Idag hade vi vår traditionella julsageträff. En tradition vi varit med på varje år sen 2011. Det här var alltså den femtonde träffen, då vi träffas och njuter av diverse julgotter och läser upp våra julsagor. Sagor som antingen ska vara nyskrivna, eller möjligen en uppfräschad gammal berättelse.
Idag medverkade vi på Julbasar för de äldre på Träffpunkt Möllaregården i Lund. Ungefär samma koncept som förra veckan på Linero. Det här blev därmed också vår nästsista marknad för 2026.
Ikväll var det dags för den, nästan, årliga traditionen med fotoutflykt till ett julpyntat Malmö, i sällskap med glada fotokollegor. Som det sades – motiven kan det förvisso kanske bli lite mindre förändringar på från år till år. Men det är kanske inte så stor variation. Men egentligen är det nog mer själva händelsen, upplevelsen och inte minst umgänget under den cirka sex kilometer långa promenaden, med dessutom en god fika ungefär på halva vägen, som är den stora behållningen.
Vi var på en föreläsning av Ann-Christine Ruuth – alltså ”Min pappa Marianne” i verkligheten. Intressant och fängslande livsöde, och samtidigt så mycket att känna igen från mitt eget liv. Ja, vi har helt olika bakgrund och har väl haft helt olika förutsättningar. Men det finns ändå så många gemensamma beröringspunkter, och jag kommer på mig själv med att hela tiden sitta och nicka instämmande och igenkännande. Man har burit på bördan igenom större delen av livet, och till slut på gamla dar valt att fullt ut bli sig själv.
Har arbetat undan faktiskt det mesta som behövde göras, och efter helgen stänger vi officiellt för jul- och nyårsledighet. Förutom traditionellt familjeumgänge ska den tiden också användas till skrivande! Det har ju liksom inte blivit så värst mycket av det nu de senaste månaderna. Men jag har tre noveller om världen Thiramaar som behöver läsas igenom och eventuellt ”färgläggas” en del. Alla mina hittills skrivna Thiramaar-noveller ska nämligen läsas in till ljudböcker. Måhända kan detta också bli en inspirerande väg in till att arbeta vidare med femte romanen i serien Legender från Thiramaar. Först ut bland novellerna finns berättelsen om fågelflickan Robia.
Idag var det dags igen för den årliga bokmässan på Lunds Stadshus, och den femte i raden för vår del. Arrangemang som vanligt ypperligt genomfört av Litteraturrundan. Försäljningsmässigt inte riktigt lika bra som förra året, och i jämförelse faktiskt till och med betydligt mindre än vid vår medverkan i veckans julbasar på Träffpunkt Linero! I år deltog vi dessutom i ett samtal inför publik om det här med världsbygge i fantasyskrivandet, tillsammans med Chapter Rebels och Orest Lastow. Det är ju ofta en väsentlig del av skrivandet när man skriver fantasy, och det var ett tydligt ämne man kunde pratat ännu mer om. Även ikväll avrundade vi med en supersmaskig räkmacka!
Egentligen var tanken nog att ljusen skulle upp till första advent, men det var ju sista helgen i Smygehuk. Och sen är vi egentligen inte så noga med de där jultraditionerna. Dekorativa ljusslingor, kanske vår lilla svarta julgran och lite stearinljus, är ju förvisso mysigt. Det hör liksom till och bidrar till att göra den här mörka årstiden lite ljusare. Men å andra sidan sitter vår julbelysning ofta uppe fram till Earth Hour sista helgen i mars. Nu är i alla fall juleljusen uppe, och det har till och med blivit lite mer än vanligt. Återstår stjärnljusen i uterummet. Men det tar vi på söndag.
Idag medverkade vi vid Träffpunkt Linero i Lund, där det var lite julbasar för de äldre, och möjlighet till försäljning. Dessutom många trevliga möten och samtal.
Kunde ge mig ut på premiärtur på min ”nya” cykel idag. Betydligt enklare att kliva på och av med tanke på min onda höft, som jag dragits med nu sen september. Dessutom bra träning precis som fysioterapeuten har sagt. Det kändes dessutom betydligt lättare än jag hade förväntat mig. Blev en tur i det grå decembervädret på sex kilometer, runt området och sen även en tur bort till Sövdesjön och tillbaka. Nu måste det här bli rutin, och de dagar vädret inte tillåter finns motionscykeln i sovrummet.
November har nått sitt slut, och därmed är det också över för den här gången med vår försäljning i Gårdshuset vid Köpmansmagasinet i Smygehuk. Totalt sexton dagar har vi varit här, och de två senaste helgerna har vi delat utrymmet med Maria, en annan försäljare som säljer diverse hantverk i form av bland annat örhängen, armband, grytlappar, julpynt och så vidare.
Försäljningen har gått så där. Vissa dagar bra, andra mindre bra. Men det här är alltid ett lotteri. Man får helt enkelt vara nöjd med de intäkter man lyckas få in. Samtidigt är det ju som vanligt också ett nöje att syssla med det här. Vi har båda haft våra laptoppar med så vi har kunnat arbeta mellan kunderna. Och det har varit lite extra spännande att under två månader faktiskt fått ha en ”egen” liten butik på Sveriges sydligaste udde!