Medan hundra- kanske tusentals gäss gastade högljutt på åkrarna utanför Karups fritidsområde tog vi vår promenad, i solsken och snålblåst. Ett led i kampen mot kilona, som faktiskt ser ut att fungera. Det går lite långsamt men ändå i stort sett neråt. På fem veckor har minskningen legat på mellan ett halvt och ett kilo per vecka. Sen blir det förvisso några mindre bakslag, som när vi för två veckor sedan var och åt asiatisk buffé, och förra lördagen när vi fick god mat hos goda vänner, liksom den gångna helgen när vi också fick god mat i Fristad! Men… man ska ju leva också.
Men den diet vi kör efter nu handlar om recept och tips vi hittat på http://www.mabra.com . De fungerar alldeles utmärkt, då recepten som är väl anpassade för att kunna gå ner i vikt samtidigt är väldigt goda. Man äter gott, men ändå sparsamma portioner! Då är det inte jobbigt att banta.
Mot kommunalt vatten och avlopp
Var på ett infomöte och extra stämma gällande arbete med kommunalt vatten och avlopp i vårt område.
Känns trots allt som att det kan vara på gång nu äntligen att få åtgärdat vårt vanskliga avlopp. Vi har ju toaletter av typen vakuum, och det har funnits här i över fyrtio år. Det är med andra ord gammalt och slitet, och måste bytas ut.
Om man bara hittar lämplig finansieringsform för hela området, kan arbetet komma igång ganska snart.
Det betyder i så fall med andra ord också att det snart är dags för oss att se över vad och hur vi vill renovera vårt badrum. Det innebär också att vi äntligen kan få lite stil på infarten och gårdsplanen, eftersom det arbetet hänger med i det vi måste ordna med anslutningen från gatan och in till huset.
De börjar bli stora!
Idag såg vi en av ungarna stå upp för första gången. Deras ben har så här långt mest verkat lite gummiaktiga, och de har inte visat på någon styrka att stödja sig på dem. Men inte längre. Det är verkligen en snabb utveckling.
En till…
Nu finns det två ungar, och dessutom ett ägg som håller på att kläckas. Det är ungefär tre dagar mellan de här båda ungarna, och det syns faktiskt.
Den nykläckta ungen hade lite svårt att hitta maten idag, men det lär den sig nog snart.
Nu händer det saker…
I tisdags (2/5) kunde vi notera första ägget som höll på att kläckas i storkhägnet. Det hördes pipande från flera av äggen. Två ungar har kläckts fram så här långt, men en var tyvärr död. Men nu är det med andra ord dags att börja mata storkungar. Ska bli spännande att få följa deras utveckling. Det är faktiskt ett rent privilegie!
Väntan…
Har hört att det börjat kläckas i hägnet i Fulltofta, så det är väl bara en tidsfråga innan det sker också här i Karup.
Storkarna är heller inte särskilt pigga på att lämna redena när vi kommer för att mata och fylla på vatten. Motvilligt går de ut, men så snart vi drar igen grinden bakom oss på väg ut, återvänder de in.
37 ägg
Så här i påsktider kan vi konstatera att det idag finns 37 storkägg i hägnet! Ska bli väldigt intressant och se hur många av dem som kommer att resultera i små storkungar!
Nu börjar det hända saker
Idag kunde vi notera årets första ägg i ett av storkarnas rede. Nu börjar det bli spännande.
Storkprojektet
Nu har vi utfört vårt volontärarbete för storkprojektet i lite drygt en vecka.
Det har handlat om utfordring och vatten och att se till att det finns grenar och kvistar för bobygge.
Första dagarna var storkarna ganska nervösa när vi gick in i hägnet. Men man får röra sig lugnt och försiktigt, och ge dem tid att flytta sig till en för dem lite tryggare del av hägnet innan man går in. De senaste dagarna har det varit lite lugnare, men samtidigt ska de naturligtvis inte bli tama heller, eftersom de så småningom ska släppas ut.
Det känns väldigt positivt att få vara med och vara en liten del i det här projektet, och det är spännande varje dag man kliver in i hägnet – har det blivit några ägg än!? Nej, inte än.
Första dagen
Första dagen med utfordring av storkarna genomförd.
Positivt också i sammanhanget är att man därmed också får en drygt sex kilometer lång cykeltur tre dar i veckan.
Andie Lindskog 