Höstträdgård

Det är väl just nu som höstfärgerna är som finast, men när tiden inte riktigt räcker till får man väl nöja sig med en liten runda i trädgården.

Kan också lite glädjefyllt konstatera att de plantor vi satt för några veckor sedan, ser ut att ha klarat sig väl.

En gran och en bok som vi planterade den 21 september, och en annan gran och en cypress som hamnade i vår jord den 5 oktober. Just boken är kanske lite svår att säga något säkert om just nu. Blir kanske först till våren som vi vet om den klarat sig. Men de båda granarna har till och med skjutit nya skott.

Slutord, återseende och sprakande höstfärger

Har arbetat för fullt med slutförandet av manuset Kalla mig Anna. Romanen är klar, men jag ett ganska långt avsnitt med lite verklighetsbakgrund och slutord som jag också vill ha med. Sidantalet ser ut att hamna på runt 250 sidor i bokform.

Under eftermiddagen blev det ett länge emotsett återseende. Tiden går fort, men med åren rör vi oss kanske inte fullt lika fort själva. Så då får man försöka hålla in tiden lite och bara sitta ner och fika och samtala en stund. För övrigt konstaterar vi att vi numera tycks vara ”självförsörjande” även på bananplantor. En banan jag planterade om i slutet av augusti, hade redan blivit för stor och behövde ny kruka. Och just nu är vår trädgård en ovanligt färgstark palett, och Mogwai trivs i fokus.