En vanlig ovanlig fredag

En på ett sätt vanlig fredag, som ändå känns väldigt ovanlig. Lite pyssel med växter under dagen. Nya julstjärnor på plats som får göra vår stolthet sen två år tillbaka sällskap.
SPA-bad som är balsam för själen och bra för inspirerande samtal. Sen kvällsmat bestående av hemmagjord gudomligt god räkmacka. Ett positivt besked – för en gångs skull – från Skatteverket, som enkelt förklarat betyder att vi kan köra på precis som vanligt med Belvida Bell! Och så en liten bokleverans (2 ex) av en lite annorlunda novellantologi som jag haft nöjet att medverka i.
Och imorgon ska vi stiga upp tidigt.

Strul!

Inledde denna dag med ett telefonsamtal med banken, för att få klarhet i en del spörsmål kring omregistrering av vårt förlag. Så långt var allt frid och fröjd. Fick ett vänligt bemötande, tydlig och klar vägledning och självklara och lättbegripliga svar på min frågor. Sen ringde jag Skatteverket! Ärendet där handlade om ungefär samma som föregående samtal. Men jag minns ärligt talat inte när jag senast upplevde sådan total frustration över att tala med någon myndighetsperson, som nu! Med väntetid i telefonen blev det ungefär en timmes totalt bortslösad tid, för att efter högljudd invändning från min sida sluta med det enkla besked jag egentligen skulle haft kort och gott redan från början, vilket därmed hade kunnat korta ner samtalet till en minuts vänligt bemötande. Efter detta fick jag mejl från AMF som meddelade att jag hade ett ”brev” på ”Mina Sidor”. Försökte logga in med bank-ID, vilket dock visade sig totalt omöjligt! Efter väldigt många om och men kunde jag till slut komma in via Safari webbläsare i mobilen. Bara för att konstatera att jag fått ett meddelande som bekräftar att utbetalningen av den delen av min pension som kommer från AMF, fortsätter ett år till.

Sen hade jag ett ärende att fixa på fotoklubbens banksida, eftersom jag för närvarande förutom sekreterare och webbansvarig även fungerar som klubbens kassör. Där möts jag av ett formulär, där banken vill veta var vår verksamhet huvudsakligen bedrivs, och likaså var alla våra intäkter förväntas komma ifrån. Och så vidare. Frågeställningar som mest känns som något riktat till ett multinationellt företag. Knappast till en ideell förening som omsätter, i bästa fall, kanske fem tusen om året. Men visst, det är uppgifter som banken enligt lag måste ta in, så det är väl bara att svälja. Problemet är att sidan fungerade inte! Beskedet ”Sidan svarar inte” var flitigt förekommande. Efter åtskilliga försök och dessutom samtal med bankens support, gav jag till slut upp, och bestämde mig för att ta det med banken vid ett personligt besök, som jag ändå måste göra eftersom vi även fått fysiska handlingar angående klubbens fullmakter för oss som hanterar klubbens ekonomi.
Som om det inte var nog med detta, tvingas min kärlek också strida mot Skatteverket om orimliga krav som en avliden nära men samtidigt väldigt avlägsen släkting ställt till med.

Denna torsdag döps härmed om till Struldag, och vi skulle min själ stannat kvar i sängen i morse.

På gränsen till idioti!

Ringde Skatteverket för att få svar på frågor gällande bokföring och deklaration för enskild näringsidkare, när man vill registrera över verksamheten från en person till en annan. Personen jag fick tala med måste ha haft särskild provision för hur mycket hon pratade. För min del om jag ringer till myndigheter, banker eller företag vill jag kunna ställa mina frågor på ett tydligt sätt, med förhoppningen att också kunna få lika tydliga svar. Men det kräver att personen jag talar med är lyhörd och fram för allt har kunskap och förmåga att förklara på ett tydligt sätt. Kanske särskilt viktigt när det gäller myndigheter som Skatteverket. Men den här människan gav inte mig utrymme över huvud taget till att ens formulera mina frågor. Hon pratade praktiskt taget oavbrutet. De få tillfällen hon gjorde uppehåll för att hämta andan, försökte jag säga något, men hon fortsatte babbla. Hon rabblade en mängd exempel på hur överlåtelser från ett företag till ett annat kan gå till, och så vidare. Men allt hennes babbel var fullständigt irrelevant i sammanhanget. Det var ingenting sådant jag ville ha svar kring. Inte förrän jag höjde rösten rejält och krävde att få formulera min fråga, helt innan hon svarade, fick jag en chans. Men svaret på frågan blev typ god dag yxskaft. Så resultatet av ett samtal som med väntetid inräknat stal ungefär en timme av min dag, gav absolut ingenting! Och det förändrade inte min redan sen tidigare uppfattning om Skatteverket som en klumpig betongmyndighet!

Korrekturläsning, fototävling, kartbygge och sommartid

Skrivandet den här veckan har gått lite på sparlåga. Under föregående vecka kunde jag avsluta det senaste korrekturarbetet, som stått på tur. Därmed kunde jag istället ägna lite mer aktivitet åt mitt eget skrivande en stund, även om det just nu går lite trögt. Har fått tillbaka Regntider från Snezanas senaste digra genomarbetning, så framöver kommer stor del av min tid att åter handla om korrekturarbete, fast nu av mitt eget skrivande. Det här innebär ju också att jag är ett steg närmare utgivning av min tredje bok, och som ett led i det behöver jag även uppdatera kartan som alltid ska finnas med i mina böcker. Den behöver uppdateras. Ett arbete jag påbörjade förra sommaren, men som blev förstört i det datorhaveri jag råkade ut för, som inträffade bara några dagar efter att jag påbörjat arbetet med kartan.
Lite hastigt och lustigt samlade vi båda ihop vardera 50 bilder som vi laddade upp till en fototävling arrangerad i samarbete mellan RSF och Cewe, med sista inlämningsdag den 31 mars. Kostar inget att delta, och dessutom generar varje uppladdad bild en krona till SOS Barnbyar.
Än en gång har vi deltagit i Earth hour, vilket vi gjort på för oss traditionellt vis. Nersläckt i hela huset, med stearinljus på bordet och med våra laptops. Så kan man fortsätta nästan som vanligt. Ja, jag vet. Laptopparna drar ström, men enbart det som finns i batteriet sedan tidigare. Den efterföljande natten var det åter dags att ställa fram klockorna till sommartid. Allt medan frågan om hur och när slopandet av denna omställning fortfarande hänger i luften. Känns onekligen som att det finns betydligt viktigare frågor att hantera i EU just nu, så för min del är det enbart positivt att man avvaktar. När man väl bestämmer sig, hoppas jag beslutet landar i att vi ska behålla sommartiden som permanent!
Veckan avrundade vi med att klara av våra deklarationer, inklusive vår första för Belvida Bell Förlag! Känns bra att allt sådant är avklarat.