HAIR

För några dagar sen bytte jag profilbild på Facebook. Inget konstigt med det. Det gör jag lite då och då, och de senaste åren har jag oftast anpassat bilden till mitt skrivande, på så vis att jag använt någon av bilderna som jag haft som bokomslag som bakgrund. Så även den här gången och dessutom med en text som säger ”Fantasy Author”! Det är ju det jag är. Bilden är heller inte helt ny. Har haft den tidigare också, men det som är förändrat är att jag hanterat den i en mobilapp som många nog hört talas om – FaceApp – så att jag fått längre hår. Efter covidanpassning vad gäller besök hos den lokala frisersalongen har jag inte blivit klippt sen den 30 september 2019. Så bilden, som ursprungligen är tagen 2018, stämmer med verkligheten när det gäller längden på håret, även om frisyren genom FaceApp är lite mer välordnad. Sen var det ju lite spännande och se hur man kunde sett ut som kvinna, med lite slätare hy och till och med lite mindre av de där begynnande åldersrynkorna.
Givetvis har bilden lett till reaktioner och kommentarer. Ganska väntat, och egentligen lite tröttsamt. Genom åren har jag ofta hört kommentarer typ ”fan vad du har blivit långhårig!” Ja, men det är ju faktiskt mitt val. Jag säger inte till folk ”fan vad du har blivit korthårig!”
Under åren 2002 till 2010 var jag ganska korthårig. Det är nog enda undantaget, och det var dessutom en period i mitt liv då jag inte genomgående mådde helt bra. Annars har jag hela mitt liv haft ganska långt hår, och trivts med det. Jag är ju å andra sidan uppväxt på 60-talet när man skulle ha långt hår, och ständigt förde en kamp mot föräldrarna som inte alls gillade det. Så om nu någon har svårt med det här – sorry, det är mitt val. This is who I am.

Novembers inledning

Eftersom den här veckan startade med den 1 november, innebar det även att vi inledde skrivarutmaningen NaNoWriMo – National Novel Writing Month – ett projekt vi deltog första gången i förra året. Det går ut på att man ska skriva en roman (novel på engelska) på minst 50 000 tecken under november månad. Riktigt så fungerar det inte för mig. Förra året vid den här tiden var jag mitt uppe i korrekturarbetet av Gudarnas spira, men jag valde att räkna det ändå. Det är ju inte så att jag sitter och skriver den här texten rakt av där och då. Men med allt jag skriver under arbetets gång som tillägg och förändringar, kommer jag oftat ändå upp i rätt antal skrivna ord för att kunna delta. Samma sak är det i år. Nu är jag mitt uppe i korrekturarbetet med Regntider, och får därmed skrivit en hel del text. Därtill kommer allt övrigt skrivande under dagarna. Från månadsskiftet fram till och med igår hade jag skrivit närmare 9 300 ord! Så målet på 50 000 tecken under hela månaden, är nog inget problem.
Veckan i övrigt då? Ja, kunde i början av veckan konstatera att det blir mer tandläkarbesök. Extra irriterande när man också kan konstatera att den bristfälliga hanteringen från vuxenvärldens sida för många herrans år sen, kombinerat med ett antal efterföljande år med taskig ekonomi, har skapat en del problem som kommer ikapp nu på gamla dar. Men det ska väl lösa sig det också. Har för övrigt också tvingats avboka ett besök för ett forskningsprojekt jag deltar i, på grund av förkylning. Nä, det var inte corona. Bara vanlig hederlig jävla förkylning.
Kunde så fira tio år med vår fina katt Mogwai. Tio år sen denna lilla charmknutte kom in i vår tillvaro, då jag hittade honom ensam, blöt och övergiven en kall novembermorgon.
Sen har det visat sig att klagan på en del bristfälligheter hos vår lokala ICA-handlare, har lett till att de agerat på ett positivt sätt, och därmed tryggat vår fortsatta handel hos dem.
Fotoklubbens månadstävling har avgjorts med temat ”Fiskelycka” där min bild efter en del turbulent poänggivning till slut ändå hamnade på delad förstaplats tillsammans med en kungsfiskare. Därmed kan jag notera, något förundrad, att jag faktiskt vunnit sju av hittills elva månadstävlingar det här året.
Mot slutet av veckan har jag ägnat tid åt vissa förberedelse inför fotoklubbens årsmöte i början av nästa år. På grund av coronan lär vi knappast fortfarande inte kunna hålla några fysiska möten, men jag har gjort klart förberedelser för att kunna driva igenom det digitalt istället.
För övrigt har veckan som vanligt handlat till stor del om korrekturarbete.
Och så har vi kunnat avrunda med det glädjande beskedet om att Trump äntligen på legala vägar tvingas ut ur Vita Huset, och att USA samtidigt får sin första kvinnliga färgade vice-president!