Etikett: Morden i Thiramaar

Publicerat den

Omslag utan AI

Debatten har blossat upp rejält kring det här med att ta hjälp av AI till bokomslag och författande. Jag skriver själv, och klarar mig utmärkt utan AI. Möjligen kan AI spela viss roll när jag söker information om olika företeelser och detaljer i mina berättelser. Detaljer som jag med stor möda satt och bläddrade i Focus uppslagsböcker på nittiotalet när jag just börjat skriva om Thiramaar.

När det handlar om omslaget till min kommande femte roman i serien Legender från Thiramaar handlar det om en produkt helt skapad av mina egna bilder!

Jag har flera varianter av hur jag tänker mig att en av gatorna i hamnkvarteren i Camyrlin ser ut, och det finns flera Photoshop-filer sparade. Den första skapade jag 2015. Någon av dessa kommer jag att bygga på när jag skapar omslaget till Morden i Thiramaar (f n arbetstiteln) Men det viktiga är att bilden är en komposition av enbart mina egna bilder.

Exempel på mina Photoshop Fantasy Art – bilder

Mina PS Fantasy Art-bilder är sammansatta av mina egna foton plus några enstaka gratisbilder jag hämtat på nätet under åren 2015-2018.

Fantasy Collection

Fantasy Art – In another world

Publicerat den

Morden i Thiramaar blir Ett fall för Melinda Back

När vi är ute på bokmässor och marknader, får vi ofta höra folk ursäkta sig med att de bara läser deckare, som argument för att slippa köpa mina Thiramaar-böcker. Lite ur det föddes idén till att faktiskt skriva en deckarhistoria i fantasyvärld. Självklart händer saker även i Thiramaar som kräver arbete av den här världens motsvarighet till vårt polisväsende. I maj 2023 skrev jag ner de första raderna i denna berättelse, som alltså ska bli den femte romanen i Thiramaar-serien. Inledningsvis fick den arbetstiteln Gudomligt mord, men längre fram ändrades det till Morden i Thiramaar.
Nu har vi dock bestämt att titeln ska vara Ett fall för Melinda Back.
Melinda Back är den särskilde utredaren vid Stadsvakten i Camyrlin som får uppgiften att utreda två mord som sker inom ett solvarv i stan. Hennes meriter och skicklighet i yrket gör henne till den mest dugliga bland alla anställda hos TS (Thiariska Stadsvakten).

Publicerat den

Pålitlige Pruzacs prylmarknad

Ikväll har jag spenderat ganska mycket tid i Pålitlige Pruzacs Prylmarknad, i sällskap med Elana och Adric. För fem år sedan hjälpte Adric till att tömma hennes lägenhet, och forslade iväg en hel del av hennes tillhörigheter till Pruzac. Bland de sakerna fanns ett drakskrin i äkta banga-banga-trä, som hon måste ha tillbaka. Det är självklart inte helt lätt!

Jag försöker fånga den där blandningen av damm, dofter av gammalt virke, olja och någon svårdefinierbar kryddig lukt, och få ner det i textform.

Alltså ett kapitel som långsamt växer fram i Morden i Thiramaar.

Publicerat den

Att kunna landa …

De senaste dagarna har jag försökt anstränga mig att verkligen komma vidare i mordhistorien. Avverkade fem kapitel igår med genomläsning, och det kan nog bli ungefär samma idag. Genomläsning för alltid det med sig att man kan utveckla historien och förhoppningsvis göra det intressantare och mer spännande.

För närvarande är manuset 55 750 ord långt, och det finns flera oskrivna ”sidospår” som än så länge bara finns i tankarna. Gäller bara att få till dem och få in dem på rätta platser i berättelsen. Det finns många idéer, men måhända är just den här berättelsen lite mer komplicerad, i sin form av mordhistoria med flera olika trådar som ska bidra till att göra historien lite invecklad, och komplicerad att lösa för den särskilde utredaren Melinda Back. Emellanåt även för den stackars författaren.

Det är samtidigt lite angeläget att jag faktiskt kan bli klar med den här femte delen. Dels eftersom det ju faktiskt nu är två år sedan bok nummer fyra kom ut i serien Legender från Thiramaar. Men dels också för att jag gärna vill få klart lite fler noveller om Thiramaar-världen, så vi kan fullfölja planen på en Thiramaarisk novellantologi.

Sen har jag ju även manuset till Kalla mig Chris som ligger och väntar på att få komma ut!

Tur vi snart ska stänga för semester!

(bilden har kanske inte direkt något med texten att göra, mer än att den kan symbolisera känslan att man så småningom ska kunna landa med ett färdigt manus – bilden är tagen i Snogeholm för X antal år sedan)

Publicerat den

Äntligen lite mordiska berättelser

Kanske jag nu ändå äntligen kan säga att jag är tillbaka i skrivandet! Efter ett flera veckor långt uppehåll, har jag ägnat det mesta av den här kvällen åt Morden i Thiramaar och fått till faktiskt flera actionfyllda avsnitt. Vill bland annat bygga upp en konflikttyngd relation mellan några av karaktärerna, och tror att jag har lyckats rätt så bra.

Det jag gör nu är att jag läser om hela berättelsen från början, och fyller på hela vägen efter behov. Så här långt är mordhistorien 54 394 ord lång, men bara idag har den växt med några tusen ord. Och då är jag än så länge bara framme vid kapitel nio!

Publicerat den

Tideräkning i Thiramaar

Thiramaar (som mina böcker handlar om) är ju en helt egen värld, fast i mångt och mycket ändå rätt lik vår värld, men lite mer åt hur det kan ha sett här för sådär tre- till fyrahundra år sen.
Thiramaar har sin alldeles egna tideräkning.
Under flera vädervarv lyckades han hålla Thiramaar i ett järngrepp och förpestade tillvaron för de flesta invånarna. Så när gudarna, med dödsgudinnan Asha i spetsen, slutligen lyckades ta kål på honom, var det en oerhörd lättnad för folket.
Tideräkningen utgår från Hivers dödsdag. Egentligen blev Hivers sista tid i livet även upphov till det system man använder för att mäta tiden.
Landets skickliga glasblåsare har tillverkat särskilda bubblor av grönt glas. Dessa bubblor är fyllda med sand. Ja, de påminner faktiskt om våra timglas. Men ändå inte riktigt. Det tar lika lång tid för sanden att rinna ner, som det tog innan djävulen Hivers andades ut för sista gången. Detta efter att Asha lurat i honom förgiftat vin. För att vi lättare ska förstå, handlar det om något som motsvarar ungefär en halvtimme i vår värld.
I Thiarien firas Hiversdagen som en helgdag med mat och dryck. Alla går omkring och klappar varandra på axeln och önskar ”god hiversdag”. En så kallad hiversklapp. Alla gläds åt att Hivers trots allt upphört att existera. Som man brukar säga – en förintad djävul är en bra djävul.
Timmar, dygn, månader och år har andra benämningar här, än i vår värld;
Ett grönglas = en halvtimme
Ett blåglas = en heltimme
Ett Solvarv = Ett dygn
Ett Månvard = en månad
Ett Vädervarv = Ett år

Första boken – Eilaths hopp – utspelar sig år 1495 eH – alltså Efter Hivers.

Publicerat den

En lagerbyggnad i Celandines hamn

Våra stunder vid frukostbordet genererar ofta konstruktiva samtal om olika pågående eller tänkta skrivprojekt. Dagens frukostsamtal handlade bland annat om min mordhistoria, där mitt största problem har handlat om att få till en tillräckligt trovärdig bakgrundshistoria. På senare tid har det nog ändå sakta men säkert formats en bra grund, och kanske dagens samtal ledde fram till en liten men dock betydelsefull detalj. Något som helt klart kan få manuset att växa väsentligt, och det blir dessutom utrymme för ett sidospår som kan bli åtminstone två-tre ytterligare kapitel. Första kapitlet är påbörjat, och har fått arbetsnamnet Ett lager i Celandine.

Publicerat den

Problem … och lösningar

Majestic tree (egen PS fantasy art – non-AI)

Under den senaste dryga veckan, har tillvaron handlat till väldigt stor del om datorn!
För en vecka sedan körde jag igång en välbehövlig återställning av min dator, eller det jag lite slarvigt brukar kalla att ”blåsa datorn”. Det vill säga att man rensar allt och återställer datorn till i princip nyskick. Något jag gjort regelbundet sedan jag fick min första dator för trettiosex år sen!
Problemet var väl bara att det inte riktigt avhjälpte alla problem som växt fram efterhand. Exempelvis att Word ”tänker” evinnerligt långa stunder, och ställer till problem i mitt skrivande. Eller att vissa funktioner i Photoshop tar sådan kraft av datorns klena grafikkort, att till och med musiken från mediespelaren hackar!
Som om det sen inte var nog, så har det även dykt upp problem med att datorn har en föråldrad BIOS-fil. Egentligen borde det inte vara något problem – om inte det visat sig att datorn är något slags budgetmaskin som okunniga säljare på El-Giganten tyvärr lyckades lura mig att köpa, för att jag var naiv nog vid det tillfället att trots allt lita på att säljaren visste vad han snackade om! Det gjorde han inte – vilket grafikkortet kontra Photoshops funktioner är ett klart bevis för. De senaste dagarna har jag spenderat sammanlagt fem – sex timmar med att försöka ladda ner BIOS från tillverkarens hemsida, vilket under lång tid var helt omöjligt. Men när det väl gick, visade det sig att tillverkaren inte lyckats, eller kanske ansträngt sig att skapa en drivrutinsfil som klarar Windows säkerhetssystem. Så nu står jag och stampar på ruta Ett! Eller egentligen inte, för det här påskyndade enbart tidigare planer – så nu väntar jag bara på leverans av ny och väsentligt kraftfullare dator!
Förutom datorhandel via telefon, har vi även hunnit med att ladda upp inlagan till en fin självbiografi till tryck!
Och resten av kvällen snirklar jag vidare mellan Words tankestunder i min sega gamla dator, i jakten på mördaren i Thiarien.

Publicerat den

Affärsidéer i Thiarien

En av stadsviskarna – Sokia – är hemma i Irrydien och hälsar på sina föräldrar. När de tillsammans njuter av frukost i den solvarma trädgården, föds en briljant affärsidé hos Sokia. Vad det är och hur det går kommer man naturligtvis att få veta mer exakt när boken är klar. För övrigt gör jag listor över alla misstänkta, alla förhör, alla indicier och alla spår som stadsvaktens särskilde utredare Melinda Back måste följa upp. Jag trodde nog inte riktigt att det skulle vara så här spännande att skriva en mordhistoria. Inspirationen är på topp just nu, så det gäller att jobba på ordentligt.

Publicerat den

Våra Hjärtans Dag

Alla Hjärtans Dag, dagen då man förväntas vara lite extra kärleksfull, eller nåt! Fast det tycker jag att vi är alla dagar på året. För mig är det faktiskt viktigt att varje dag upplysa min kärlek om hur mycket jag älskar henne – fast hon är fullt medveten om det. Men det är ju så det är. Hon är ju mitt allt – det vet alla – och det behövs egentligen inte EN dag på året för det.
Hur som helst så har vi tillsammans njutit av ännu ett avkopplande SPA-bad, med inspirerande samtal.
Övriga kvällen är jag tillbaka i Thiarien, och botaniserar i lite olika spännande öl-sorter i den här världsdelen. Vad sägs till exempel om den importerade lyxölen från Kracaast – Lojabidenasiskt Guldmalt?
Detaljer som bidrar till att färglägga mina Thiramaar-legender.