Den här dagen blev inte alls vad jag hade tänkt mig! Sen Mogwai lämnade oss för en månad sedan, har mössen tydligt tyckt att det blivit fritt fram. Redan förra vintern märkte vi av begynnande problem med möss, och tvingades vidta flera åtgärder för att täppa till mushål. Men den här månaden har problemet verkligen eskalerat. I natt vaknade jag vid tvåtiden då det rådde full aktivitet. Räknade till minst tre möss som helt fräckt tassade omkring kors och tvärs i hela huset. Det gick inte att somna om! Steg upp, och tänkte lite att om det förekom lite mänsklig aktivitet i huset, kanske mössen drog sig tillbaka. Fick förvisso gjort en del under nattimmarna med fakturering, betalning av fakturor och bokföring. Och lite annat. Efter frukost bar det iväg till Granngården för inköp av musfällor, och tid är bokad med ett besök av Anticimex. Mitt i allt detta fick vi självklart göra en hel del sanering, och i det råkade jag rycka ur adaptern till vår rauter! Internet upphörde – adaptern gav upp. Som väl är har jag många bra-och-ha-grejer i verkstan, och kunde där hitta en annan fungerande adaptor. Nätet tillbaka! Så vi behöver inte köpa ny rauter – än. Men åh vad jag saknar Mogwai och Chicco!
Det senaste året har vi upplevt problem med att möss tagit sig in i vårt hem. Deras energiska gnagande hörs i väggarna och på loftet. Förra vintern hade de lyckats gnaga ett hål in i vårt skafferi! Satte för med en plåtbit, och stängde därmed den ingången. Vi har tätat kring avloppsrören i köket med särskild tätmassa och stålull. Vi har en elektronisk ”musskrämma” som sänder obehagliga ljudvågor i rummet och även via elledningarna. Kan det vara dansbandsmusik? Men egentligen hade det behövts fler, då en knappast täcker hela huset. Förra vintern riggade vi några traditionella musfällor, med hasselnöt, sirap och vaniljsocker. Nöten försvann och all sirap och socker rensades bort. Men fällan slog inte igen! Vi testade den, och det var inget fel på den. Mössen var förmodligen för smarta. Här om dagen upptäckte vi en mus i vårt arbetsrum. Vi blev rådvilla. Hur får vi ut den? En fåfäng tanke dök upp – vi har en liten spann som jag använder när jag fyller på fågelmat. Den stod i uterummet med lite solrosfrön i botten. Tänk om man kunde förmå musen att hoppa ner där! Och det gjorde den!! Kvickt la Snezana på ett glaslock så att vi därmed kunde bära ut den i trädgården, och släppa musen. Fan vet om den inte direkt sprang runt och tog sig in i huset igen efter det. Egentligen tror jag i vilket fall inte att kampen är vunnen för det. Jag minns och känner igen bilden. Från den dagen jag flyttade ut på landet, fanns det katter i mitt hem. Den sista av det gänget, dog i november 2000. Några månader efter det började mössen dyka upp i mitt hem! De blev allt mer frimodiga och rörde sig mer eller mindre obehindrat i huset. Droppen blev en dag när jag stod i köket och lagade mat, då en mus plötsligt kom spatserande längs väggen på diskbänken, stannade mitt för där jag stod, glodde och sniffade lite i luften, innan den obekymrat fortsatte sin promenad! En vecka senare fick Chicco flytta in i mitt hem. Mogwai har upprätthållit ordning och reda på mussituationen, men kanske det senaste året har hans hälsa vacklat, och måhända har han allt mindre upplevts som ett hot för mössen. Nu när han tyvärr har lämnat oss, är huset inte längre bevakat! Så vad gör man?! Investerar i en mängd musfällor och elektroniska skrämmor? Eller skaffar en ny katt? Det sistnämnda är onekligen frestande, för det är ganska tomt att inte ha någon liten pälsvän. Men å andra sidan är det ju allt det där begränsande som det faktiskt innebär med husdjur, plus alla avigsidor när man har otur med hälsoproblem med mera. Kan man anställa en katt för nattskift?!
Ordning och reda! Det är vad som gäller badrummet nu. Nytt proppskåp som ska ersätta ”musfällan” är på plats. Väl organiserade anslutningar för alla vattenledningar är på plats. Alla elledningar och alla vattenrör är dragna snyggt och prydligt och väl ordnat i väggarna. Och idag kom den mesta gipsen på plats också.
Idag dök det upp fler bevis för tidigare husägarens strävan efter billigt utfört arbete, på bekostnad av kvalité och kanske framför allt vanligt vett när det gäller bygge. I synnerhet i våtrum. Om vi trodde vi sett det värsta med gårdagens upptäckter, fick vi tänka om idag. Förutom elledningen som dolde sig under ”klacken” vid golvet i duschen, fanns det en än mer skrämmande konstruktion uppe vid taket, även det i duschen. Bakom gips och målad väv var det helt öppet rakt in i baksidan av ett proppskåp, som annars är tillgängligt genom städskåpet i köket på andra sidan väggen! Där låg hela proppskåpets innehåll öppet och mottagligt för fukt. Det är bara ren tur att inget allvarligt inträffat! Med andra ord finns husets båda elcentraler (mer eller mindre) placerade i badrummet! Sen visar det sig finnas elledningar dragna lite här och var i väggarna, utan någon riktigt logisk organisation. På ett ställe hade pvc-slangen inte riktigt nått ända ner till dosan. Så där hade man helt enkelt kapat den på mitten och dragit ner så den kunde fästas i dosan. Med resultatet att trådarna låg öppna cirka två decimeter. Förvisso är de ju isolerade, men det finns ju en anledning till att man ska dra elledningar i pvc-rör eller liknande. På ett ställe i väggen låg en kabel, där det egentligen inte borde finnas någon kabel. Med följden att den blev kapad när det skulle tas hål för framtida skåp.
Trots att elektrikern brutit all ström i utrymmet, fanns det fortfarande ledningar som var strömförande. Det finns ingen riktig logik i hur och var ledningarna är kopplade!
Ja, hela vårt badrum har visat sig vara ett verkligt skräckexempel på hur det kan bli när snålheten bedrar visheten, och man anlitar hantverkar-wannabees!
Det var ett välbyggt och välskött hus, men det var det vackra läget mitt i skogen med tillhörande marker och vatten som lockade mest. Så pass att han valde att vara överseende med hennes brister, och flyttade in tillsammans med henne då deras gemensamma ekonomi var en tillräcklig förutsättning. Men hennes beroende visade sig vara betydligt svårare att hantera, än han någonsin kunnat föreställa sig. Men kapitlet som egentligen aldrig skulle skrivits i hans livsbok, kunde till slut avslutas då huset såldes och de gick skilda vägar.
(Skrivluckan, Dagens uppgift; Skriv med inspiration från bilden. Vem är berättaren? Är det husets ägare, en hyresgäst, en besökare eller kanske är det husets egen röst vi får lyssna till? Skriv minst två meningar och max fem meningar.)
Andie Lindskog 