Etikett: Elisabetkliniken

Publicerat den

Röntgen, fika, skrivstund och skön vårpromenad … bland annat!

Idag var åter en sån där dag då väckarklockan dikterade villkoren (förvisso på min order). Först en tur till Ystad och lasarettet för uppföljande skiktröntgen efter den långvariga lunginflammationen i januari-februari förra året. Mest för säkerhets skull, rekommenderat av röntgenavdelningen.

Efter detta körde jag direkt till Malmö, där jag landade hos St Jakobs glass, för en smarrig Skagenmacka på stenugnsbakat bröd och en kopp kaffe. Spenderade sedan några timmar där med skrivande, och kom faktiskt ytterligare en bit på vägen med manuset Kalla mig Anna. Na-No-Wri-Mo är slut på söndag, och jag när en fåfäng tanke om att kanske vara klar med råmanuset då! Med tanke på resterande veckas olika engagemang känns den tanken förvisso mest fåfäng! Men man behöver ju drömmar och att ha ambitioner är ju heller inte negativt. Kunde även kosta på mig en hyfsat lång promenad ner mot Ribershus och sedan även genom ett svagt vårgrönt Slottsparken, just som molnen långsamt vänligen lämnade lite plats åt solen.

På det var det dags för ännu ett besök på Regementsgatan 7, där jag för övrigt passade på att skänka ett ex av mina memoarer, som tack för hittills väldigt bra behandling.

Publicerat den

Mer skrivande, RIFO, blommor och höga klackar!

Den här veckan har gått i skrivandets tecken – som om nu det var något ovanligt. Men ändå … bestämde mig lite hastigt och lustigt för att jag skulle delta i månadens Na-No-Wri-Mo. Dock med ett något blygsammare mål än förra gången. I november 2022 deltog jag också, och målet då var 50 000 ord, vilket jag förvisso klarade med god marginal. Men nu har vi ju påsken som spökar till det lite och drar ner förutsättningarna att ha tid att skriva. Så målet nu fick bli 30 000 ord istället. Men redan i tisdags halkade jag efter rejält i skrivandet. Efter en heldag med besök på Elisabetkliniken i Malmö och därefter storhandel inför påsken, och på det medlemsmöte med fotoklubben på kvällen, var jag helt slut . Stupade i säng långt före midnatt, och hade under den dagen lyckats skriva femton ord. Tror dock att jag ändå ska klara målet.

Apropå fotoklubben och alltså fotointresset, så gick det ju inte så värst bra för min del i månadstävlingen. På temat Vimmel, hamnade min bild på en solid sista plats. Men därmed får jag ju äran att välja tema till maj månad, vilket blir Bär. Sen är det upp till var och en att tolka hur man vill. Sen behöver jag nog inte deppa heller över den placeringen. Fick i veckan besked att två av mina bilder blivit antagna i årets upplaga av RIFO.

Har publicerat vår erotiska romance Alex höga klackar som ljudbok. Finns tidigare utgiven som e-bok. När vi pratar böcker, kan vi också notera den högsta försäljningen för böcker för vår del, under mars månad.

Nu är det alltså dags för påsk. Helgdagar då i alla fall jag tänker försöka hålla igen på mängden mat. Hur lätt nu det är! Men jag vill faktiskt inte ha en påskhelg till då vågen efteråt skriker åt mig att jag ökat tre kilo! Det tar evigheter att få ner igen, och det duger inte.

Så – äta gott men lite. Och så börjar vi nästan bli självförsörjande på julstjärnor! Julen varar längre än till påsken! Glad Påsk!

Publicerat den

Heldag i Malmö

Idag var det väckarklockan som bestämde när jag skulle gå upp. Det stod 7.04 på displayen när jag gav upp det där med snooze. Det blev nästan en heldag i Malmö. Först en bokad och spännande tid hos logoped, vilket därmed också innebar ännu ett återseende av den del av Malmö som jag tillbringade tolv av mitt yrkesverksamma liv i. Fascineras verkligen av den totala förändring som skett i det området. Inte mycket av kvarteren längs Nordenskiöldsgatan och gamla Kockumsområdet som ser ut som det gjorde på sjuttio- och åttiotalet. Fortsatte efter detta direkt till Slottstaden där jag parkerade bilen på det som var min närmaste bostadsparkering i åtta år en gång i svunnen tid. Sedan hade jag nästan fyra timmar att fördriva innan nästa avtalade tid. Slog mig ner hos St Jakobs Glass för en fika med stenugnsbakat bröd och skagenröra, sallad och groddar, och en skrivstund. Inte alltid helt lätt att koncentrera sig på skrivandet i allt sorl runt omkring. I synnerhet som närmaste bordsgrannarna är två äldre väldigt högljudda damer som pratar och skrattar oavbrutet på något för mig främmande språk. Men det finns samtidigt en inspirerande charm i det, och efter hand flyter skrivandet ändå på. Var efter detta på min tjugosjunde behandling hos Elisabetkliniken. Lite snabb kompletterande livsmedelshandel på ICA Maxi vid Toftanäs, ett ärende hos Hornbach och därefter hem. Skönt att hinna hem innan kvällen, då de hela dagen har varnat högljutt om åtskilliga centimeter snö till kvällen, även om de i nästa andetag mildrade varningen till viss del. Det är ju bara norra Skåne som kommer att drabbas. Eller nåt.

Publicerat den

Kattdrake och minnet av en etta

Fyrtiofem minuters ryggläge med behandling som kan ”lindras” lite om man lyckas segla bort i tankar och funderingar. Ibland går det, och ibland går det inte alls. Men idag fungerade det ändå stundvis. Åtminstone så pass länge att jag kunde fundera fram lite användbara idéer till mitt fortsatta skrivande i Ashas sten. Idéer som handlar om kattdrakar, som jag faktiskt bara haft med en gång. Det var i Eilaths hopp, som den lilla krabaten dök upp. Kan faktiskt passa in i den pågående berättelsen också. För övrigt passerade jag under dagens promenad i stan, min gamla gata. Noterade att porten till trappuppgången till mitt livs första lägenhet, numera leder direkt in till en lägenhet. Blir naturligtvis väldigt nyfiken. Hur ser den lägenheten ut? På första våningen fanns då bara min etta, och en tvårumslägenhet mitt emot. Min gamla lägenhet är numera ombyggd till tvättstuga. Så min gissning är att den lägenheten som nu har egen port, helt säkert är en etagevåning. Med helt säkert ett skyhögt pris om den skulle vara till salu.

Publicerat den

I Malmö och så möte med fotoklubben och lite blå himmel

Ännu en tur till Malmö, och fick till och med för ett kort tag se lite blå himmel och sol. Fick köra lite längre för att hitta parkeringsplats än jag behövt tidigare gånger, och hamnade mitt för porten till mitt livs första egna bostad. På kvällen var det dags för ännu ett medlemsmöte med fotoklubben. Ett möte som kändes gemytligt, med lite fler närvarande än vad det varit det senaste halvåret. Temat i månadstävlingen var Reklam, och min bild hamnade på tredje plats. En bild jag tagit i Rom för sju år sen. I morgon kommer Teleservice hit, så vi får lägga oss lite tidigare idag.

Publicerat den

2023 en vecka gammalt

Året som inleddes med ett för min del ganska mäktigt jubileum – 50 år med dagboksskrivande – har redan hunnit bli en vecka gammalt. Med undantag av att vi var hos veterinären i tisdags och fick avlägsnat dränaget på Mogwai, och samtidigt passade på att handla, har vi knappt varit utanför dörrarna på hela veckan. Förvisso med undantaget också att jag varit ännu en tur i Malmö.
Nu betyder ju inte det att vi varit passiva. Tvärtom! Vi har arbetat en del med förberedelser i huset, som handlat om att bland annat tömma det mesta av matrummet. Samtidigt att lyfta ut en del prylar ur arbetsrummet. Och så då att montera upp armaturen vi haft i matrummet sen vi flyttade hit, men knappt har använt, i uterummet istället. Men innan vi kan gå vidare i detta arbete, inväntar vi nu Teleservice som ska komma och dra om matning för vårt fiber. Det blir en kostnad, men som väl är håller de en rimlig nivå på sina bilkostnader.

För övrigt har veckan handlat om att göra preliminär deklaration med förhoppningen att inte tvingas betala orimliga skatter för företaget. Apropå ekonomi kan vi lite lättade konstatera att den sedan länge förvarnade chockartat höga elräkningen för december månad, faktiskt inte blev så chockartad! Hög, men inte någon större skillnad jämfört med januari 2022.  Till stor del egen inverkan, då vi faktiskt varit väldigt duktiga på att spara el.

Nu är det dessutom precis ett år sedan hela karusellen med lunginflammationen inleddes, och jag är enbart tacksam att historien inte upprepar sig det här året.
Så gör jag vad jag kan för att hålla fotoklubben levande, åtminstone ett tag till. Återstår att se hur många som är på min sida och tycker det är värt mödan. I den andan har vi åter laddat upp våra bidrag till årets upplaga av RIFO. Vi brukar vara de enda, mer eller mindre, som gör det i vår klubb.