Etikett: Dödsgudinnans sten

Igår gick det trögt med skrivandet. Fick bara åstadkommit ett enda kort avsnitt, och heller inte mycket korrekturläsning. Idag tycks det dock fungera betydligt bättre. Men så har också ett av avsnittet handlat om en av min favoritkaraktärer – medicinkvinnan Ogda – som fortfarande lever – och inte minst hennes busige kattunge Oliver. Det är onekligen också så att jag blir lite inspirerad att kanske framöver återuppta de där katthistorierna jag skrev på åttiotalet, och försöka göra något nytt och bättre av dem.
Men – inte nu! Nu är det Asha, Ogda, Belvida Bell, Cornizendo och kaldinierna Robia och Neibi som gäller. Nu är det Dödsgudinnans sten som ska bli klar!
Härligt lördagsnöje, med kärleken hela tiden vid min sida!
Va?! Sa nån Mello? Varför det?

Har ägnat söndagskvällen och även en bit av natten mot måndag åt korrekturarbetet av Dödsgudinnans sten. När jag var klar med råmanuset hade jag en liten känsla av att boken var lite väl tunn. I jämförelse med de tre tidigare utgivna böckerna i Thiramaar-serien, skulle den här boken vara ungefär hälften så tjock. Det är dock ingenting som direkt oroar mig, eftersom jag har flera kapitel som är fulla med ”stolpar” med vad som ska hända. Och det finns en hel del kvar att berätta. Det första jag gjorde när jag påbörjade korrekturarbetet var att plocka bort två kapitel på totalt mer än tusen ord. Efter dagens arbete har jag kommit upp till nästan samma totala antal ord som jag hade innan de kapitlen ströks! Så boken kommer helt säkert att växa till ungefär samma storlek som sina föregångare.