Tisdagen blev inte helt som jag hade tänkt mig. Lite återställningsarbete och golvlister som skulle på plats efter golvläggningen. Sedan några ärenden till Sjöbo för att bland annat handla några olika typer av skruv som jag behöver – till några av golvlisterna och även till Restaurang Kvidevitt. Märkligt egentligen. Jag har en ganska välutrustad hobbyverkstad med ett stort sortiment med olika sorters skruvar. Ändå händer det ganska ofta att jag saknar just den sort jag för stunden behöver.
Kvällen var sedan tänkt att användas till en del skrivbordsarbete som blivit eftersom på grund av golvläggningen. Men det blev inget med det. När klockan var ungefär kvart över åtta blev det strömavbrott. Eftersom vi var ganska trötta valde vi att istället gå och lägga oss tidigt, och ligga och läsa!
Strömmen kom tillbaka kl. 21.50, men då var det inte lönt att stiga upp igen.
Den här dagen har främst handlat om städning, röjning, förberedande av mat (nja, det är Snezana som har slitit med den delen), varit över hos våra fina grannar och lånat stolar, möblerat och dukat. Några detaljer återstår, men i stort sett är vi redo. I övrigt har dagen handlat om korrekturläsning (av skräck) och skapande av inlaga. Och en del ekonomi. Och nu ser vi fram emot morgondagen! Och just nu är vårt hem härligt dekorerat, även på utsidan.
Har arbetat i verkstan idag, för att renovera ett av fågelborden, för att, åtminstone tillfälligt, bygga ut Restaurang Kvidevitt. Meningen är att det hela ska göras mer permanent framöver, men just nu fick det bli en provisorisk lösning. Behöver liksom större lokaler … Och så lite packning på det …
Just nu blommar det som bäst i vår vilda trädgård. Vi har inga anlagda och välansade rabatter. Det mesta får växa fritt. Till skillnad från de flesta av våra grannar har vi ökat antalet träd. Är det skogstomt, så är det. När jag trampar omkring i det höga gräset, funderar jag kring idén om att en gång för alla använda den stora mängd marksten vi har här. Vi hämtade hem det för tio år sedan, men det blev aldrig av att vi använde den. Nu har jag lite idéer om hur man skulle kunna använda den. Vi får väl se.
Idag gjorde vi en shoppingtur till Malmö, med siktet inställt på Ikea, Jula och Bauhaus. Ungefär så blev det, men handeln fördelades inte på de tre varuhusen så som vi hade tänkt. Det var kryddburkar vi siktade på när det gällde Ikea. Det blev förvisso kryddburkar, men också en hel del annat, som vi från början inte visste att vi behövde. Ändå flera ytterst bra och användbara prylar, och dessutom gick vi därifrån med en del inspiration. Jula och Bauhaus fick däremot inte nöjet att få sålt någ0t till oss. Med undantag av två skruvar för dörrhandtag och en liten fällbar varukorg.
Turen avrundades med mumsigt asiatiskt hos Chop-Chop!
Det är inte alltid tillvaron löper på planenligt. Kort kan jag nog säga att inte mycket av det som planerats för den här dagen blev så som det var tänkt. En del tänkta uppgifter vid skrivbordet fick stå över, liksom en del andra planer i hemmet. Även fotoklubbens Trollskogsträff fick vi stå över! Men i morgon är det nya tag – då ska inlagor färdigställas, E-böcker konstrueras, hyllor monteras och gräset klippas!
Har arbetat för fullt med slutförandet av manuset Kalla mig Anna. Romanen är klar, men jag ett ganska långt avsnitt med lite verklighetsbakgrund och slutord som jag också vill ha med. Sidantalet ser ut att hamna på runt 250 sidor i bokform.
Under eftermiddagen blev det ett länge emotsett återseende. Tiden går fort, men med åren rör vi oss kanske inte fullt lika fort själva. Så då får man försöka hålla in tiden lite och bara sitta ner och fika och samtala en stund. För övrigt konstaterar vi att vi numera tycks vara ”självförsörjande” även på bananplantor. En banan jag planterade om i slutet av augusti, hade redan blivit för stor och behövde ny kruka. Och just nu är vår trädgård en ovanligt färgstark palett, och Mogwai trivs i fokus.
Blev en del sysslor i verkstan idag. Började på att lasta ur släpet efter helgens bakluckeloppis, och placera in de återstående loppisprylarna. Nu blir det lite ”loppisvila” till frampå vårkanten. Antagligen. Passade även på att konstruera en hylla till vårt skrivbord, att placera sammanlagt fyra datorskärmar på. Dessutom även en del förberedelser för den kommande helgens engagemang. Plus en del annat verkstadspyssel.
Vi blev faktiskt lurade! Mims har ett ganska feminint uttryck, inte så där särskilt stor, plus det faktum att Mogwai tycks, i stort sett, acceptera katten – så vi drog slutsatsen att det var en honkatt. Till slut fick vi dock se den bakifrån! Tydliga kulor talar sitt tydliga språk! Det är en hankatt! Men det här vänder ju helt upp och ner på allt. Hur kommer det sig att Mogwai ändå accepterar hans närvaro? Inga andra katter tillåts komma in på hans revir! Det här ställer ju också till det för oss, när det handlar om hur vi ska ställa upp för och hjälpa den här katten. Först och främst bör all hantering ske med försiktighet. Det här är Mogwais hem, och vi kan inte tillåta att den situationen äventyras. Så Mims får inte komma in i huset. I nuläget är katten möjligen lite försvagad av halvtaskig kost. Åtminstone är det vad vi gissar. Men vad händer om vi matar regelbundet så att han får förbättrad hälsa och rentav blir starkare? Kommer han då att försöka konkurrera ut Mogwai? Kommer det att leda till slagsmål mellan dem? Som det ser ut nu, kommer Mims när vi sitter på altanen. Han får mat i form av torrfoder, och ibland laktosfri mjölk. Men det är inte alltid Mogwai tillåter det. Ibland ligger han en bit ifrån och tittar medan Mims äter, men ibland går han bort mot skålen varpå Mims omedelbart flyr. Det är den respekten som finns just nu. Kommer den att bestå? Eftersom hjärtat säger att vi vill hjälpa den här katten, får det bli så att han får mat då och då. Det får inte bli någon vana, och uppenbart får han mat, alternativt skaffar mat även på annat håll. Sedan är det upp till Mogwai om han vill tillåta Mims närvaro. Det är ju faktiskt så att Mims uppenbart tagit på sig rollen att hålla efter inkräktare. Han jagar bort alla andra katter, medan Mogwai ligger på altanen och solar sig. Så länge det fungerar så, kan vi gärna bistå med mat. Och vi fortsätter att kalla honom Mims.
