Huset ligger inbäddat i en lummig trädgård, och syns nästan inte alls utifrån. Inflyttningen är klar, och nu ser vi att det faktiskt går att parkera alldeles utanför grinden, så vi slipper gå de femtio meterna bort till fältet där vi hittills tvingats ställa bilen. Tråkigt bara med den hårt trafikerade riksvägen alldeles utanför.
Nu noterar vi också att det inte är mycket som skymmer sikten mot granntomten. De har i stort sett fri insyn till oss. Det var ju en missräkning. De tycks för övrigt vara väldigt frusna. Det knastrar och sprakar medan tjock rök väller upp ur deras skorsten. Det är tydligt att de eldar väldigt hårt och skorstenen riskerar att överhettas.
Det är nu jag vaknar! Inser att vi alls inte har flyttat till nytt hus. Vi bor fortfarande i skogen. Men det knastrar fortfarande! Efter hand som sömnen glider bort och jag stilla återkommer till verkligheten, inser jag att det är en mus som gnager frenetiskt i en av väggarna!
Än en gång besökte vi Frualid, med en liten svag förhoppning av att hitta ätlig svamp. Det gjorde vi inte. Bara några få oätliga att fotografera. På vägen hem var vi en sväng in till ICA Kvantum. Där fanns lite mer ätlig svamp, så det blev ändå en ljuvligt god måltid med pasta, champinjoner, ostronskivling, portabello, kantareller och champinjoner, samt även färsk spenat och bredbladig persilja! Nästan vegetariskt och så otroligt gott. Och inte minst en härlig påminnelse om våra första veckor tillsammans för så där tretton år sedan.
Idag blev det en liten runda till skogen kring Omma. En liten promenad för att kolla in ett kulturminne – en varggrop, som egentligen inte var så särskilt upplyftande. Mest bara en påminnelse, igen, om hur grym människan är. När vi sen ändå körde förbi (vilket vi i och för sig gör nästan varje gång vi kör till eller från byn) passade vi på att kika lite närmare på den lilla kyrkan i Ilstorp. Det var ännu en varm sommardag i september, som trots allt inleddes lite höstigt med en gräsmatta och buskar fulla av dagglittrande spindelnät, och kvällens hemmagjorda räkmacka avnjöts på altanen.
Just som vi skulle slå oss ner vid frukostbordet idag, kom Schenker och knackade på dörren. Leverans från Förlagssystem, och Snezanas andra barnbok – När häxan Bojan blev snäll. För övrigt har denna fredag präglats av fortsatt inspelning av min självbiografi. Denna varma och behagliga ”sommardag” avrundades med en god laxsmörgås på altanen.
Sedan några dagar tillbaka har jag krupit in i vår lilla ljudstudio och börjat läsa in min självbiografiska berättelse ”Idag kan det kvitta”. Känns som att det här går riktigt bra!
Idag har vi varit en runda i Malmö – igen! Det handlade om ett trevligt fikamöte på Espresso House vid Stortorget, i syfte att säkra vår ”närvaro” vid årets bokmässa i Göteborg, fast vi inte kan närvara personligen. Var även en sväng hos Hornbach och köpte hyllplan, för att kunna bygga ut vårt boklager.
Och fortfarande går det att avnjuta kvällsmaten på altanen, i sommarmånaden september.
Liksom förra året, besökte vi Gudahagens vikingamarknad utanför Näsum idag. Förvisso inte riktigt lika varm som förra året, men lika full strålande solsken hela dagen. Mina hettande kinder under kvällen talade sitt tydliga språk. Den här marknaden är egentligen intressantare än Foteviken, eftersom den inte enbart handlar om vikingatiden, utan även medeltiden. Onekligen en del som triggar fantasin för fortsatt skrivande i min fantasyvärld. Den utspelar förvisso i en helt egen tid, men mycket inspiration är hämtad för dessa tidsepoker. Bortsett från det är det en allmänt väldigt trevlig utflyktsform.
Självklart besökte vi marknaden i autentisk klädsel, och gick in för halva priset.
”Räkna fräknar” är här! Vår tolfte roman finns nu i lager!
Milla med sina fräknar och eldröda hår har efter flera misslyckade nätdejter träffat Kristian, en ordningsam bibliotekarie och friluftsentusiast. Efter två kärleksfulla månader börjar hon hoppas på en framtid med honom. Men är han verkligen den rätte? Allt förändras när hon hjälper grannen Elias med tvätten. Är det kärlek vid första ögonkastet, eller kan det vara så att Millas väninna och granne Gina har rätt i sitt antagande – är Milla sexberoende? Elias karriär som kock har en uppåtgående spiral. Han har nyss inlett en relation med den framgångsrika influensern Hanna. När han träffar Milla blir tillvaron förvirrande. Handlar det om kärlek eller bara om en ny förbjuden attraktion?
Precis som väntat var söndagen den sista riktiga sommardagen, och det utlovade regnet kom mycket riktigt faktiskt redan under natten till måndagen. Vad passar då bättre en dag med ihållande regn, än att passa på och blåsa datorn. Alltså att genomföra återställning av systemet. Något jag inte gjort på 2½ år! Det mesta av dagen gick åt till diverse förberedelser inför blåsningen, som jag sen verkställde lagom till kvällen. Sen följer ju allt arbete med att återinstallera all programvara och anpassa datorns funktioner och innehåll utifrån mina behov och önskningar.
I övrigt arbetar vi just nu för fullt med att få till några fler noveller om Thiramaar! Nya spännande planer ska verkställas.
Eftersom den här dagen faktiskt erbjöd uppehållsväder, passade jag på att klippa gräset och därmed också inviga den nyligen införskaffade grästrimmern. Kunde notera att vi faktiskt har egna vindruvor i vår trädgård. Eller ja, en klase med i stort sett mogna druvor, men jag tror de mest är dekorativa.
Vår kvällsmat idag bestod av en ovanligt smaskig äpplekaka, med (nästan) vildäpplen, havre, kanel och valnötter.
Då har vi genomlevt första veckan i september. Månaden då många långt i förväg brukar börja ropa att nu är hösten här! Eftersom jag gillar sommaren, har jag alltid velat hålla fast lite vid den årstiden även in i september, och jag har alltid tyckt att den här månaden vädermässigt mest ligger närmare sommaren trots allt. De senaste två åren har den tesen onekligen bekräftats med all önskvärd tydlighet. Ja, bakgrunden med miljöaspekterna är ju sorglig. Men faktum kvarstår – det är fortfarande sommar. Så pass att jag helst bara vill sitta stilla på altanen och ägna mig åt måttligt fysiskt ansträngande sysslor. Så – jag skriver!
Ändå har den här veckan inneburit flera aktiviteter utanför hemmet. Måndag morgon var det ett morgontidigt besök på Lasermottagningen i Malmö. Enligt uppgift kanske det nästsista, men jag är nog tveksam. Vi får väl se.
I veckan kunde jag också hämta mina nya glasögon. Eller ja, mitt nya glas! För det var egentligen bara ett glas som byttes. Men tro för all del inte att det blev särskit billigt för det. Priset jag fick betala gav mer en antydan om att jag skaffat helt nya glasögon! Veckan har även handlat en del om vår lokala fotoklubb. Vi har fått kännedom om att den lokal vi utnyttjar, framöver kommer att säljas (vilket dock kan dröja både ett och två år) men vi vill vara lite i framkant. Så vi har varit och inspekterat vad kommunen har att erbjuda istället. Ser hoppfullt ut faktiskt. Mer med fotoklubben. Vi har även hunnit med att agera jury åt en fotoklubb i Uddevalla. Alltid lika spännande att få ta del av andra klubbars fotokonst.
Sen blev det ännu ett besök i Slottstaden under fredagen.
För övrigt har veckan handlat, föga förvånande, om olika skrivrelaterade projekt. Vi väntar på två böcker från tryckeri – vi arbetar med inlagor till tre böcker som ska iväg till tryckeri – och dessutom pågår full tankeverksamhet kring att skapa flera nya noveller om världsdelen Thiramaar.
Och helgen avrundade vi på altanen med en smaskig hemmagjord räkmacka! Inte bara det. Det blev även en film som vi såg i den ljumma sommarkvällen på altanen. Alltså … september … höst … Nää!
Andie Lindskog 