Mer skrivande, RIFO, blommor och höga klackar!

Den här veckan har gått i skrivandets tecken – som om nu det var något ovanligt. Men ändå … bestämde mig lite hastigt och lustigt för att jag skulle delta i månadens Na-No-Wri-Mo. Dock med ett något blygsammare mål än förra gången. I november 2022 deltog jag också, och målet då var 50 000 ord, vilket jag förvisso klarade med god marginal. Men nu har vi ju påsken som spökar till det lite och drar ner förutsättningarna att ha tid att skriva. Så målet nu fick bli 30 000 ord istället. Men redan i tisdags halkade jag efter rejält i skrivandet. Efter en heldag med besök på Elisabetkliniken i Malmö och därefter storhandel inför påsken, och på det medlemsmöte med fotoklubben på kvällen, var jag helt slut . Stupade i säng långt före midnatt, och hade under den dagen lyckats skriva femton ord. Tror dock att jag ändå ska klara målet.

Apropå fotoklubben och alltså fotointresset, så gick det ju inte så värst bra för min del i månadstävlingen. På temat Vimmel, hamnade min bild på en solid sista plats. Men därmed får jag ju äran att välja tema till maj månad, vilket blir Bär. Sen är det upp till var och en att tolka hur man vill. Sen behöver jag nog inte deppa heller över den placeringen. Fick i veckan besked att två av mina bilder blivit antagna i årets upplaga av RIFO.

Har publicerat vår erotiska romance Alex höga klackar som ljudbok. Finns tidigare utgiven som e-bok. När vi pratar böcker, kan vi också notera den högsta försäljningen för böcker för vår del, under mars månad.

Nu är det alltså dags för påsk. Helgdagar då i alla fall jag tänker försöka hålla igen på mängden mat. Hur lätt nu det är! Men jag vill faktiskt inte ha en påskhelg till då vågen efteråt skriker åt mig att jag ökat tre kilo! Det tar evigheter att få ner igen, och det duger inte.

Så – äta gott men lite. Och så börjar vi nästan bli självförsörjande på julstjärnor! Julen varar längre än till påsken! Glad Påsk!

2023 en vecka gammalt

Året som inleddes med ett för min del ganska mäktigt jubileum – 50 år med dagboksskrivande – har redan hunnit bli en vecka gammalt. Med undantag av att vi var hos veterinären i tisdags och fick avlägsnat dränaget på Mogwai, och samtidigt passade på att handla, har vi knappt varit utanför dörrarna på hela veckan. Förvisso med undantaget också att jag varit ännu en tur i Malmö.
Nu betyder ju inte det att vi varit passiva. Tvärtom! Vi har arbetat en del med förberedelser i huset, som handlat om att bland annat tömma det mesta av matrummet. Samtidigt att lyfta ut en del prylar ur arbetsrummet. Och så då att montera upp armaturen vi haft i matrummet sen vi flyttade hit, men knappt har använt, i uterummet istället. Men innan vi kan gå vidare i detta arbete, inväntar vi nu Teleservice som ska komma och dra om matning för vårt fiber. Det blir en kostnad, men som väl är håller de en rimlig nivå på sina bilkostnader.

För övrigt har veckan handlat om att göra preliminär deklaration med förhoppningen att inte tvingas betala orimliga skatter för företaget. Apropå ekonomi kan vi lite lättade konstatera att den sedan länge förvarnade chockartat höga elräkningen för december månad, faktiskt inte blev så chockartad! Hög, men inte någon större skillnad jämfört med januari 2022.  Till stor del egen inverkan, då vi faktiskt varit väldigt duktiga på att spara el.

Nu är det dessutom precis ett år sedan hela karusellen med lunginflammationen inleddes, och jag är enbart tacksam att historien inte upprepar sig det här året.
Så gör jag vad jag kan för att hålla fotoklubben levande, åtminstone ett tag till. Återstår att se hur många som är på min sida och tycker det är värt mödan. I den andan har vi åter laddat upp våra bidrag till årets upplaga av RIFO. Vi brukar vara de enda, mer eller mindre, som gör det i vår klubb.