Månad: december 2023

Publicerat den

Året 2023

Januari

Vid årets inledning kunde jag notera 50 år som dagboksskrivande. När sista ordet för 2022 var skrivet i dagboken, omfattade den 3 000 340 ord!
Annars var januari månad förändringarnas tid i vårt hem. Vi ändrade om vår rumsplanering totalt, och gjorde matrummet till arbetsrum, arbetsrummet till sovrum och sovrummet till hobby- & lagerrum. Bästa och vettigaste omdisponering vi genomfört i vårt hem.
Dessutom la vi nytt golv i köket!
Fick även en positiv och lite oväntad reflektion från en vän som läst mina memoarer, den här månaden.

Februari

Två företeelser dominerade.
Mogwais hälsa, då han plötsligt efter magproblem magrade betänkligt. Veterinärens råd löd typ avlivning, och vi sa – nä min själ! Under några dygn steg vi upp en gång i timmen och gav honom flytande mat. Och han tillfrisknade!
Den här månaden väckte jag reaktioner kring min personliga utveckling, genom ett inlägg på min hemsida – Kunde jag berätta?! Resultatet blev några positiva reaktioner från nära vänner, och även en, kan man kanske säga ”långsiktig” reaktion från närmare släkt.

Mars

Det som främst dominerade mars månad, var egentligen novell- och romanversionen av det som ursprungligen var tänkt som mina memoarer, och som fick titeln ”Vad ska jag kalla dig?” i novellform. I mars månad inledde jag även arbetet med det som senare skulle bli romanversionen kallad ”Kalla mig Anna.”
I slutet av den här månaden fick jag ett långt och trevligt svar från den enda släktingen hittills som visat att hen bryr sig om min situation.       

April

Fick två bilder antagna till RIFO – Early morning cows & Harvest time – vilket absolut ger lite känsla av stolthet.
Jag skänkte ett exemplar av mina memoarer Idag kan det kvitta till Elisabetkliniken på Regementsgatan i Malmö, där jag gått på epilering sedan 16 juni 2022. Elisabet själv har läst den, och på hennes förslag ligger den nu på deras bord i väntrummet.
Deltog i Na-No-Wri-Mo under den här månaden, med uppsatt mål på 30 000 skrivna ord, vilket jag klarade med god marginal med hela 44 374 ord!

Maj

Fick bytt däck både fram och bak på min cykel, som därmed efter att ha stått obrukad i drygt tre år, äntligen kunde börja användas igen.
Vårt deltagande i Litteraturrundans arrangemang på Klingavälsgården, gav bra respons. Blev även omskrivet i Ystads Allehanda.
Upplevde fjärde konserten med Steve Hackett, på Slagthuset i Malmö.
Vi höll bokcafé på Klingavälsgården. Blev dock misslyckat, kanske främst på grund av planeringsmiss hos Samfällighetens lokalansvariga, då ingen upplyste oss om att stället var abonnerat av Scouterna för ett större arrangemang samma helg.
Och så arbetade vi hårt med garageröjning.

Juni

I ett gemensamt arrangemang inom Samfälligheten ordnades garageloppis hos de boende som så önskade. Så vi passade på att ha ordentlig utförsäljning från vårt garage. Särskilt första dagen blev riktigt givande.

Gav ut min andra novell om Thiramaar, och provade här för första gången att skapa omslagsbild med hjälp av AI. Det har sen dess blivit en hel del sådana bilder, främst för att illustrera mina olika inlägg på hemsidan.
Den här månaden blev det ett positivt och trevligt sammanträffande med den av mina kusiner som under ungdomsåren stod mig närmast och som jag betraktade som min bästa kompis. I vuxen ålder har vi annars bara träffats några få tillfällen.

Juli

Vi deltog vid Malmö Pride på Scandic hotell vid Triangelen. Tre dagar med bokförsäljning, trevliga och spännande möten och bara allmän trivsel i den färgglada positiva stämningen i stolthetens hus (Pride House)  vid årets kanske viktigaste fest.
Årets Ja-Må-Vi-Leva-arrangemang , då vi trampade dressin mellan St. Olof och Gyllebosjön ToR tillsammans med våra kära kompisar. Därefter middag på Sjöbo Gästis, och avrundningen blev med fika hos oss, och en nyfiken frågestund apropå min valda öppenhet. En kväll som ytterligare stärkte min känsla för hur betydelsefulla en del vänner är!

Augusti

Vi deltog på ännu en marknad – Häxans Hus – där vi åter igen sålde böcker. Och det gick bättre än förväntat. Så pass att jag var tvungen att ta en promenad till vår parkerade bil för att hämta fler böcker.
Vi behövde fylla på vårt lager med böcker av bland annat Gudarnas spira, och valde att ta hem de återstående böckerna som fanns i den urpsrungliga upplagan från Förlagssystem. Därmed fick vi också bort loggan från det för vår del misslyckade samarbetet helt från samtliga våra böcker i Internethandeln.   

September

September blev en klar förlängning av sommaren, med en temperatur långt över det normala. Med också gott om tillfällen att sitta på altanen.

Sommaren vid Skärsjön, som är den andra delen i vår gemensamma HBTQ-svit kom ut under den här månaden. Liksom novellen I blåvitt töcken på rosa moln, som också är en berättelse inom HBTQ.
Vi besökte Vikingamarknaden i Gudahagen, och gick in för halva entrépriset eftersom vi var tidsenligt klädda.

Oktober

Vi deltog på Mikaeli marknad i Sjöbo den här månaden. För vår del helt klart en lyckad marknad, där vi dessutom fick testat vårt eget utställningstält för första gången.

Den här månaden gav vi ut Belvida Bells första novellsamling Gåvan – 7 noveller, där fem författare förutom vi själva deltar.

RSF Årsbok 2023 kom i oktober, där min bild Follow me son fanns med, som en av totalt 108 bilder från hela Sverige. Men också, som vanligt, som enda deltagande från vår fotoklubb!

November

Efter tre år, 2 månader och fyra dagar träffades vi igen – min syster och jag. Det ställdes dock inga nyfikna frågor, bara rent allmänt samtal om ditten och datten. Jag väljer att tolka det som att mitt livsval är accepterat.
Den här månaden kom dessutom Kalla mig Anna ut! Boken som är en blandning av fiction och delar ur mitt liv, och som från början kom till i en tänkt version av mina memoarer. Den tog mig cirka åtta månader att skriva. Och så deltog vi på bokmässan i Lund för tredje gången, och i samband med det hade vi även release för boken.

December

Julbokmässa på Victoria i Malmö, för tredje året i rad. Plötsligt fann jag mig stående och sålde min bok som till större delen utspelar sig i Malmö, och ganska mycket just i kvarteren kring Victoria. Ren tillfällighet, men ändå.

Publicerat den

Karaktärer i Thiramaar

Ett stort plus med AI är de oanade möjligheter det innebär när det handlar om att skapa bilder, helt utifrån ens egna idéer och tankar. När jag skriver har jag oftast en klar bild av hur mina olika karaktärer ser ut. Att återge det i ord, på ett sätt så att det kan tolkas rätt av AI är inte alltid helt lätt. Ibland stämmer det inte alls. Men några som jag fått fram på sistone har blivit i det närmaste perfekta utifrån mina tankar.
Tillåt mig presentera solgudinnan Lighla, dödsgudinnan Asha och hennes kära räv Tinker och ugglan Narvi, och så den där skymningsguden Herkes som trollkarlen Cornizendo ofta har irriterande problem med.

Publicerat den

Eländet med namnval!

Redan i början av nittiotalet var jag inne på det här med namnbyte! Jag ville byta mitt födelsenamn mot ett könsneutralt namn! Man kunde begära ut en lista över sådana namn från folkbokföringen. Men namnen i den listan då var måttligt intressanta. Ett tag lutade jag åt Annika, som enligt den listan skulle vara könsneutralt. Vilket förvisso känns lite märkligt! I vilket fall gjorde jag ingenting åt namnvalet då. Men idag önskar jag faktiskt att namnet ANDIE hade funnits med i listan, och att jag hade valt att ansöka om det redan då. Nu blev det istället först under 2021 jag ansökte, och fick det beviljat. Från den 16 september 2021 är det ANDIE LINDSKOG som är mitt officiella namn! Allt annat är fel! Men det finns fortfarande ett stort problem med detta! Nämligen det faktum att jag hunnit ge ut tre böcker i min serie Legender från Thiramaar under mitt gamla namn! Det skapar förvirring i all registrering av utgivna böcker. Men nu har jag bestämt mig! Från och med nu ändras all information om mitt författarnamn till Andie Lindskog. Att det fortfarande står Per Lindskog på mina tre första fantasyromaner under överskådlig tid får jag leva med. Men allt jag skrivit sen tidernas begynnelse är under namnet Andie Lindskog! Något annat existerar inte!

Publicerat den

Elisabet, Kronprinsen och St. Jakob

Efter en natt med bara lite drygt tre timmars sömn, av någon anledning, var det dags att stiga upp enligt väckarklockans krav halv sju! Dusch, enkel frukost med kaffe och en knäckemacka, och så småningom en tur till Malmö. Igen! Den femtioandra i detta ärendet. Dags igen för ännu en behandling hos de vänliga tjejerna på Elisabetkliniken.

Idag passade jag även på att ta en vända i det uppfräschade köpcentret Kronprinsen. Smakfull interiör, men kanske inte så många affärer. Än! Efter min tidiga och enkla frukost, var jag väldigt hungrig. Fanns några olika fikaställen på Kronprinsen, men efter uträttat ärende på bolaget, valde jag ändå att fika på favoritstället St. Jakobs på Regementsgatan. Förutom god fika, gillar jag deras rustika och enkla miljö. Lite som – vi ska ha ett fik och behöver lite möbler – va fan, vi tar lite gammalt begagnat. Perfekt! Skapar en trivsam ombonad miljö. Och gott kaffe har de också!

Publicerat den

Tillbaka till jobbet efter helgen

Denna första vardagen efter jul startade med att ett nytt brev från Skatteverket skymtade till i Kivra på mobilen. Vad vill dom nu?! Redan när jag borstade tänderna, började jag förbereda mig mentalt för att behöva ringa Skatteverket för att reda ut att de faktiskt dragit alldeles för mycket preliminär skatt. Fick besked i januari om hur mycket de ansåg att vi skulle betala under detta året. Vi valde att betala hela summan då. Men sen har de ändå fortsatt att dra delsumma varje månad. Som sig bör var beskedet att den beslutade preliminärskatten för 2024 var fastställd till 0 kronor! Så jag behövde inte ringa.
För övrigt var det full verksamhet idag. Nästan som om man fortfarande arbetar, men å andra sidan har jag nog mer att göra nu som pensionär, än jag någonsin haft tidigare.  

Nästan all verksamhet förvisso skrivrelaterat. Förutom en hel del skrivet, har jag även producerat två e-böcker, varav en – Gåvorna – är publicerad och bör finnas i internethandeln i morgon, liksom streamingtjänsterna och biblioteken. Sen har jag även gjort upp en lista över mina skrivarprioriteringar för 2024. Blir intressant att se vilka mål jag lyckats fullfölja vid nästa årsskifte. Inklusive alla andra tänkta projekt och sysslor.

Ack ja … finns åtminstone inte tid över för att rulla tummarna!

Publicerat den

Det blev jul ändå!

I fjol blev julfirandet kantstött! Efter att vi förlorat vår kära Scrollan, Mogwai hade ett sår i ansiktet som krävde daglig vård, och Snezana dessutom drabbats av covid, fick vi fira julen hemma bara vi två. Inget fel i det i och för sig – vi har det alltid bra tillsammans! Men det blir ju inte riktigt jul om man tvingas avvika från traditionerna.

Det här året blev julfirandet också en aning begränsat, och historien upprepar sig lite. I år har oron kring älskade Mogwais hälsa begränsat julefröjden. Så det blev en i tid räknat något kortare tripp till Fristad, än vanligt. Sen kändes det osäkert även när det gällde väglaget. Men där klarade vi oss faktiskt bättre än väntat. Väderkartan visade hårt och snöigt väder i breda fält både i väster och i öster. Men däremellan fanns ett stråk med betydligt bättre förhållanden, och det var där vi skulle köra! Men på hemvägen fick jag hålla ordentligt i ratten, för det blåste rejält hårda vindar.

Så det blev jul ändå.

En lite rolig notering när vi tankade vid hemkomsten; Full tank – 666kr Mätarställning 171717. (för avdelningen för onödiga noteringar)

Publicerat den

Jul och glädje … eller nåt

Julen ska ju vara glädjens tid, men ibland kan man tvivla. Förra julen förlorade vi vår fina Scrollan, och på det var vi dessutom drabbade av covid, så hela julfirandet fick styras om helt och hållet.

I år är det vår älskade Mogwais hälsa som känns osäker.

Försöker ändå lite grann fortsätta som vanligt. Det är ju så att livet ändå går vidare, eller måste ju göra det. Arbetet med Ashas sten är, i alla fall stundvis, ett bra sätt att skingra tankarna. Har ju äntligen lyckats få till ett bra underlag som känns tillräckligt gediget för att kanske rentav kunna leda ända in i mål. I samband med det har jag också lyckats få allt bättre kläm på det där med att skapa AI-bilder, vilket faktiskt är ett utmärkt sätt att få inspiration till fortsatt berättande text. Man får en bild av hur karaktärerna, och även miljöerna kan se ut, utifrån mina egna beskrivningar. Ibland stämmer det, ibland inte alls.

Denna dag har annars gått åt till en del handel, besök för lite efterkontroll hos Folktandvården, och en ny ”testobroms” hos Vårdcentralen.

Hoppas nu julen blir glädjefylld trots allt, och att inte ”Pia” blåser bort den möjligheten.

Publicerat den

Nu rör det sig …

Det hjälpte verkligen att skriva ner en tydlig storyline för Ashas sten. Även om det jag skrev igår mest blev skräp som fick ersättas idag. Men i gengäld har det blivit betydligt mer skrivet idag, och en stor del av dagens skrivande har handlat om några av mina favoritkaraktärer – kaldinierna. Nästa kapitel handlar om några andra favoritkaraktärer – trollkarlen Cornizendo och hans numera älskade kärlek Belvida Bell. De ska samtala med hövdingen i kaldiniernas huvudby Tishana om viktiga affärer.
Jo tack, nu rör det faktiskt på sig … i huvudet på denna fantasyförfattare!

Publicerat den

Nerstämd – svårt att skriva humor

Just nu är Mogwais mående lite ovisst. Kanske väntat, men det gör ju ändå inte situationen bättre. Helt klart har det ju direkt inverkan på aktiviteterna också. Det funkar inte att skriva humoristisk fantasy då. Eller kanske det gör just det, för att skingra tankarna. Men jag är nu så funtad att jag bara inte kan sitta stilla och rulla tummarna. Oavsett vad som händer omkring mig. Just skrivandet är ett ypperligt sätt att ändå skingra tunga tankar. Kan sen vår älskade katt samtidigt finna ro och ligga i mitt knä under tiden, är allt ändå – nästan – frid och fröjd.

Publicerat den

Spinnande Mogwai

Fick förvisso åstadkommit en hel del med Ashas sten igår. Upprättade en ganska fullständig storyline, och la även in det som kapitelrubriker i manuset, med tydliga beskrivningar av de idéer som finns hittills. Kunde också börja på skrivandet och ta vid där jag tidigare slutat, på kapitel 41. Men så kom Mogwai, och ville absolut upp i min famn. Det går ju helt enkelt inte att neka, och när han sen efter en stund dessutom klättrade upp och la sig tryggt till ro trivsamt spinnande över min axel, kunde jag bara luta mig tillbaka. Och slumra! Så mitt skrivande upphörde mitt i en mening!