Idag var det dags för bokmässan i stadshallen i Lund, arrangerad av föreningen Litteraturrundan. För vår del tredje året vi deltar. I samband med detta passade vi även på att ha release för min senaste roman – Kalla mig Anna – ett projekt jag egentligen känner mig lite extra stolt över. Jag påbörjade arbetet med den i mars det här året, och kan alltså redan nu presentera en färdig roman! En berättelse som det ligger ett ganska gediget researcharbete bakom. Försäljningsmässigt kan vi kanske inte skriva upp detta som en av de mest givande mässorna, men den här typen av tillställningar innebär alltid intressanta möten såväl med bokköpare som författarkollegor. Plus det faktum att det alltid är en fördel att kunna synas.
”Kalla mig Anna” är redan på väg från tryckeriet. Det var lovat preliminärt att den skulle skickas från tryckeriet på måndag! Men den är alltså skickad redan idag! Med andra kan vi helt säkert ha release på Bokmässan i Lund nästa helg!
Jag har alltid vidhållit att september ska räknas som sommarmånad. Det har kanske inte alltid varit så, men årets september måste definitivt räknas in i den uppfattningen. Övervägande högre temperatur än vad som är normalt för den här månaden – sen kan man självklart fundera över klimatläget och allt vad det innebär. Men även utanför de tankegångarna, brukar faktiskt september månad vara lite somrigt, om än inte riktigt lika mycket som juni, juli och augusti.
Oavsett vilket inleddes den här månaden med en träff med ett stort antal ”likasinnade” i Lund. Inte sen början av nittiotalet har jag upplevt något sådant, och skillnaden är påtaglig. Glädjande att kunna konstatera att situationen ”för oss” trots allt ser helt annorlunda ut idag. Även om väldigt mycket fortfarande återstår att göra. September månad har av någon anledning kommit att bli lite av en ”being who I am”-månad. Alltså en månad som går i mina färger (rosa-blått-vitt) Den 16 september firar jag två jubileum. Det var då jag för två år sen fick mitt namn bekräftat, och det var då jag för ett år sen kom ut med mina memoarer, och därmed också definitivt öppnade upp hela min sanning. September är också den månad jag för första gången i mitt liv – 7 september 1975 – på allvar blev varse vad jag är. Det var den 2 september jag första gången fick kontakt med Vuxenpsyk i Lund när jag efter trettio års träda valde att återuppta min utredning. Därför har det kanske lite extra betydelse när jag åter igen konstaterar att jag har en enda släktingsom faktiskt visat engagemang och intresse att träffas och bara sitta ner och prata. Tillfällen som för mig betyder oerhört mycket. Den här månaden har även haft det med sig att jag blivit klar med råmanuset till Kalla mig Anna, och har kunnat skicka ut manuset till testläsare. Den här månaden har vi även gått ut med ett frustrerat upprop till fotoklubbens medlemmar, angående fotoklubbens fortsatta existens. Vi ifrågasätter helt enkelt om det är motiverat att fortsätta vårt arbete med att hålla liv i fotoklubben, med tanke på det avtagande och bristfälliga intresset vi har noterat efterhand bland klubbens medlemmar. För övrigt har den här månaden inneburit att vår andra del i serien Det hände vid Skärsjön kommit ut. När det gäller försäljningsmöjligheter för förlaget, har vi deltagit på en minibokmässa i Ystad i Litteraturrundans arrangemang. Det gav ärligt talat inte så mycket. Sedan har det även varit bakluckeloppis i Sjöbo. Det gav desto mer, och där har vi låtit behållningen komma Belvida Bell tillhanda.
Idag var det dags för bokmässan i Lund i regi av Litteraturrundan. Inledningsvis såg det nästan ut att bli en lika lam tillställning som förra året, då vi faktiskt inte sålde en enda bok! Men det vände någonstans runt middagstid, och slutfacit blev att vi faktiskt sålde mer än förväntat. Inga svindlande intäkter, men trots allt bland de bästa hittills. Plus som så ofta lite nya intressanta kontakter. Nu ska vi se över lagret och packa om inför nästa helg, då det är dags för julbokmarknaden i gamla Victoriabiografen i Malmö.
Nu för tiden är det ju inget ovanligt, att jag kan konstatera att veckan som gått mest handlat om skrivande. Den här veckan är knappast något undantag, även om man kanske mer skulle kunna säga att det handlat om resultatet av skrivandet. Alltså publicerade böcker, och även kommande publicering. Störst och mest betydelsefull får man väl säga att den officiella utgivningsdagen av Regntider var – den 12 november – liksom även bokmässan på Lunds stadsbibliotek på lördagen. Men sen är det klart minst lika betydelsefullt att inlagan till den andra upplagan av Eilaths hopp har blivit klar och ivägskickad och att vi just nu väntar på leverans från tryckeriet av den. Annars har det varit en del besök i vården. Vaccin inför årets influensasäsong som bekräftelse på att man börjar bli gammal! Detta kombinerades med kontroll av en ”fläck”, som ledde till undersökningstid på hudmottagningen i Lund, och faktiskt även operation samma dag. Konstaterat ofarligt, men ändå bäst att avlägsna. Sydd med tio stygn! Och så har jag fått mitt nya körkort! Och vi har firat tio vackra år som förlovade!
Andie Lindskog 