September – flyttmånad

Den 29 september 1973 flyttade jag hemifrån som sjuttonåring, till Östra Ryttmästaregatan i Slottstaden i Malmö. Två år senare, den 7 september 1975, blev jag för första gången på riktigt varse mitt rätta jag. Jag visste inte då hur avgörande den insikten skulle bli, men jag bar den med mig när livet fortsatte att förändras.
Tre år efter den första flytten, den 2 september 1976, gick flytten tre våningar upp i samma hus, till en trerummare. När jag lämnade den lägenheten i februari 1982 hade hyran just passerat tusen kronor i månaden. Då var det hyresrätt. Idag kostar bostadsrätterna där omkring 60 000 kr per kvadratmeter. Och min allra första lägenhet är numera … en tvättstuga.
Nästa septemberflytt kom den 3 september 1983, då jag tog mig vidare till en ateljetakvåning på Finlandsgatan. En liten, mysig lägenhet på 37 kvm, och mitt mål var att få ner månadskostnaderna och få ordning på ekonomin. Efter det bodde jag två år i en tvårummare på samma gata, innan jag bestämde mig för att lämna stan och prova livet på landet.
I december 1986 flyttade jag till Övedskloster, och där blev jag kvar i Skomakarehuset tills den 28 september tjugoett år senare, då jag packade ihop och flyttade till ett hus i skogen i Omma, fem kilometer från Sjöbo. Ett misslyckat förhållande gjorde att jag inte kunde bo kvar där, och till slut gick flyttlasset igen.
Den 15 september 2011 kom nästa septemberflytt. Den här gången till Karup, på promenadavstånd från Sövdesjön. Ännu ett boende i skogen, med rådjur som lugnt strosar genom trädgården och en ekorre som troget besöker vårt fågelbord.
Och parallellt med dessa flyttar har september fortsatt att forma mitt liv. Det var i september 2021 jag bytte namn, och ett år senare kom min självbiografi ”Idag kan det kvitta” – och jag – ut!
När jag idag firar att det är 15 år sedan vi flyttade hit till Karup, firar jag egentligen mer än ett boende. Jag firar en månad som gång på gång har hjälpt mig att börja om, hitta hem och bli mig själv.
Här bor jag fortfarande. Här bor vi, jag och min kärlek.

Beskrivning till bilderna (från vänster och uppifrån)

  • Ö Ryttmästaregatan 3 A
  • Ö Ryttmästaregatan 3 B
  • Finlandsgatan 18
  • Öved 11 – Skomakarehuset
  • Öved 11 – Skomakarehuset
  • Omma 3:7
  • Karup

Strövtåg i gammal hembygd – # 12

Dags för ännu en tur till Malmö, och närmare bestämt Slottstaden. Den här gången tog jag mig inte tid för någon fika, och heller inget besök på Kronprinsens systembolag. Men väl en promenad i kvarteren där jag en gång bodde. Känns fortfarande lite konstigt att se huset där jag i september för snart femtio år sedan flyttade in till min första egna lägenhet, och samtidigt veta att den lägenheten numera är husets tvättstuga. Jag imponeras av det stora utbudet av fikaställen och restauranger. Då fanns en liten pizzeria, Pompei, som startade 1976 och som faktiskt finns kvar på samma plats fortfarande. Men jag kan inte minnas några andra matställen från den tiden. Det skulle möjligen vara EPAs cafeteria på Kronprinsen som hade riktigt goda, och billiga, leverpastejmackor med rödbetssallad och räkmackor. Men idag finns förutom då Pompei både kaffeställen, traditionella restauranger och även kinamat, sushi och till och med en indisk. Tiderna förändras.

Kort visit i gamla hemtrakter

Var på en kort visit i det som under sammanlagt närmare åtta år var mina hemtrakter – Slottstaden i Malmö! Det var hit jag flyttade när jag lämnade mitt föräldrahem på andra sidan stan 1973. En stor del av mina memoarer utspelar sig naturligtvis just i det här området.
Genom årens lopp och fram till det tillfälle då jag till slut valde att lämna stan bakom mig för ett liv på landet, hann jag med att bo på åtta olika adresser i Malmö. Östra Ryttmästaregatan i Slottstaden var det absolut trevligaste området av dem alla. Hyfsat långt borta från centrum, men ändå nära. Promenadavstånd till Ribban. För att bara nämna några positiva detaljer om den stadsdelen. Intressant och se hur Regementsgatan förändrats från ganska bred kullerstensbelagd gata, till en smalare med frodiga gröna träd längs båda sidorna. Lite kul också när man ser den gamla Saga-biografen som under mina år förvandlades till Systembolag, numera inhyser en Coop-butik.
Det kommer mer från dessa kvarter framöver från mig.