Kan man lita på appen Runtastic? Enligt den registrerade kartmarkeringen ser det ut som om jag varit ute och flugit över stan idag. Två promenader från och till bilen á totalt 1,27 km kan nog stämma. Men jag gick faktiskt på trottoarerna. Jag flög inte över hustaken. Det skulle jag absolut kommit ihåg.
Så här långt in i februari har en hel del av tiden ägnats åt att njuta av vårt ”nya” arbetsrum. Å andra sidan är det i sig kanske inte något direkt unikt. Eller ja, lite unikt är det klart med ”nya arbetsrum”. Men vi brukar ju spendera mycket tid i just det rummet. Självklart med diverse skrivrelaterade sysslor. Har korrekturläst och gjort inlaga till ”Skarvkvinnan”, och har även inlett testläsning / korrektur av en kompis självbiografi, som så här långt visat sig riktigt bra. Har hunnit med ytterligare två besök i Slottstaden i Malmö där det ena besöket dessutom avrundades med indisk mat på Restaurang Mumbai. Vi har hälsat på en kär vän som hamnat på sjukhus, men som sakta men säkert nu är på bättringsvägen. Och i veckan blev min rörelseillustrerande bild etta i Fotoklubbens månadstävling, med just temat Rörelse. Veckan avrundas förutom med fortsatt skrivande, även uppladdning av filer för två böcker till tryck!
Medan hårda stormvindar svepte runt huset, arbetade vi vidare med att färdigställa vårt nya arbetsrum och även hobbyrummet. Än återstår en del detaljer i det sistnämnda, men vi börjar absolut se slutet av detta väldigt positiva och faktiskt mycket kreativa projekt. Ett projekt som dessutom inspirerar och föder idéer till ytterligare förändringsprojekt. En tur till Ystad nästa vecka är inplanerad av det skälet. Ytterligare en tur till Slottstaden i Malmö har också avverkats den här veckan, och med den också konstaterat att det är klart med en fortsättning åtminstone framöver under den kommande våren. Veckan har innefattat en del ekonomiskt arbete, i form av fakturering, deklaration som äntligen lett till ett något vettigare skatteavdrag och på det har jag också kunnat notera att jag från och med detta året har fått höjd pension! Kanske inte mycket att jubla över, eftersom alla ökade omkostnader sedan länge ätit upp alla eventuella inkomsthöjningar. Den här veckan har vi äntligen kunnat låta Mogwai åter igen gå ut, så han har kunnat förnya ”staketstolparna” kring vår trädgård / hans domäner så grannskapets katter kan fatta att de beträder vår mark utan giltigt tillstånd. Veckan avrundades med ett gästbesök som ställdes in i sista stund. Alltid lika frustrerande, men vi fick en god måltid tillsammans. Fast den situationen har vi egentligen varje dag. Vi avrundar veckan som sagt med nya planer för upplyftande åtgärder i vårt sedan ganska exakt elva år gemensamma hem. Något vi får anledning att återkomma till.
Ännu en tur till Malmö, och fick till och med för ett kort tag se lite blå himmel och sol. Fick köra lite längre för att hitta parkeringsplats än jag behövt tidigare gånger, och hamnade mitt för porten till mitt livs första egna bostad. På kvällen var det dags för ännu ett medlemsmöte med fotoklubben. Ett möte som kändes gemytligt, med lite fler närvarande än vad det varit det senaste halvåret. Temat i månadstävlingen var Reklam, och min bild hamnade på tredje plats. En bild jag tagit i Rom för sju år sen. I morgon kommer Teleservice hit, så vi får lägga oss lite tidigare idag.
Efter att jag tvingats avboka förra besöket, på grund av influensan, kunde jag idag fullfölja det. Men det blev ett kort besök och sedan snabbt hemåt igen, i det gråa trista vädret. Kvällen handlade om några försök med ”Ashas sten” och nya funderingar och nya planer kring fördelningen – eller snarare omfördelningen – av hemmets olika utrymmen.
Var ännu en tur i gamla hemtrakter. Passade även på att uträtta ett annat ärende också när jag ändå var där. Och nä, det var inte till Pizzeria Pompei, som funnits där sen åren jag bodde i området. Var i god tid som jag faktiskt brukar, och fick dessutom vänta lite extra tid med en kopp kaffe. Så jag fick utrymme att fundera lite kring mitt arbete med bok nummer fyra i Legender från Thiramaar, som jag lite grann har kört fast i! Sen verkar det vara lite problem för satelliterna att nå dit ner, åtminstone att döma av min ”promenadmätare”. Det den visar ser mer ut som att jag varit överförfriskad! Det har förvisso hänt några gånger under åren jag bodde i området. Men absolut inte nu.
Dags för ännu ett besök i mina gamla hemkvarter. Hade lite mer tid till godo, så jag passade på att ta en lite längre promenad den här gången. Märkligt nog har jag haft hyfsat tur med vädret vid varje tillfälle jag varit här på sistone. Men idag var det ju faktiskt dessutom nästan sommarvärme. Gav mig dock inte tid för någon fika idag, eftersom jag hade ärende även till Triangeln. Men jag ska hit fler gånger, så det kan säkert bli fler tillfällen för fika. Måste ju kanske också kolla in hur det nya köpcentret på Kronprinsen ser ut. Kvällsmaten hemma tillsammans med kärleken bestod av ljuvligt god räkmacka. Resten av kvällen ska jag försöka få till en storyline för ”Ashas sten”, så att jag är förberedd inför Na-No-Wri-Mo som startar i veckan som kommer.
Dags för ännu en tur till Malmö, och närmare bestämt Slottstaden. Den här gången tog jag mig inte tid för någon fika, och heller inget besök på Kronprinsens systembolag. Men väl en promenad i kvarteren där jag en gång bodde. Känns fortfarande lite konstigt att se huset där jag i september för snart femtio år sedan flyttade in till min första egna lägenhet, och samtidigt veta att den lägenheten numera är husets tvättstuga. Jag imponeras av det stora utbudet av fikaställen och restauranger. Då fanns en liten pizzeria, Pompei, som startade 1976 och som faktiskt finns kvar på samma plats fortfarande. Men jag kan inte minnas några andra matställen från den tiden. Det skulle möjligen vara EPAs cafeteria på Kronprinsen som hade riktigt goda, och billiga, leverpastejmackor med rödbetssallad och räkmackor. Men idag finns förutom då Pompei både kaffeställen, traditionella restauranger och även kinamat, sushi och till och med en indisk. Tiderna förändras.
Åter en tur i Slottstaden i Malmö. Kan inte låta bli och förundras över den stora förändring som skett sen jag bodde här. Inget konstigt i och för sig. Det har gått många år, och utveckling är både självklart och oundvikligt. Men under de åtta åren jag bodde i den här delen av världen, var det ett väldigt trivsamt område. Ändå är den utveckling jag kan observera enbart positiv. På den tiden fanns det en handfull butiker, och en pizzeria, kvartersbutiken på hörnan där man kunde köpa ett kvarts kilo nymalet kaffe och en bit Port Salut ost för tio spänn! Och så gamla Saga-biografen som blev systembolag. Idag finns betydligt många fler butiker, och dessutom ett antal serveringar och restauranger. Och Regementsgatan har blivit avsevärt mycket grönare mot hur det såg ut på sjuttiotalet. Och det är trivsamt att promenera i de gamla välbekanta kvarteren.