Tänk att man har denna stora fantastiska skog alldeles ”runt hörnet”.
Vi tog en promenad där idag, och den blev längre än vi hade tänkt oss.
Till att börja med följde vi en av grusvägarna som genomkorsar skogen. Men ganska snart valde vi att avvika från den för att istället komma mer in i skogen. Känslan av ”nästan vildmark” blir lite mer tydlig då. Efter att ha gått närmare tre kilometer tog batteriet slut i mobilen vilket innebar att vi inte längre hade tillgång till kompass. Fram till nu hade den varit ganska användbar.
Ganska snabbt insåg man hur svårt det faktiskt kan vara att veta vädersträcken i en stor skog, när det dessutom är molnigt. Det finns ett flertal snitslade stigar i Snogeholm, och så småningom hittade vi en ”grön” som vi valde att följa. Problemet blev väl bara att den egentligen ledde oss på fel håll.
Vi kom ut på Snogeholmsvägen inte så långt ifrån Bellinga. Så det blev till att vända åt andra hållet.
Det hela blev en trivsam skogstur på fyra timmar och minst tio kilometer.
Vilse!? Nej, egentligen inte. Visste hela tiden att vi förr eller senare skulle hitta ut till någon av grusvägarna och därifrån lätt hitta vidare. Men man insåg att den skogen är väsentligt större än man ofta tänker sig!
Andie Lindskog 