Nu har jag dessutom monterat ett hyllplan längs hela skrivbordets längd, för att få plats med fyra datorskärmar. Till hyllplanet har jag använt ovandelen av en gammal köpmansdisk.
Skrivbordet är ursprungligen från någon gång på 70-talet. Jag tog hem det i november 1985. Det här är med andra ord ingen slit- och släng-möbel. Återvunnet och fullt fungerande fortfarande, efter mer än fyrtio år!