Kreativt

Jag är gift och djupt förälskad i en tusenkonstnär … Och allt hennes skapande är en ständig inspirationskälla för mig. Under 70- och 80-talet gjorde jag ansträngningar att skapa konst. Det handlade om tusch, färg- och vanlig blyerts och akvarell. Tidigt åttiotal gick jag några terminer i en teckning- & målarkurs för den duktige och inspirerande tjeckoslovakiske konstnären Vladimir Kamendy i Malmö, som jag idag önskar att jag hade fortsatt fler terminer hos. Men tyvärr kom jag lite bort från tecknandet, så det fick aldrig utvecklas riktigt.

För ganska exakt ett år sedan köpte jag lite nya akvarellfärger, akrylfärger och penslar med ambitionen att äntligen komma igång igen. Ett helt år hann passera, men nu sitter vi tillsammans, kärleken och jag, i uterummet och lyssnar på Katarina Wennstams spännande välskrivna bok Död mans kvinna, samtidigt som vi var för sig skapar konst.

Tidigare inlägg om tecknings- och målarkursen för Vladimir Kamendy

Min konst ur gömmorna – Telefonklotter

På sjuttiotalet hade jag en förtjusning för tusch. Och jag klottrade och ritade för jämt. Det låg sällan någon särskild planering bakom heller. Det bara blev. Den här till exempel kom till under ett långt telefonsamtal med en f d flickvän, som ringde mig på mitt arbete på dåvarande Statens Vägverk året 1973. Har vävt in ett antal låttitlar som var aktuella i min musikvärld då. Jag kallar teckningen för ”Telefonklotter”.