Har suttit ned och diskuterat med mäklare om försäljning av huset nu. Under de närmaste dagarna ska jag komplettera bilderna för annonsen, och sedan är det bara att köra på.
Inte för att jag direkt vill, men livet är ju mer än att bara bo, och allting kostar ju pengar.
Så det är bättre att skaffa ett billigare boende, och så kan jag istället få pengar över till exempelvis resor.
Storm
Min nattliga arbetsrunda gick i full storm den gångna natten, men jag kunde ganska snabbt konstatera att det stora problemet var faktiskt inte alla nedblåsta grenar och så! Nej, det verkliga bekymret var alla dessa förbannade soptunnor som låg överallt, mörkgrå och nästan osynliga!
Det är faktiskt ett stort bekymmer för oss tidningsdistributörer sedan soptömmarna ställde krav på att tunnorna ska stå lättillgängliga för dem!
Det innebär rent allmänt att de ofta står i vägen för folks brevlådor, och med stormvindar förflyttas de tillsammans med innehållet på olika håll så att man ibland får köra slalom med bilen för att överhuvudtaget kunna passera!
Och det borde vara lag på att de åtminstone skulle vara försedda med reflexer, för mörkgråa som de är blir de nästan osynliga mot fuktig asfalt!
Det är faktiskt mer än sopgubbarnas arbetsmiljö som är viktig!
YNKLIGT!
Var inne på ICA Kvantum och handlade igår innan jag skulle till fotoklubben.
På parkeringen såg jag X:ets bil, och jag tänkte lite stillsamt att jag hoppas jag slipper möta henne för jag hade varken lust eller tid att snacka med henne!
Men jo då… Jag möter henne så att vi passerar varandra med knappt en meters mellanrum, och våra blickar möts ögonblicken innan vi passerar varandra och jag ska just säga hej när hon hastigt vänder bort blicken och med sammanbiten sur min bara går vidare utan ett ord!
Snacka om en ynklig meningslös varelse!
Även om man inte har några önskningar om att få tala med varandra eller så, kan man efter 3½ år som sambo ändå ha vett att säga HEJ!
Andie Lindskog 