Djurens sammansvärjning

Sitter och går igenom och förbättrar en del bilder av äldre datum, och ramlar då och då över små exempel på de där motiven som nästan ger en känslan att djuren har något slags sammansvärjning. Så fort de ser mig komma med kameran ljuder varningen – ”Akta er! Nu kommer han med kameran! Göm er!” Och de som inte hinner undan gör likt som jag själv oftast gjorde som liten när någon fotograferade… grimaserar!

En dag på Pulken

Så har även jag besökt Pulken, Kristianstads vattenrike, och alla tranorna!
Fotografiskt får jag faktiskt lite känslan som Stig Grybe en gång förmedlade i sin monolog ”Fågelskådaren” – Man bara stirrar stint på dem… så är man färdig!
Jag menar, även om jag tar en lång rad bilder med sekvensfotografering så ser de i stort sett likadana ut.
Men strunt samma, nu har även jag upplevt platsen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Märkliga möten

På en liten grusväg under den gångna natten såg jag i strålkastarljuset att några djur uppehöll sig på vägen. Såg hur ljuset glimmade i ögonen, och jag tänkte mig att det var några katter. Inget ovanligt med det precis.
Men när jag kom närmre, blev jag ganska förundrad.
Det var en ovanlig brokig skara. Nämligen en katt, en räv och en iller.
Vad exakt de egentligen gjorde vet jag inte, för det såg mest ut som att de stod och tittade på varandra. Det fanns inga tecken på att de slogs eller så!

Naturligtvis skingrades de tyvärr när jag närmade mig, och man önskar att det hade varit ljust och att jag haft kameran med mig.