




Vi har två ekorrar som kommer till restaurangen, och båda är ganska små, så det är helt säkert årsungar. Dagens besökare var väldigt intresserad av fågelbordets insida, och kunde enkelt krypa in där. Och ja … jag ska skynda på med renoveringen.





Vi har två ekorrar som kommer till restaurangen, och båda är ganska små, så det är helt säkert årsungar. Dagens besökare var väldigt intresserad av fågelbordets insida, och kunde enkelt krypa in där. Och ja … jag ska skynda på med renoveringen.

Hittills har det mest varit pilfink, talgoxe och en och annan blåmes som hittat till Restaurang Kvidevitt. Förvisso var även hackspetten på besök häromdagen. Idag noterade jag en bergfink, som jag dock aldrig hann få på bild. Och så grönsparven. I dagarna ska jag förhoppningsvis få tid att fixa renoveringen, så att vi kan erbjuda ”fräscha lokaler” för våra fågelvänner. Virket finns, och färg är inhandlad. Det är bara tiden som ska till.

Fortsatt korrekturarbete, uppladdning av ett manus till tryck, en del annat administrativt arbete, och några spännande kontrakt skrivna.
Och besöken vid Restaurang Kvidevitt understryker vikten av att verkligen få klart renoveringen.
Så har vi firat kärlekens födelsedag.

Känns verkligen överhängande att bli klar med renoveringen av Restaurang Kvidevitt! Den lille ekorren kämpar energiskt för hålla sig kvar på det smala utrymme som finns där nu, samtidigt som den också försöker gnaga upp en större öppning för att lättare komma åt maten.
Så under den här veckan måste renoveringen göras! (to be continued)

Några pilfinkar besökte restaurangen idag, och även ekorren hittade dit. Men den var lite försiktig. Försvann ganska raskt upp i trädet, där den sen satt och avvaktade.
Ska försöka få fart på renoveringen de närmaste dagarna.

När jag efter förra säsongen plockade ner Restaurang Kvidevitt, var planen att alltsammans skulle genomgå en ordentlig renovering. Men vi har haft fullt upp hela sommaren, och husen står där ute i verkstan och väntar. Nu närmar vi oss en ny säsong med stormsteg, och det känns som att det börjar bli angeläget att bli klar. Idag fick vi också en vink om att det nog helt säkert var så. Både koltrasten och rödhake hoppade omkring dels på de tomma plattformarna där restaurangerna ska vara, och i buskaget bakom. Det kändes onekligen som att de på riktigt undrade när vi egentligen tänkte öppna!
Så jag satte provisoriskt upp ett av husen, för att tillmötesgå efterfrågan. Så Restaurang Kvidevitt är härmed öppnat för säsongen. Om än lite provisoriskt.

Vi kan notera ytterligare gäster i Restaurang Kvidevitt den här säsongen. Koltrasten är här dagligen, och trots att det egentligen är en vanlig fågel, har vi sällan sett den vid restaurangen tidigare år.
Idag dök även fru och herr Stenknäck upp. Brukar heller inte höra till vanligheterna här. Bergfink har vi förvisso haft tidigare år också, men aldrig i sådan mängd som det är nu. Femton till sådär tjugofem av den arten har jag räknat!
Men trots att vi har fågelborden några meter utanför vårt uterum, är det inte helt lätt att fotografera. Så fort man tar ett eller två steg mot fönstren, försvinner alla fåglarna. Sen dröjer det lång stund innan det till slut återvänder.

Så var det alltså dags för snö igen! Var det verkligen nödvändigt?! Skönt ändå att vi faktiskt inte hade någon som helst anledning att gå utanför huset idag. Möjligen med undantaget när jag behövde fylla på mat till våra gäster i Restaurang Kvidevitt. Som bekant dyker ju till och med rådjuren upp då och då. Och numera har vi minst två ekorrar som besöker. Så det går åt en hel del mat, men det är det värt.
Annars har det mesta av den här dagen gått åt till att räkna och sammanställa royalty-underlag för våra författare. Och den senare delen av kvällen har jag tillbringat i Thiramaar.

Kunde till min oförställda förtjusning konstatera att ekorren har hittat till Restaurang Kvidevitt idag. Vi har haft öppet några dagar nu sedan ”nypremiären”, och nu när även ekorren har hittat dit känns det hela fullständigt. Vet att man på vissa håll kämpar för att hålla ekorren borta från fågelborden. Men här är de varmt välkomna! Känns också som att det är relativt tidigt på säsongen, för den här hade fortfarande sommarpälsen på sig.

Vår fågelrestaurang har inte varit igång på flera år, helt enkelt eftersom vår lille Mogwai tillbringade mycket tid utomhus, och i egenskap av katt var det också naturligt att han fångade fåglar lite då och då. Men det fanns även en grannkatt som ständigt satt och bevakade fågelbordet. Den katten finns heller inte längre.
Som lite tröst när vi nu inte längre har några husdjur, kanske åtminstone fågellivet i området, och förhoppningsvis även ekorrarna, kan på sitt vis fylla det tomrummet.
Så idag rev jag den ”tillbyggnad” vi haft sedan vi åkte på semester till Madeira i november 2018. Fräschade upp och fyllde på mat, och kan därmed konstatera att Restaurang Kvidevitt åter har öppnat!