Lånebil, ljudboksprov, långtur och firad tonåring,

Veckan inleddes med att jag var uppe och väckte tuppen. Eller i varje fall hade jag nog kunnat göra det. Skulle vara vid Mazdacenter i Svedala när de öppnade för att lämna bilen för reparation av en mindre krockskada. Så hela veckan har vi fått köra med en gammal (!) Mazda. Årsmodell 2003! Tre år äldre än min första Mazda.
Under den här veckan har jag för första gången utnyttjat vår egen ljudstudio, och läst in min novell Cornizendo – debatt med gudarna. Visserligen en inspelning jag mest ser som en test, för att framöver kunna fullborda den fullt ut för utgivning. Ser det också samtidigt som en övning inför de julsagor jag också ska läsa in, för utgivning i lagom tid till jul.
Åter igen har vi nått fram till läget med mina memoarer, där jag har lämnat dem ifrån mig för ytterligare en genomläsning. Det är ju dessvärre så med alla manus, att ju mer man läser, ju mer brister upptäcker man. Men så fungerar vårt korrekturarbete. Genomläsning gång på gång tills vi tycker att det håller den klass vi båda kräver av ett manus. Nu är den dessutom lämnad till provläsning.
Den här veckan har jag även hunnit med ett femte besök i mina gamla kvarter i Malmö. Inte i första hand av nostalgiska skäl, men det ger ändå samma konstiga känsla varje gång. Jag bodde i Slottstaden i åtta år, och det handlade om mina första år efter att ha lämnat föräldrahemmet. Och vid sjätte besök är planen att även hinna ta en fika tillsammans med en gammal kompis.
Apropå fika, så har vi hunnit träffa våra trevliga grannar på just en sådan.
Veckan avrundades med ett besök i Fristad för att fira att barnbarnet blev tonåring!

Burning bridges

I hela mitt liv har jag anpassat mig och följt minsta motståndets lag, och därmed i allt för stor utsträckning anpassat mitt leverne till familj och vänner, och det jag trott var vad som förväntades av mig. Men sen kanske tio års tid tillbaka är det annat som gäller. Numera är det min och min kärleks väg som gäller. Utan undantag. Nu väljer vi enbart det som är bäst för oss. Att det kan innebära en och annan bränd bro på vägen, får vi antagligen leva med.

Kusinträff 2018

Idag var det dags för kusinträff igen, i Rövarkulan utanför Löberöd. Förra årets kusinträff var planerad till den 9 september, men på grund av ett envist regnande valde vi att ställa in den gången.
Men idag blev det av och vi kunde åter träffas i ett Rövarkulan som badade i solsken. Tyvärr var det flera kusiner, kusinbarn och kusinbarnbarn som inte kunde vara med den här gången. Men så är det ju. Vi är ganska många, och det är väl omöjligt att pricka in en dag som passar för alla. Idag var vi 23 närvarande. Tror ändå att våra föräldrar och även farmor och farfar (mormor och morfar) skulle vara glada om de visste att vi fortsätter hålla kontakten!

KUSINTRÄFFEN

Så hade vi vår kusinträff. Några hade tyvärr förhinder, men de flesta var här.
Och det var som alltid trevligt att träffa alla kusinerna. Och vi hade faktiskt även riktigt fint väder.
Det går bara lite för lång tid mellan gångerna. Senast var för nästan exakt två år sedan, den 15 september 2007. Och förvisso går ju tiden fort, alldeles för fort.

IMG_9988

KUSINTRÄFF

Nu är de flesta förberedelser klara!
Ska bara invänta en kund som ska hämta 3 kg kräftor, sedan ska jag i väg och handla inför morgondagen. Under förmiddagen har P slitit med städningen, då hon började sent på jobbet idag.

Och i morgon är det dags – KUSINTRÄFF HÄR HEMMA!

Det ska bli riktigt roligt!

%d bloggare gillar detta: