Nu är ljudfilerna äntligen färdigmixade, och Kalla mig Anna är klar! Uppladdad och redo för läsare.
Berättelsen om Anna, en transtjej i sjuttiotalets Malmö – berättelsen som till vissa delar kan ses som något av en fri fantasi om hur mitt liv kunde ha blivit.
Officiellt har vi jul- och nyårsuppehåll i Belvida Bell egentligen sen den 15 december. Men i vanlig ordning har vi inte märkt av det så värst mycket i vår verksamhet. Fler E-boksproduktioner avklarade, och ytterligare några fler inlagor bearbetade för E-böcker. Sen har jag äntligen kommit igång på riktigt med ljudmix och klippning av ljudfilerna till Kalla mig Anna, och kan samtidigt på nytt konstatera att det faktiskt är bäst att stanna kvar vid ett projekt tills det är slutfört. Förhoppningsvis är det klart för publicering i mellandagarna.
Sen blev det nästan lite extra känslor när vi konstaterade att Chris Rea har avlidit – sångaren, låtskrivaren och gitarristen som faktiskt har kommit att figurera i min pågående roman Kalla mig Chris, där huvudkaraktären i en story som utspelar sig på sjuttiotalet, har honom som sin idol och som dessutom blir förälskad i en tjej som heter Josephine. Berättelsen givetvis flitigt inspirerad av Chris Reas musik.
För övrigt försöker vi väl varva ner lite grann, åtminstone några dagar framöver nu. Bäst av allt – det känns faktiskt som att min onda höft, knä och nacke inte längre är lika plågsamt. Kan den ergonomiska huvudkudden och de nya gamingstolarna plus träning ha bidragit till denna förbättring?! Kanske! Träningen fortsätter och det nya året innebär även bassängträning, och förhoppningsvis mer väder som medger fler turer på min nya cykel.
Blev klar med inspelningen idag – totalt 68 ljudfiler är klara. Nu ska mixningen fixas, och så får man hålla tummarna att jag inte hittar några fel nu.
Sen återstår att boka datum för publicering!
Idag har jag pendlat mellan olika världsdelar, eller nåt. Från Malmö på sjuttiotalet till Marockos huvudstad Casablanca och vidare till Thiramaar! Har suttit i studion under dagen och läst in tolv kapitel ur Kalla mig Anna, och genom det faktiskt lite kort fått prova på att läsa på danska, stockholmska, engelska, franska och italienska – förutom naturligtvis mitt eget modersmål. Bra eller dåligt – ingen aning – men det är kul. Tror kanske att det skrivna är lite bättre, då det torde vara språkligt riktigt. Mitt uttal, i synnerhet när det gäller franska och italienska, är kanske inte det bästa. Men det får väl duga. Oavsett vilket, så får jag ändå en särskild känsla av stolthet när jag läser igenom manuset till den här boken. Ett gediget researcharbete kombinerat med faktiskt rätt bra idéer och egen sakkunskap har gett en, om jag själv får säga det, bra roman!
Den här kvällen lämnar jag dock både Malmö och Casablanca bakom mig, och återvänder till Thiramaar.
Idag har jag tillbringat en hel del tid i studion. Planen var egentligen att detta skulle vara prio nummer ett, när vi inledde vår semesterstängning förra veckan. Men det blev istället E-boksproduktion jag tog tag i då, och sköt upp ljudboksinspelningen. Rösten var heller inte riktigt med mig förra veckan. Lite för mycket knarr, och samtidigt hade jag inte tillräckligt med inspiration. Dessutom var det ju fortfarande lite varmt i början av förra veckan, och att sitta instängd i studion / garderoben då, är inte så himla skönt. Har i alla fall nu avverkat 22 kapitel av Kalla mig Anna, vilket därmed innebär att jag har läst in en tredjedel!
I kväll blev det restaurangbesök med klar nostalgikänsla. Mando på Skomakaregatan i Malmö, som funnits sen 1966. Med samma kopparklädda väggar. Ett av favoritställena under tonåren, som då dessutom tillhörde de restauranger jag kunde klara med min praktikantlön. Det var ju dessutom där jag fick smak för det här med planka och även lökringar. Och det var precis lika gott nu, som då.
Mando är självklart även nämnt i min roman Kalla mig Anna, som ju utspelar sig i sjuttiotalets Malmö.
Med undantag av fotoklubbens årsmöte i tisdags, var planen för den här veckan att jag skulle stänga in mig i studion och läsa in ljudbok. Men det har inte blivit så fullt ut. Dels har det funnits ytterligare konfiguration att göra med datorn, sedan installation av ny hårddisk förra veckan. Dessutom fick det bli en ny skrivare, eftersom det inte längre gick att uppdatera drivrutinerna till den gamla, och datorn vägrade hitta den.
Sen har jag ju även fått ägna tid åt att justera inlagan till Gudarnas spira som snart ska skickas till tryck för upplaga 3.
Så det har inte blivit riktigt så mycket inspelat som jag hade tänkt – hittills arton av sextiosex.
Men mitt i allt detta har jag faktiskt även hunnit med en del kreativt arbete med min mordhistoria.
Efter kvällsmaten gick jag in i garderoben – alltså vår egna inspelningsstudio – och fortsatte läsa in Kalla mig Anna. Med detta sammanlagt fjorton kapitel inlästa. Återstår 52! Så det är ju en del, men det brukar flyta på ganska bra när man väl kommer igång och läsa. Hade en hel del annat att fixa under dagen, så det blev lite sen start. Å andra sidan känner jag att det börjar bli lite mer vana nu, och därmed lite mindre omtagningar. Förvisso ska jag ju även mixat ljudet sen, när inläsningen är klar.
Den här söndagen har lunkat lite försiktigt, och jag kanske har varit något omtumlad efter att ha hamnat på förstasidan i bästa lokaltidningen, när jag dessutom fick veta att det var redaktionschefen som bestämt att det var dagens bästa reportage. Och visst har det haft effekt – några nya vänner har dykt upp på sociala medier, och någon ytterligare bok har faktiskt sålt. Ganska många träffar på min hemsida. Och flera trevliga människor har hört av sig med uppmuntrande tillrop.
Har gjort lite tekniska förberedelser i studion, där planen är att jag ska tillbringa större delen av den kommande veckan. Kanske blir det utrymme även för lite mer målande. (to be continued …)
Inledde veckan med besök av reporter och fotograf från bästa lokaltidningen Ystads Allehanda. Under samtalen som fördes då, kom också idén fram till vad uppföljaren till Kalla mig Anna ska heta – Kalla mig Chris! För övrigt medan vi försökt smälta att världens största demokrati håller på att förvandlas till något helt annat under styret av en clown och hans stenrike heilande kompis, har vi ägnat mesta tiden åt det vi är bäst på – att skriva och att skapa konst. Glädjande att vi fått positivt besked om medverkan vid den för vår del troligen största marknaden hittills den kommande sommaren. Och inför vårens, sommarens och höstens marknader har vi också fått levererat en ursnygg dekoration för dessa event.
För övrigt har jag haft ett besök hos tandläkaren som innebar att jag blev trådlös … efter att de avlägsnat stygnen efter operationen. Vi har varit hos duktiga Camilla på Krattan och blivit klippta. Och så har jag fått tid bokad för konsultation i Linköping.
Veckan avrundades med resultatet från söndagens trevliga fikamöte – en härlig artikel i Ystads Allehanda!
Andie Lindskog 