På gång – Det hände vid Skärsjön

Det här är sååå spännande. Nu går vi in i en fas där väntan inför omdömen av förhandsrecensioner är olidlig.
😱
Utgivning närmar sig. Håll er uppdaterade för snart kommer en bild som visar lite mer av bokomslaget.
Detta blir i slutändan en svit om tre HBTQ berättelser om människor som älskar varandra oavsett kön, där själen är det vackra vi faller för.
Berättelserna utspelar sig mellan åren 1926 -1966.
Missa inte dessa böcker.

Några omdömen kommer här:

”Fantastiskt fin romans i historisk miljö, en levande skildring av det
förgångna och av förlegade attityder som än idag spökar, med ett
vackert avslut.”

”Manuset är välskrivet och språket är rikt och detaljerat. Boken fångar läsarens intresse direkt från början.”

”Berättelsen är en upprättelse – för allas rätt till kärlek, omtanke och att bli accepterade för den mdethänderpålimhamn

I media, musiknovell, god pizza och vaccin …

Den här veckans viktigaste händelse var ju helt klart att bästa lokaltidningen Ystads Allehanda skrev om våra böcker och vårt skrivande. Förutom att det alltid känns positivt att bli omnämnd i media, så är det kanske alldeles extra betydelsefullt nu när vi snart står i begrepp att ge ut första delen i vårt gemensamma projekt ”Det hände vid Skärsjön”. Vi har en hel del planering på gång kring den snart aktuella releasen, med sikte på Litteraturrundan, Café Borgstugan och Pride i Malmö. Bland annat.
Så kom också äntligen novellantologin ”Minnenas Musik” där jag medverkar med novellen ”Bara en mistel”. Veckan avrundades med besök på restaurang VED i Lund, och annorlunda och riktigt god pizza.
Så har jag fått min fjärde Covidspruta, och gör alltså fortsatt vad jag kan för att hålla influensan borta, eller åtminstone göra eventuella effekter mildare ifall jag skulle drabbas igen.
Vår lille Mogwai har tydligt hämtat sig, och håller dessutom på att bli en allt mer social katt. Har till och med självmant lagt sig i sängen hos oss. Något som aldrig hänt tidigare.
Söndagen så som det sägs ska vara vilodag – så det var full aktivitet vid skrivbordet. Bra vila med andra ord.

UTE NU!

I INTERNETBOKHANDELN NU – TVÅ EROTISKA FEELGOOD-NOVELLER!

Alex höga klackar
Alex söker efter kärlek. Men hennes udda verklighet gör urvalet av potentiell älskare eller helst partner ganska svårt. Novellen är tidigare utgiven av Ariton förlag i antologin ”Över en regnbågsfika” men då i en lite mer rumsren version. Alex är charmig och har humor. Hon vet vad hon vill men är beredd att finna sig i att allt man önskar sig inte går i uppfyllelse. Kan det bli något mer än sex denna gång?
❤❤❤❤❤
I Storm
Siri har med sig ett matpaket till husbonden Gustav. Han är flera år äldre än henne men hon är betagen och önskar endast en sak trots det otillåtna. Hon hoppas på att Gustav ser på henne med åtrå i blicken. När stormen tar vid finner de skydd i ett övergivet skjul och delar en het kärleksstund. Men Siri är bara en piga och husbonden en markägare, vågar hon hoppas på mer än den stund intim närhet hon just har fått med Gustav?

Spännande tider …

Vi gick in i den här veckan med insikten om att en lösning är på gång i konflikten som stört vår verksamhet det senaste året. Det handlar om ett förlikningsförslag vi lagt fram tidigare, som då ratades totalt, men som nu när det börjar hetta till ändå tydligen smakar.
Annars har vi kört ett coronaanpassat medlemsmöte i fotoklubben, där vi samlades på tisdagskvällen för lite korvgrillning och fotosnack utomhus.
Kunde äntligen göra klart uppfästningen av segeldukstaket på altanen, efter leverans av ordentliga uppfästningsanordningar. Apropå ”altanbygget” är vi fortfarande helt inne på att inte handla hos Byggmax vid framtida byggprojekt.
För övrigt har den här veckan kretsat ovanligt mycket kring mina memoarer. Vid frukosten på torsdagen hade vi ett långt och konstruktivt samtal om hur det hela egentligen ska berättas. Som ett användbart underlag beslöts att jag även ska rekvirera handlingar som rör min ”historia”. Och som ett märkligt utropstecken kom samma dag en kallelse till ett spännande möte.
Som vanligt innebär skrivandet en hel del research, och att skriva om sitt eget liv tycks inte utgöra något undantag. Man får gräva i sitt eget minne, titta på gamla bilder och hoppas att fler minnen väcks upp. Eller fråga närstående som möjligen kan eller vill bistå med mer kunskap.
Efter en sådan vecka kändes det motiverat att fira under fredagen med sushi!
Och helgen ägnades ingående åt ny bearbetning av memoarerna, vilket i någorlunda klartext innebär en sammanslagning av tidigare skrivna memoarer och den delvis fiktiva romanen Förlorade år som jag skrivit på en tid.

A week in the life

Efter en helg då vi kunnat inviga vårt ”extra rum” på altanen med både grillning, bokläsning och lite skrivande, har vädrets makter tvingat oss att helt avstå sådana aktiviteter under den här veckan. Det var nästan så att man började tro att världen i min tredje bok ”Regntider” kommit till vår verklighet. Den nyinköpta segelduken som är avsedd att bilda tak över altanen, fick åtminstone bevisa sin kvalité då regnet fyllde den med uppskattningsvis dryga 60 liter vatten, och den höll tätt. Det var dock på gränsen att fästena för segelduken höll på att slitas loss. Därmed fick vi klart för oss två detaljer; 1. det behövdes starkare upphängning. 2. Man bör samla ihop taket när det inte används.

Veckan har inneburit en hel del arbete med att förbättra både min egen hemsida och förlagets. En syssla jag trivs väldigt bra med, och jag har allt mer kommit att uppskatta verktygen WordPress tillhandahåller. Och än en gång kan jag notera hur himla praktiskt det är med två rejäla datorskärmar! Jag kommer nog aldrig att fullt ut anamma surfplattans värld, även om jag förvisso allt mer lärt mig att uppskatta Instagram. Som författare är det ju definitivt där det bästa och viktigaste händer. Tur man är lite flexibel.

Under helgen har även kärleken fått sitt första vaccin. Så nu är vi båda halvvägs.
Hela vår gemensamma tillvaro är ett ständigt samtal, och under lördagsfrukosten snackade vi ihop oss om hur jag faktiskt ska kunna få in HBTQ i Regntider trots allt tredje boken i min serie Legender från Thiramaarsom är under slutarbete!
Apropå HBTQ så har vårt gemensamma projekt Vi badade i Skärsjön varit ute hos några olika testläsare, och fått helt fantastisk respons. Bästa tänkbara inspiration för att verkligen på allvar gå vidare med utgivning av denna delvis sanna berättelse!
Våra eviga inspirerande samtal har under veckan även lett fram till en ny ”intern” utmaning, som går ut på att vi ger varandra ett ord som vi sen ska försöka få ihop några fyndiga kluriga meningar kring. Ett bra sätt att trigga skrivarlusten och förhoppningsvis spetsa till inspirationen. Den här veckan har jag också tagit beslutet att definitivt reducera det som en gång utgjort underlag för mitt vid det här laget väl etablerade användarnamn Perabl på nätet. Jag stryker A och B i det namnet, och lämnar plats för ett annat A istället, som framöver får bli en del av helheten i mitt namn.

Vacuum

Just nu befinner jag mig i något slags ordlöst tomrum! Eller nåt! Det känns som att oavsett vilka idéer som än lyckas pressa sig fram i min skalle, tar det bara slut där! Det blir inte mer! Det som varit tänkt som del fyra i min serie om Thiramaar, känns enbart som en tom idélös flopp! De idéer som jag hittills lyckats krysta fram håller inte. Det går inte att väva ihop dem. Så vad gör jag?! Lutar mig tillbaka och super mig full, och svär att aldrig mer befatta mig med några fantasyromaner?  Antagligen inte! Jag vill ju trots allt skriva fantasy. Dessutom har jag inte mer öl kvar, och jag vägrar att supa mig full på rött vin! Å andra sidan är ju inte ”fylle” rätt väg att gå heller, bara för att man nu misslyckats med att klämma fram hållbara idéer. Kanske det bästa, och enda, medlet mot detta dilemma vore att helt sadla om. Skit i fantasy, och kasta dig över memoarerna istället. Åtminstone för en stund. Eller varför inte vårt gemensamma projekt inom feelgood?
Är det så här det är att vara författare?

%d bloggare gillar detta: