Dagens måltid var nostalgisk, och inspirerad av mitt skrivande.
I mitten av sjuttiotalet var det här en av våra vanliga måltider när jag och mina båda kompisar Emma och Hans-Olle (det var så jag kallade dem i Idag kan det kvitta) fixade våra lördagsmiddagar tillsammans. Perfekt anpassat till vår begränsade budget, och samtidigt ändå i all sin enkelhet väldigt gott. Tonfiskris! En maträtt som dessutom självklart kommer fram i min delvis självbiografiska roman Kalla mig Anna som jag arbetar för fullt med just nu.
Som sagt – väldigt enkel mat! Tonfisk, champinjoner, lök, vitlök, rostad lök, japansk soja, cevapcicikrydda och ris.
Ur Kalla mig Anna;
Det var lördag när de som vanligt satt vid Jannes blodröda matbord i köket.
”Som vanligt så jävla gott”, sa Robban och torkade sig med servetten runt munnen.
”Tonfiskris”, svarade Janne. ”Världens enklaste maträtt.”
”Enkelt om man kan sånt ja.”
”Det är bara lite ris som du blandar ner med tonfisk, svamp, skivade tomater och kanske lite lök i stekjärnet. Lite soya på det. Ja, just det … en halv flaska lättöl också. Sen är det klart.”
”Är det allt? Det är väldigt gott.”
Andie Lindskog 