Tillbaka på översta våningen i Öresundshuset, med utsikt över det som en gång mot slutet av åttiotalet var min arbetsplats. Nu för ett spännande och givande, och förmodligen sista möte. Det tog typ trettiofyra år att nå fram till det här.
Så blev det ännu en tur till Malmö under gårdagen.
Först för ännu ett viktigt möte på översta våningen i Öresundshuset, med utsikt över parkeringsplatsen på Utställningsgatan som en gång på åttiotalet var min arbetsplats. Sen ett trevligt möte med en av mina äldsta vänner. Om lite drygt en månad har vi faktiskt känt varandra i 45 år. Det blev några timmars trevlig pratstund med mat på O’Learys på Centralstationen. Att sitta på gamla fina Malmö Central och umgås med vänner och äta god mat, väcker onekligen nostalgiska känslor, och jag minns med värme alla de tillfällen under sjuttiotalets andra hälft då jag och mina vänner ofta besökte Centralens Pub & Restaurang. Som dock inte finns längre.
I söndags lämnade jag Dödsgudinnans sten till Snezana för korrekturläsning. Och jag har redan fått tillbaka den, och har påbörjat min tredje genomgång. Tror faktiskt att berättelsen kommer att växa ganska mycket, innan vi är framme vid slutet. Medan jag väntat på att få tillbaka mitt manus, har jag arbetat med korrekturläsning av Tillbaka till Skärsjön, vilket är tredje delen i vårt gemensamma projekt Tillbaka till Skärsjön. Målsättningen är att denna del ska vara klar för tryckning i god tid innan Malmö Pride i juli i år.
Under veckan har jag fått en för mig helt ny vy över Malmö, från tolfte våningen i Öresundshuset, där numera Vuxenpsyk, könsidentitet håller till. Fler besök är planerade, så det finns anledning att återkomma i detta. Så har vi också uppnått över förväntan positivt resultat av vår ”selftape”, och den kommande veckan får vi förhoppningsvis veta mer exakt HUR positivt det är. Inte mycket vi kan säga om detta nu, mer än att det är ett väldigt spännande projekt, som kan bli mycket givande, om vi når ända fram. Slutligt, beskedet från Skatteverket i år var över förväntan positivt.
Nu går jag vidare med korrekturarbetet med Dödsgudinnans sten – eller om den kanske rentav ska döpas om, igen – Dödsgudinnans ögonstenar!
På plats i god tid som vanligt, så det blev utrymme för en kort promenad. Eller, det kunde blivit lite längre, om det inte hade blåst så förbaskat kallt. Kan hoppas på lite behagligare väder nästa gång. Fast det på kartan ser ut lite som att jag gått på vatten. Men det var ändå roligt att återse ytterligare ett område jag tillbringat många arbetstimmar på i mitt liv. Skeppsbron där bland annat tobaksaffären jag på den tiden frekventerade ganska ofta. Stormgatan där Postens paketexpedition låg på 70-talet, liksom det fik vi brukade handla bullar till frukosten på Skånska Cementgjuteriets vaktmästeri. Kolgahuset och Öresundshuset varifrån jag idag från översta våningen kunde beskåda min gamla arbetsplats på Utställningsgatan, Plast & Papper, som numer är en parkeringsplats. Kunde också förundrat notera att den enkla lunchrestaurangen på Hans Michelsens gata fortfarande finns kvar. Där man ofta åt lunch med Rikskuponger på åttiotalet.
Andie Lindskog 