Askungen – ur en lite annorlunda synvinkel

I kursen Kreativt skrivande, som jag går andra terminen i nu under våren, får vi lite olika uppgifter. Senaste var lite olika versioner på Askungen. Här är en av mina!

Det var en ovanligt arbetssam dag för skomakaren.
Han hade knappt hunnit öppna för dagen förrän självaste prinsen kom instörtande med en märklig damsko av glas. Prinsen ville veta om den möjligen var såld i hans lilla butik, och i så fall till vem. Skomakaren svarade hövligt att de tyvärr inte sålde den typen av skor där, men inflikade samtidigt lite insmickrande att den var väldigt vacker. Han kommenterade också att en sko i glas torde vara ganska svår att tillverka, och dessutom måste det vara en person som var väldigt nätt på foten för att använda sådana. Prinsen hade då lite kort förklarat sitt intresse för ägarinnan till denna sko. Det hade varit stor bal på slottet kvällen innan till vilken alla giftasvuxna kvinnor blivit inbjudna med målsättningen att bland dem hitta den som prinsen kunde gifta sig med. Det fanns många vackra kvinnor bland gästerna, men bara en som verkligen tilltalade prinsen. Hon var det mest fulländade i kvinnlig skönhet han någonsin sett. Men när de befann sig mitt i dansens virvlar och klockan slog tolv, hade hon plötsligt brådstörtat lämnat balen och i farten tappat den här skon. Och nu var han olycklig, för han hade ju aldrig fått reda på vem hon var. Nu fick han lämna skomakeriet med oförrättat ärende.
Skomakaren hade just återgått till sitt arbete, när den lilla klockan vid dörren pinglade till och gjorde honom uppmärksam på att ny kund kommit in i butiken. Han såg bort mot dörren. Åh nej, tänkte han, när han såg att det var änkekärringen. Han reste sig från sin arbetsplats, och klistrade på sig sin artigaste min.
”Se god dag fru Agnes.” sa han lismande. ”Vad kan jag stå till tjänst med?”
”Jag vill bara ha reda på en sak.” sa fru Agnes med sin vanliga vassa ton.
Det var egentligen inget ovanligt att hon vill ha reda på saker och ting. Det var nästan en förutsättning för att hon skulle kunna ägna sig åt det hon brukade. Nämligen att köra skvaller om de flesta i byn.
”Jaha?” sa skomakaren och inväntade hennes fråga.
”Har prinsen varit här?” ville hon veta.
Snubblande nära höll han på att svara ja på hennes fråga, men hejdade sig när tanken att det har väl för bövelen inte hon med att göra, infann sig i hans hjärna.
”Nä fru Agnes. Verkligen inte.” blev hans artiga svar istället.
Änkekärringen Agnes snörpte på munnen och lämnade därmed butiken och skomakaren kunde återuppta sitt arbete. Men inte heller den här gången kom han särskilt långt innan klockan vid dörren åter pinglade. Men den här gången var det flickebarnet Askungen. Skomakaren funderade över det märkliga i att först få besök av självaste prinsen, och därefter änkekärringen Agnes som ju var styvmor till Askungen. Och nu var självaste Askungen i hans butik. Den stackars flickan hade det inte lätt i konkurrens med styvmoderns egna döttrar Cecilia och Klara. Hon fick ta hand om allt hushållsarbete i änkehuset, medan de båda systrarna roade sig med att byta kläder och beundra sina egna spegelbilder. Och skomakaren tänkte tanken att han faktiskt sålt många skor till de båda flickorna, men aldrig till lilla Askungen. Nu stod hon där och trampade lite oroligt när skomakaren frågade med sin absolut vänligaste röst vad han kunde göra för henne.
”Jo.” började hon lite blygt. ”Jag bara undrar…”
”Ja?” sa skomakaren lite nyfiket över vad hon kunde tänkas undra över.
”Har prinsen varit här?”

Frusna egoister äventyrar kollegors hälsa

Ett ständigt återkommande problem vintertid på vår arbetsplats när det är kallt är uppvärmningen av bilarna. Det finns kupévärmare som ska gå igång med hjälp av en timer, men det är väl inte alltid som det riktigt fungerar. Följden blir att de flesta står med motorn igång medan man väntar på att lastbilen ska anlända. Enligt lag är det fel, eftersom tomgångskörning är tillåten högst en minut!
Men sedan finns det vissa som fortsätter att låta motorn vara igång under hela tiden man lastar, och tvingar därmed alla kollegorna andas in bilavgaser i mellan tio och tjugo minuter. Skälet uppges vara att man tycker att det är kallt eller att det är dålig värme i bilarna.
Men oavsett vad skälet än må vara så är det inte acceptabelt! Bara för att en människa är en frusen stackare ska inte övriga kollegor tvingas riskera sin hälsa. Risken för lungcancer eller diabetes är hög om man exponeras för avgaser. Då får man hellre ta mer kläder på sig!

Omarbetningen fortskrider

Mitt arbete med att omarbeta min bok ”Gudaspiran” fortskrider, och jag har just gjort klart kapitel 4.I bokform handlar det nu om närmare 50 sidor.  Nu ska jag börja på kapitel 5. Hinner väl i alla fall en bit på det kapitlet, innan jag måste iväg till jobbet.

Mer kungligt tjat

Nu har det fötts en prinsessa! Så då ska det åter igen bli ett evigt tjatande om kungafamiljen i allmänhet och Victoria och Daniels dotter i synnerhet. Nu blir det väl ändlösa spekulationer i vad barnet ska heta, hur det ska vara klätt vid dopet och så vidare. Alla andra nyheter kommer att reduceras till små notiser.
Med andra ord precis samma evinnerliga tjat på radio, tv och i tidningarna som det var Victoria och Daniel förlovade sig och när de gifte sig.
Visst, det är naturligtvis roligt för dem, deras familj, släkt och vänner, precis som det i allmänhet är för alla andra människor som får barn. Jag är säker på att morgontidningarna i morgon innehåller kanske tiotalet sidor om den kungliga barnafödseln, om inte rentav en separat bilaga! Suck!
Men ok, vi vanliga medborgare ska kanske ha all denna information så vi påminns om vart en stor del av våra skatter går!

Kapitel 2 klart

Så var även kapitel 2 klart! Och det tog betydligt kortare tid än kap 1. Knappt tio timmar jämfört med drygt trettio.

Och nu ska jag kasta mig över kapitel 3.

Gudaspiran – kapitel 1 är klart!

Har arbetat ganska flitigt de senaste dagarna, och tack vare det kan jag nu notera att omarbetningen av kapitel 1 i min bok är klar! Måhända får jag göra ytterligare några tillägg eller så framöver, men för närvarande betraktar jag det i alla fall som klart. Och jag har genast kastat mig över kapitel 2 nu.
Eftersom den här omarbetningen har varit planerad i flera år men aldrig riktigt blivit av, då jag bara har känt att den måste ändras men jag har haft total avsaknad av ideér, så känns det alldeles extra bra nu att den äntligen är klar!

Marknadsundersökning om TV-vanor!

Har fått ett meddelande om att vårt hushåll är utvalt att delta i en marknadsundersökning beträffande tv-användandet! Det är egentligen ganska komiskt!
Handlar det om att få veta vilka tv-program vi tittar på eller liknande, kommer de att bli besvikna! Vår tv står inte ens i samma rum som antennuttaget, och det finns absolut inget behov av det heller! Vi tittar på en och annan film, men det handlar aldrig om tv-sända filmer. Men det är också allt! Inga tv-program över huvudtaget! Jo förresten, några få avsnitt av ”Så ska det låta” och även serien ”Starke man” har jag faktiskt sett, men då på datorn via SVT Play.
Frågorna ska tydligen också handla om vilket abonnemang och vilken utrustning som är kopplad till tv-n. Något abonnemang finns inte – bara tv-licensen som på sitt vis också känns som en onödig utgift. Men å andra sidan kan ingen anklaga oss för något olagligt.
Utrustning som är kopplad till tv-n är dvd och sedan är allt förberett så att man enkelt kan koppla in laptopen till tv-n och stereon närhelst vi vill använda den där.
Så det ska bli intressant att höra vilka frågor exakt de kommer att ställa.

Sen vet jag att många tycker att det är underligt att man inte tittar på tv, men jag brukar svara att jag inte är intresserad av att slösa bort mitt liv på att titta på en massa skräpprogram. En del invänder att man åtminstone måste se nyheterna för att hålla sig uppdaterad om vad som händer. Jag lyssnar på radio varje natt, och hör nyheterna varje timme vilket oftast innebär att när jag är på väg hem är jag ganska trött på tjatet om de senaste nyheterna. När jag kommer hem äter jag frukost och läser Sydsvenskan, Ystads Allehanda och Skånska Dagbladet. Och ibland händer det till och med att jag läser Dagens Industri. Varför måste jag då nödvändigtvis SE nyheterna!?

Alla hjärtans dag

… fast för oss är det alla hjärtans dag alla dagar…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Legender från Thiarien

Det var tidig gryning just i den stunden då allting tycks stå stilla i andlös förväntan inför en ny orörd dag. Tystnaden var kompakt. I norr bortom trädtopparna kunde Thargulklippan nätt och jämnt skymtas i det svaga begynnande dagsljuset. Den uppgående solen var fortfarande skymd bakom det mäktiga Tharberget i öster. En och annan fågel började stämma upp inför dagens muntra kvittrande, och några var redan i full färd med att anskaffa mer mat till de krävande ungarna i boet. Luften var fortfarande fuktig men kändes frisk och sval som den ofta gör tidiga vårmorgnar.

Så blev den omarbetade inledningen på kapitel 1 på min fantasybok ”Gudaspiran” innan helvetet brakar loss på allvar.
Har under söndagen äntligen kommit igång och fått klart första etappen av arbetet med att ändra det inledande kapitlet till boken. Med viss inspiration från den skrivarkurs och framförallt väldigt mycket inspiration från min kärlek flyter det på bra nu.