Huset ligger inbäddat i en lummig trädgård, och syns nästan inte alls utifrån. Inflyttningen är klar, och nu ser vi att det faktiskt går att parkera alldeles utanför grinden, så vi slipper gå de femtio meterna bort till fältet där vi hittills tvingats ställa bilen. Tråkigt bara med den hårt trafikerade riksvägen alldeles utanför.
Nu noterar vi också att det inte är mycket som skymmer sikten mot granntomten. De har i stort sett fri insyn till oss. Det var ju en missräkning. De tycks för övrigt vara väldigt frusna. Det knastrar och sprakar medan tjock rök väller upp ur deras skorsten. Det är tydligt att de eldar väldigt hårt och skorstenen riskerar att överhettas.
Det är nu jag vaknar! Inser att vi alls inte har flyttat till nytt hus. Vi bor fortfarande i skogen. Men det knastrar fortfarande! Efter hand som sömnen glider bort och jag stilla återkommer till verkligheten, inser jag att det är en mus som gnager frenetiskt i en av väggarna!
Andie Lindskog 